Senaste poster
Populära
Google Scholar
« ännu en intressant kaffemärkning | Main | Ur pensionssystemets årsredovisning »
torsdag
maj062010

Varför gör förskolorna plötsligt vinst?

Ang. diskussionen om att avknoppade förskolor plötsligt har vinstmarginaler på 10-15 procent: Visst kan man fundera över om priset vid utförsäljningen var det rätta.

Men man kan också fundera hur det kommer sig att verksamhet som tidigare snarast ansågs underfinansierad (termen "går på knäna" har sannolikt använts) nu plötsligt är en veritabel kassako.

Det verkar alltså inte vara en kvalitetssänkning som skapar debatt, det är vinsten som sådan. Men om kvaliteten äör densamma, har vinsten skapats genom effektiviseringar

Vi har inga overhead-kostnader, relativt lite sjukskrivningar, vi köper inga dyra möbler och vi tänker över våra inköp. Till exempel i stället för att köpa på Kinnarps så köper vi billigare, säger Britt-Marie Juhlin.

Var det ingen som tänkte över inköpen tidigare? Vad som hänt är naturligtvis att incitamentstrukturen ändrats: Nu har någon plötsligt personliga ekonomiska incitament att effektivisera. Vinsten visar att det faktiskt fanns rationaliseringsmöjligheter. Stora sådana.

Tack vare vinsten kan politiker i framtiden kräva högre kvalitet, eller sänka kostnaderna med bibehållen kvalitet. De höga vinstmarginalerna kommer sannolikt inte att bestå.

Så vad är kruxet? Exempelvis följande: Om man misstänker att det finns hög rationaliseringspotential i en verksamhet, kommer den att vara lukrativ de första åren efter en avknoppning. Avknoppningen kan ses som att kommunen köper den långsiktiga effektiviseringen mot att någon får en kortsiktig windfall-gain.

I små kommuner är det lätt hänt att denna någon är någon politikerna känner. Och tjänster brukar ju betalas med gentjänster...

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (31)

När det gäller någon av förskolorna gick den ju, enligt vad de sa på P1 Morgon, med miljonvinst redan som kommunal förskola. Fast då gick ju pengarna istället direkt tillbaka till den kommunala kassan. Så åtminstone för den förskolan är det knappast några stora effektiviseringar som har skapat överskottet.

Oavsett om det är genom effektiviseringar eller om de redan tidigare gick med vinst tycker jag nog ändåå att det mesta talar för att förskolorna såldes alldeles för billigt. Och som skattebetalare i Stockholm kan man ju inte annat än vara upprörd över att politikerna tog in några miljoner i försäljningspris för inventarier, men inte ett öre för sådant som stabil kundkrets, lokalt monopol på föreskoleverksamhet mm. Det sistnämnda är ju värt mycket mer.
6 maj | Unregistered CommenterJFE
och då är det knappast första gången något såldes lite väl billigt...
6 maj | Unregistered Commenterbergh
På ett dagis jag har god insyn i ligger personalkostnaderna på 85-90 procent av totalen. Resten består till stor del av lokalkostnader. Nu kan detta bero på att dagiset i fråga redan är effektivt drivet men jag har svårt att se särskilt stora effektiviseringsvinster i denna verksamhet.
6 maj | Unregistered CommenterJonas
Många av de avknoppade enheterna gjorde goda resultat redan före avknoppningarna. Det var väl antagligen ett av skälen till att de var intressanta att avknoppa. Men precis som JFE är inne på så är skillnaden att då gick överskotten ovillkorligen tillbaka till den kommunala verksamheten. Så nej, det finns inget som tyder på att de skulle vara mer effektivt drivna idag.

Ett tydligt exempel på detta, fast inom äldreomsorgen, har jag skrivit om här:

http://storstad.wordpress.com/2009/09/12/gratis-skattepengar/

Visst kan det vara lönsamt för en enskild förskola att "slippa" bidra till kommunens overheadkostnader, men det blir ju inte billigare för skattebetalarna eftersom kommunen har skyldigheter att tillhandahålla viss administration oavsett hur många enheter som bedriver förskoleverksamhet kommunalt. Snarare slås summan ut på allt färre kommunala enheter.

