Hur styr Riksbanken räntan?

På Riksbankens hemsida finns en mycket intressant artikel om hur det går till när Riksbanken ska styra räntan: Räntestyrning i penningpolitiken – hur går det till? av Kerstin Mitlid och Magnus Vesterlund.

 Här står bland annat följande att läsa:

Eftersom det blivit svårare att definiera vad som ska betecknas som pengar har det också blivit svårare att avgöra vad som är alternativkostnaden för att placera en del av sina finansiella tillgångar i pengar. Kunskapen om de mekanismer som gör att penningpolitiken kan påverka inflationen – den så kallade transmissionsmekanismen – är begränsad. Tydligt är dock att den är betydligt mer komplicerad än i den enkla modellen där räntans roll som alternativkostnad för pengar utgjorde den enda kanal genom vilken räntan fick effekt på inflationen. Om just denna kanal spelar någon viktig roll i dag är tveksamt.

Här säger de två saker nästan rakt ut: Dels, att Riksbanken vet inte exakt vad pengar är, och dels att Riksbanken inte vet hur penningpolitiken påverkar inflationen.

Värt att hålla i tankarna i dagar som dessa, när beslut och besked om styrräntor följs som vore helt avgörande för den ekonomiska aktiviteten.

Comments

[Henrik]

Man kan tänka sig ett antal underfundiga kvällstidningsrubriker på det där pappret. :D

[Martin Pehrsson]

Sedan ska man inte glömma att Riksbanken inte riktigt kan kontrollera den "förväntade inflationen" beroende på bl.a. utbud- och efterfrågechocker. Dock intressant att akademikern Lars E Svensson tycker att en del av de andra i direktion har helt fel om den s.k "räntebanan". Antar att den allmänna opinionens inflationsförväntningar skrevs ner efter förra räntehöjningen.

Någon som har koll på om Sveriges ekonomi befinner sig i långsiktig jämvikt eller om vi har ett inflations- eller produktionsgap ?

[bergh]

Jag tror att vi numera nästan alltid ligger under fullt kapacitetsutnyttjande.