Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Ur pensionssystemets årsredovisning | Main | Hur en skilsmässa leder till att en misstänkt korruptionsskandal avslöjas »
tisdag
maj042010

Vilket parti har skrivit så här om skatter?

En liten gissningslek - vilket parti har skrivit följande?
En effektiv beskattning ger största möjliga intäkt med minsta möjliga snedvridande effekt på ekonomins funktionssätt. Problem uppstår med exempelvis skattekilar [...] och skattemässiga snedvridningar som uppkommer antingen genom att olika varor och tjänster är olika beskattade, genom att det uppstår en svart och lågproduktiv sektor eller genom att det lönar sig att arbeta hemma och utföra produktionen själv.

Om ett skattesystem inte är helt likformigt bör de varor vars efterfrågan inte kraftigt reagerar på prisförändringar beskattas hårdare än andra. På så vis påverkar skatten inte konsumtion och produktion i allt för hög utsträckning.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (9)

Det kan väl knappast vara KD i alla fall..? Fastigheter, bensin...
Satsar en slant på moderaterna, men garderar med vänstern :)
4 maj | Unregistered CommenterC
måste vara miljöpartiet!
4 maj | Unregistered CommenterL
Sossarna.
Ur rapporten “Skatter ur ett vänsterperspektiv” (Vänsterpartiet, 2004).

Verkar inte ligga på nätet längre, men har tidigare använts som tillhygge av borgerliga politiker i riksdagsdebatten:

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2003/04:87

(Anf. 103 PER LANDGREN (kd))
4 maj | Registered Commenterbergh
Tyckte väl att det ekade lite av firma Rosengren och Bäckström om det där. (Per och Lars alltså.) Tillsammans med Johan Lönnroth var de en av de mer komptenta grupperna med ekonomiskt-politiskt ansvariga riksdagsledamöter.
4 maj | Unregistered CommenterJFE
Det kunde väl kommit från vilket som helst av de rationella partierna, däremot är det uppenbart en nationalekonom som skrivit det. Den logiska slutpunkten är klumpsummeskatten. Andreas, som välfärdsforskare, har du seriöst räknat på hur det skulle slå om man tog in alla skatteintäkter genom en klumpsummeskatt? En viktig fråga skulle bli att avgöra vid vilken ålder man blir skattepliktig? Blir man det redan vid födslen finns det ett antal alternativa lösningar: 1. Man arbetar upp en skatteskuld till den dagen man börjar betala skatt, 2. Föräldrarna sparar ihop till skatten innan födseln. 3. Barnet tar ett lån på marknaden, men då krävs antagligen att föräldrarna går i borgen. Många spännande frågor:-)
4 maj | Unregistered CommenterIngemar
Ingemar, en klumpsummeskatt är inte alls optimal när människor har olika produktivitet, d v s när vi tar fördelningshänsyn.

Det sista stycket i v-citatet är f ö också vilseledande, det finns normalt sett inget skäl att beskatta varor med låg priselasticitet högre än andra varor.
Olof - Ar det helt sant?

Enligt andra valfardsteoremet kan vi uppna vilken allokering vi vill med lampligt valda klumpsummeskatter. Men teoremet ar endast giltigt i varldar utan externaliteter och ar alltsa inte en "theory of second best". Heterogenitet i produktivitet har dock inget med det att gora.

Dessutom sager just Ramseys teori om optimal beskattning att priskansliga varor skall beskattas mindre, eftersom forstaordningseffekten av en skatteforandring ar identisk med forstaordningseffekten av en prisforandring.

Missforstar jag dig har?
9 maj | Unregistered Commenterpontus
Pontus, ja, det är helt sant.

Du har iofs i princip rätt om första delen, men det är ju under förutsättning att vi kan omfördela utan några kostnader, vilket vi ju normalt inte kan. Om skatter är snedvridande så finns istället teorin om optimal beskattning att luta sig emot. Teorin om optimal icke-linjär beskattning tillåter en likformig klumpsummebeskattning för alla, men ett sådant skattesystem är normalt inte optimalt pga fördelningshänsyn. Om alla är identiska finns ju inte dessa fördelningshänsyn, vilket är varför heterogeniteten spelar roll.

Däremot säger inte "Ramseys teori om optimal beskattning att priskansliga varor skall beskattas mindre, eftersom forstaordningseffekten av en skatteforandring ar identisk med forstaordningseffekten av en prisforandring". Ett specialfall av Ramseys teori, när alla korspriselasticiteter mellan privata varor är lika med noll, säger att skatten skall vara omvänt proportionell mot varans egenpriselasticitet. Detta är dock som sagt ett specialfall, och det är kraftigt vilseledande som vägledning för det allmänna fallet. (Vad som driver resultatet är att de varor med låg egenpriselasticitet med automatik är Hicksianska komplement med fritid, som vi ju inte kan men skulle vilja beskatta.)

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.