Dessutom, "Tack vare vinsten kan politiker i framtiden kräva högre kvalitet" skriver du, men för att det ska vara möjligt krävs lagförändringar. Idag finns inte möjligheten för kommuner att ställa kvalitetskrav på enskilt drivna välfärdsverksamheter. Förskolor är inte upphandlade och för friskolor råder i princip fri etableringsrätt. Visst är det problematiskt, eftersom den enskilt drivna verksamheten genomsnittligt sett har lägre personaltäthet och lägre andel högutbildad personal, åtminstone inom skolan och äldreomsorgen.
6 maj | Unregistered CommenterMarika
Att sossarna nu föreslår att man skall göra en lag om att sälja till marknadspriser (dvs i praktiken till högstbjudande) är svårt att se som nåt annat än en rejäl taktisk vinst av alliansen.

Det är alltså nu sossarna som kräver att pengar skall gå före allt annat. :)
Så du jämför en verksamhet som hade som mål att skapa bästa möjliga kvalitet utifrån bugdet med en verksamhet var främsta mål är avkastning - och mäter utfallet i avkastning. Är det så ekonomer bevisar att privatiseringar är bäst?
Man köper dyra möbler i offentlig förskola, så därför är den ineffektiv, är alltså slutsatsen Kom igen. Hur stor är inventarierna andel i budget, eller inköp över huvudtaget? Förskolans största kostnad är lönerna. Att tro att man kan öka vinsterna utan att påverka den budgetposten, det är...lite naivt.
När det ska sparas på personalkostnader i en verksamhet som har tre (3) personal på 16 1-2-åringar, då undrar man genast hur det ska gå till utan att sänka kvaliteten. Bland de 16 1-åringarna finns det i regel ett antal gråtare, så konstant är 1-2 ur personalen satt på att trösta. Det kan man ju helt klart rationalisera bort, att trösta barn är ju ekonomiskt ineffektivt.
Ärligt talat, prova att ta hand om en 1-åring under 8 timmar, och kom sedan och berätta att 3 på 16 är för mycket folk och kan "effektiviseras".

Alternativen till utförsäljning är som jag ser det föräldra- eller personalkooperativ. Effektiviseringar kan göras bäst av de som är nära verksamheten. Att introducera incitament för kvalitetshöjningar inom budgetramen för de som arbetar med barnen är väl en bra ide. Men att applådera en "effektiviserad" verksamhet där skattebetalare och användare varken får bättre kvalitet eller sparar pengar, det är ju bara korkat.
6 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Avkastning ar beroende av att leverera bra kvalitet (atminstone pa sikt). Detta verkar vara svart for manga att forsta.

"Visst kan det vara lönsamt för en enskild förskola att "slippa" bidra till kommunens overheadkostnader, men det blir ju inte billigare för skattebetalarna eftersom kommunen har skyldigheter att tillhandahålla viss administration oavsett hur många enheter som bedriver förskoleverksamhet kommunalt. Snarare slås summan ut på allt färre kommunala enheter. "

Detta argument haller bara om det inte finns nagra som helst effektiviseringsmojligheter i den kommunala verksamheten. Nagot som verkar nastintill absurt.
6 maj | Unregistered CommenterEmil
Ja, ytterligare en dimension är ju att kvalitet är hemskt svårt att mäta i välfärdsverksamheter, precis som Nymnchen är inne på.

Det är lätt att upphandla tex bygget av en skolbyggnad - det går klart och tydligt att definiera vad man vill ha, och efteråt är det lätt att kolla om entreprenören levererat enligt beställning. Om inte kan man kräva rättning. Men hur gör man på motsvarande sätt med innehållet i en skolutbildning?

Det känns troligt att vi framöver kommer att se en utveckling med allt fler standardiserade kvalitetskrav inom välfärden, typ personaltäthet, utbildningsnivå bland personalen, etc. Det kan säkert vara bra på många sätt, men det kommer samtidigt att vara trubbiga mått. Samtidigt som det inte är nån poäng med valfrihetssystem där varenda detalj i verksamheterna är genomreglerade och genombyråkratiserade.

Jag har ingen bra lösning på detta. Det är verkligen en svår fråga.
6 maj | Unregistered CommenterMarika
Men Emil, problemet är ju att högst eventuella effektivitetsvinster som de privata utförarna kan bidra med - i fallet med avknoppningarna i Stockholms stad är det ju knappast effektiviseringar det handlar om, bara en överföring av redan lönsamma verksamheter till privata ägare - de effektiviseringar gör det inte billigare för skattebetalarna. Varenda krona som de privata förskolorna "effektiviserar" hamnar i ägarnas fickor. Ersättningen från kommunen är ju fortfarande densamma till alla utförare, kommunala eller privata, effektiva eller ineffektiva.
6 maj | Unregistered CommenterMarika
Marika,

Men du pastod ju sjalv att en del av ersattningarna fran kommunerna tidigare gick tillbaka till kommunerna. Alltsa var inte ersattningarna lika.

Det basta mattet pa kvalitet torde val anda vara hur manga foraldrar som vill satta sina ungar pa ett visst dagis, eller? Foraldrar torde ju anda ha en viss (om an trogrorlig) mojlighet att informera sig om kvalitet pa dagis, de traffar ju trots allt andra foraldrar och far dessutom ibland mer an ett barn.

Vidare sa syftade jag pa att kommunerna som nu inte kan norpa tillbaka dagisavgifter for att tacka annan verksamhet (so du beskrev det) alltsa far ett incitament att effektivisera sina andra aktiviteter, nagot som de definitivt inte har for manga av.
6 maj | Unregistered CommenterEmil
Nävisst, eftersom ev överskott från effektiva kommunala verksamheter går tillbaka till kommunen/skattebetalarna så innebär det alltså att privat driven välfärdsverksamhet alltid är dyrare än kommunal... för skattebetalarna alltså. Jag syftade på att anslagen är lika stora per barn. Men absolut. I kommunal verksamhet går överskotten tillbaka till brukarna och skattebetalarna. Icke så i privat.

Varför kommunerna skulle få incitament att effektivisera sina egna verksamheter för att privata förskolor tar ut stora vinster begriper jag verkligen inte. Rent bortsett från att jag inte tror att effektiviseringspotentialen generellt är särskilt stor.

Att föräldrar alltid väljer det bästa dagiset är en vulgärtolkning av tesen om den ekonomiskt rationella människan. Empiriskt sett funkar det inte så enkelt. Dessutom: i Årsta har förskolechefen plockat ut ca 9 mnkr i vinst, arvoden etc, på bara ett år och åtta månader, efter att hon tagit över i princip alla förskoleavdelningar som finns i området. Kulturkrabaten har monopol på förskolan i Årsta. Många av föräldrarna där är skitförbannade, eftersom det samtidigt är låg personaltäthet och föräldrarna själva ombetts att bidra med leksaker, ommålning etc. Men vart ska de ta vägen? Förutom att det är svårt att få dagisplats öht i Stockholm, så betyder geografisk närhet väldigt mycket när det gäller förskola.
6 maj | Unregistered CommenterMarika
Marika,

Om kommunerna tidigare fick 100 men nu far 90 for att gora samma saker sa har de naturligtivis ett incitament att effektivisera sina verksamheter.

Slutsatsen ar alltsa att:

1) summan av vad forskolor och kommuner far for att bedriva sin verksamhet ar allt annat lika densamma nu som tidigare

2) forskolorna fick tidigare for mycket pengar

Ergo gar det alltsa inte att skylla den totala (for stora) summan som forskolor och annan kommunal verksamhet far for att uppfylla sna uppgifter pa att forskolorna nu ar privat skotta, utan det enda de privata forskolorna gor ar att tydliggora att de tidigare fick for mycket pengar trots retorik om motsatsen.

Vidare sa ar jag naturligt skeptisk till de som tror att det inte gar att effektivisera kommunal verksamhet pga tva anledningar.

1) all verksamhet gar att effektivisera
2) som alla andra som har jobbat i i offentlig verksamhet vet jag mycket val att man alltid forbrukar sin budget oavsett hur stor eller liten den ar eftersom ens budget for nasta ar beror pa hur mycket man gjorde av med i ar jamfort med sin budget.

Vad hindrar foraldrarna att sjalva ga samman och bilda en egen forskola om den som finns ar sa illa? Det finns massvis med sadana kooperativa forskolor dar jag bor.

"Men absolut. I kommunal verksamhet går överskotten tillbaka till brukarna och skattebetalarna. Icke så i privat."

Detta ar inte alls pa nagot att nodvandigt. Av tva anledningar:

1) aven i en privat verksahet aterinvesteras vinster i verksamheten och aven om de inte direkt aterinvesteras sa cirkulerar de anda i ekonomin och skapar valstand.

2) all offentlig verksamhet ar inte per definition vardeskapande. Om den vore det sa skulle namliigen alla vara problem vara snabbt losta, det hade rackt med att hoja skatterna till 100% och lata staten ta hand om alla vara pengar. >
7 maj | Unregistered CommenterEmil
Jag har varit kassör i ett dagis som drivs som ett föräldrakooperativ. Som Jonas påpekar så utgör personalkostnaden en mycket stor andel av de totala utgifterna. Därefter kommer hyran. Övriga utgifter är en mycket liten del av totalen. Enda sättet att hålla en vinstmarginal på 10-15% är att hålla låga löner eller öka antalet barn per anställd, det går helt enkelt inte att få en sådan vinstmarginal genom att minska på övriga utgifter.
7 maj | Unregistered CommenterSvante
Emil, kommunerna får inte anslag för att bedriva sin verksamhet! Kommuner har beskattningsrätt och bestämmer själva sin budget. Dessutom lyder de under lagstiftning som säger att deras budget måste vara i balans (till skillnad från staten). De statsbidrag som vissa kommuner får är ofta en mindre del av budgeten och beror på utjämningssystemet mellan rika och fattiga kommuner, det är inte anslag kopplade till en viss verksamhet.

Det stämmer inte heller att alla kommunala enheter alltid gör av med exakt budgeten. Det finns incitament att spara på så sätt att överskotten i vissa fall kan få användas till andra ändamål än den löpande verksamheten. Tror du får läsa på lite.

"aven i en privat verksahet aterinvesteras vinster i verksamheten och aven om de inte direkt aterinvesteras sa cirkulerar de anda i ekonomin och skapar valstand". För det första: det är inte alls säkert att vinsterna återinvesteras. I Stockholm har vi sett flera exempel på att de går till direkt aktieägarutdelning eller till dubblerade ledningslöner. För det andra: om det är så att vinster som uppstår av skattepengar lämnar välfärden och "cirkulerar i ekonomin och skapar välstånd", varför kan vi inte bara höja skatterna ännu mer och dela ut ännu större vinster till enskilda förskolechefer? Det vore kanske ett sätt att lösa den ekonomiska krisen en gång för alla?
7 maj | Unregistered CommenterMarika
Vad tillför det att denna tråd försöker komma fram till att effektiviseringar är möjliga eller inte? Vilka förändringar i kostnadsstrukturen som är "effektiva" beror ju på vad efterfrågan vill. Den lär representeras bättre av revealed preference än av debattörer i dess namn.
7 maj | Unregistered CommenterMounir
Tack Svante.
Sen skulle jag vilja sätta personaltätheten vi har idag i ett perspektiv. När jag började på småbarnsenheten när jag var 8 månader var de 3 personal på 8 barn. När vår 1-åriga son började dagis i Bromma var det alltså 3 personal på 16 1-2-åringar. (en 1-åring är en sådandär liten människa som knappt kan gå, som inte kan äta själv och som behöver en massa närhet och omvårdnad för att utvecklas på ett bra sätt)
När vi sedan flyttade till Norge ett halvår senare hade de 3 personal på 9 barn.

Som jag ser det är det att folk som Andreas Bergh sett "att det faktiskt fanns rationaliseringsmöjligheter" som resulterat i en barnomsorg som är HÄLFTEN så personaltät som i slutet på 70-talet. Om och om igen kan man skära i personalen, kalla det effektivisering och hävda att man gjort "vinst". Andreas, har vi rationaliserar klar när vi förvarar våra barn i lådor på parkeringsplatser medan vi går och jobbar? När tar enligt dig "rationaliseringsmöjligheterna" slut?
Ärligt talat, vad är all den tillväxten vi hade sedan 70-talet värd om den innebär att vi bara kan ge våra barn hälften av de händerna vi själva fick som barn?
7 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Det där lät mer otrevligt än jag menade det. Naturligtvis försöker jag inte på något sätt hålla Andreas Bergh personligen ansvarig för några försämringar i barnomsorgen. Det är ekonomers missuppfattning om att barnomsorgens effektivitet kan mätas i vinst och inte i kvalitet per spenderad krona, som jag vänder mig mot.
Sedan uppfattningen om att det finns rationaliseringspotential i en verksamhet som har sett hårda personalbesparingar de senaste 20-30 åren och vars kvalitet står i direkt relation till barnens vuxentid (och dessa vuxnas utbildning).
Våra barn är trots allt det vi tycker är absolut viktigast, så det ställe där de spenderar det mesta av sin dag ska inte värderas i vilken "vinst" de genererar (Ur perspektivet där "vinst" skillnaden mellan det vi vill spendera på våra barns omsorg och det som vi faktiskt spenderar på deras omsorg. "Vinsten" blir då ett mått på hur mycket man missat målsättningen med)
7 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Marika:

1) jag har inte kommit med nagra pastaenden om hur kommuners verksamhet finansieras utan har kommenterat pa hur den situation du beskriver (dar pengar som varit avsatta till dagis istallet anvants till annan kommunal verksamhet men nu inte langre kan anvandas pa detta satt) ALLT ANNAT LIKA leder till storre incitament for kommunerna att effektivisera sin ovriga verksamhet.

2) Det dar med att skatten till 100% (eller likande) och lata staten skota allt har testats ett antal ganger, alltid med samma resultat: en konstant misar (forvisso inga korta kriser men inte heller nagon tillvaxt)

Monouir:

Jag haller med dig och ber om ursakt om jag bidragit till att kidnappa traden.

Nymchen:

1) mitt i all den dar 70-tals nostalgin kan det vara bra att komma ihag att 70-talssystemet inte var hallbart utan ledde till stora budgetunderskott och statsskulder som fick losas genom devalveringar och sparreformer i borjan av 90-talet.

2) Problemet ar ju att idag far vi inte bestamma sjalva hur mycket vi vill lagga pa vara barns omsorg utan nagon annan gor det at oss.

3) Vinst ar nodvandigt for att foretag skall kunna overleva och ar ett incitament for innovationer och effektivisering, inte nagot fult.

4) En stor del av de rationaliseringar som gjorts sedan 70-talet har gjorts nar forskolorna och dagisen var i offentlig verksamhet. Hur kan detta vara marknadens fel? Det maste val om nagot vara ett tecken pa att det offentliga inte ar speciellt bra pa att driva denna typ av verksamheter? (speciellt om det varit sa som Marika beskriver att pengar som avsatts till dagis och forskolor istallet anvants till andra verksamheter)
7 maj | Unregistered CommenterEmil
Nymnchen,

poängen med rationaliseringar är att vi ska kunna få mer av det vi vill ha, inklusive tid för barnen om så önskas. Eller mediciner. Eller TV-spel.

a
7 maj | Unregistered Commenterbergh
Andreas
Jag förstår. Men "rationaliseringarna" (dvs de som pågår vid kostnadminskningar vid förskolan när den privatiseras) har gett oss hälften av den personal jämfört med vad som de anser är minimum i Norge och jämfört med vad vi ansåg behövdes på 70-talet. Ditt resonemang inkluderar inte mer förskola för pengarna. Det diskuterar möjligheterna till vinst.
Emil:
Jag har aldrig sagt att pesparingarna skulle vara marknadens fel. Men att nu, från ett redan pressat läge hävda att det finns en rationaliseringspotential som kan tas ut i vinst, DET är ett marknadsresonemang som kommer att eventuellt bli droppen som får bägaren att rinna över. Vilken bägare frågar ekonomerna förvånat.
Den bägaren då föräldrar till barn i 1-6årsåldern inte längre anser att de kan jobba fulltid eftersom förskolan inte kan anses vara en adekvat miljö för deras barn. Det är inte den lågbetalda okvalificerade medelklassen som kommer att ha råd att gå ner i arbetstid för att reducera barnens dagar. Det är den gruppen som själv kan välja sin arbetstid och som är välbetald nog att kunna undvara de 25% av lönen som det krävs - just den gruppen som ekonomerna vill förmå att jobba mer.
Jag föreslår att ekonomer tittade mer på vad det är som hindrar folk från att jobba mer än vilka ekonomiska incitament som skulle kunna tänkas göra jobbet.

Emil, det är inte en fråga om valfrihet utan att du tycker att vissas barn ska ha det bättre än andras. Alla vill ha bästa möjliga barnomsorg för sina barn. Barn till föräldra med låg inkomst har det taskigt som det är. Att de skulle behöva nöja sig med billigast laskvarianten av personalfattig barnomsorg bara för att du inte tycker om att betala skatt, det är underbart fantastiskt avslöjande om hur du resonerar. Vi får tacka för det klargörandet.

Att sveriges budgetunderskott orsakades av att vi hade en adekvat barnomsorg, det låter som en revolutionerande insikt! Faktum är att barnomsorgen redan då var samhällsekonomiskt lönsam, så det argumentet faller. Det är helt enkelt billigare för skattebetalarna att erbjuda föräldrar barnomsorg av hög kvalitet så att de går till jobbet, än att var och en stannar hemma och tar hand om sitt barn. Problemet är att det verkar inte vara speciellt många ekonomer som tänker så långt.
7 maj | Unregistered CommenterNymnchen
För att förtydliga hur folk minskar sin arbetstid när kvaliteten (personaltätheten) sjunker i förskolorna: Under första året tar föräldrarna bara ut 50-75% av föräldraledigheten trots att man är hemma heltid. Den sparade föräldraledigheten används för att dryga ut när man senare jobbar deltid för att "barnen inte ska få så långa dagar" Underförstått, vi litar inte på att våra barn har det vidare bra på förskolan. Vi och ALLA mina vänner gjorde såhär.

Personalnedskärningarna i privatiseringarnas kölvatten förbättrar nog inte situationen. Ekonomer, räkna på den effekten istället för att gotta er åt att någon sitter och gör vinst på skattepengar.
7 maj | Unregistered CommenterNymnchen
Sen så har ju naturligtvis den private lägre sjukskrivning då en del av personalen precis som 'salladsbaren', anställda 'springer på avrop'.
Den som är sjuk 'avropas' inte = ingen onödig sjukpeng.
Lägre lön betalas genom samma sätt som 'salladsbaren', semesterersättningen ingår i dagslönen.
Och då säger arbetsgivaren, titta vad mycket du får 'i handen'.
Mycket vanlig, semesterersättningen brukar ligga runt 12%
Många av dessa privat anställda är inte anställda under sommaren utan 'stämplar upp' lönen.
Så årslönen blir hyffsad då ju AF betalar semestern OM du anger att du INTE fått semesterersättning eller lyckas övertyga om att du redan använt semesterpengarna i.st.f. AF.
Men det bryr ju sig inte arbetsgivaren om.
Vi kommer nog att få se att Fas3 o sådana här småjobb ligger i samma koncern.
Då ju fas3 betalas med 235:- tror jag och AF betalar alla försäkringar o sånt vid ev. praktik.
Det försvann en bit:
Kommunen 'sponsrade' tidigare sina fastighetsbolag genom att fastighetsbolagen fick debitera högre hyra för dom kommunala enheterna, som i sin tur fick x-tra bidrag till driften från kommunen, just för den förhöjda hyran.
Då gick ju ingen back i redovisningen.
Detta kan ju då en kunnig gå in o utnyttja.
För detta x-trabidrag ska ju också finnas i den privata driften.
Kommunerna har nu börjat minska 'pengen' för att reducera utflödet ur systemet och ersätter bostadsbolaget direkt.
Andreas, jag håller med om att det säkert finns en viss rationaliseringspotential även i förskoleverksamhet, t ex när det gäller arbetsledning. Man bör dock vara medveten om att privatiseringar också ändrar andra incitament. T ex blir det nu plötsligt mycket viktigt att försöka undvika de störiga, personalkrävande barnen, och istället fokusera verksamheten på till synes välmående barn till föräldrar i den övre medelklassen. Jag gissar att detta är ett ännu större problem när vi talar friskolor. Dessa effekter innebär alltså att andelen barn med mer eller mindre speciella behov ökar i den kommunala verksamheten.

Nymnchen, du skriver: "Det är helt enkelt billigare för skattebetalarna att erbjuda föräldrar barnomsorg av hög kvalitet så att de går till jobbet, än att var och en stannar hemma och tar hand om sitt barn". Håller med helt, vilket även gäller att barngrupperna oftast är för stora.
Nymchen:

"Att sveriges budgetunderskott orsakades av att vi hade en adekvat barnomsorg, det låter som en revolutionerande insikt"

1) Att Sveriges budgetunderskott orsakades av att den offentliga sektorn gjorde av med mer an man hade ar knappast nagon revolutionerande insikt utan gammal skapmat som tyvarr verkas glommas bort ofta

2) adekvat ar din vardering, inte fakta

"Jag har aldrig sagt att pesparingarna skulle vara marknadens fel. Men att nu, från ett redan pressat läge hävda att det finns en rationaliseringspotential som kan tas ut i vinst, DET är ett marknadsresonemang som kommer att eventuellt bli droppen som får bägaren att rinna över. Vilken bägare frågar ekonomerna förvånat."

Varfor ar det fel att nagot tas ut i privat vinst men ratt nar det slosas bort i offentlig verksamhet?
8 maj | Unregistered CommenterEmil
Man får inte heller glömma att det som ger de privata förskolorna en ratonaliseringsvinst (åtminstone i Stockholm) är att det finns lokala regler för hur stora barngrupperna i de kommunala förskolorna får vara (18 barn om det är 4-5-åringar och 14 om det är 1-3-åringar). En privat förskola behöver inte bry sig om dessa restriktioner.

Så det finns en uppenbar rationaliseirngspotential för kommunala förskolor i Stockholm, som de inte får använda för då bryter de mot kommunfiullmäktiges beslut. Att en sådan rationalisering sedan i någon mån går utöver kvaliteten är en annan sak.
9 maj | Unregistered CommenterJFE
Trevligt att det blev sådan diskussion. Poängen var nu inte att diskutera barnomsorg i detalj, utan att peka på vinstens funktion som informationsbärare och incitamentskapare.

Ang argumentet att "Det är helt enkelt billigare för skattebetalarna att erbjuda föräldrar barnomsorg [...] än att var och en stannar hemma och tar hand om sitt barn" är det självklart.

Notera dock att det bygger på att barngrupperna är tillräckligt stora. Men för stora barngrupper är inte heller bra. Vad som är det optimala har jag ingen aning om, och jag tror även det kan vara svårt för politiker att veta i detalj. Mångfald och konkurrens kan då vara ett medel att hitta en bra avvägning.

För att valfrihet ska fungera bra bör kontrakten mellan kommunen och utförarna vara korrekt utformade, bl a för att undvika att barnomsorg/skolor 'plockar russinen ur kakan' som Olof beskriver (sk cream skimming).

jfr exempelvis diskussionen om den nya skollagen:

http://www.foraldrakraft.se/skola/ny-skollag-ska-ge-battre-stod-till-elever-som-har-det-svart.html
10 maj | Unregistered Commenterbergh
Jo, fast erfarenheten tyder väl på att det är svårt att utforma sådana kontrakt.
Ja. Men inte omöjligt!
11 maj | Unregistered Commenterbergh
Apropå vinstpotentialen: Det är väl ganska välkänt att offentliga tjänster i Sverige är medelgoda men mycket dyra, jämfört med t.ex. andra offentliga sektorer i Europa. ( http://www.ecb.int/pub/pdf/scpwps/ecbwp242.pdf ) (Sammanfattningsvis, output efficiency 0.86; input efficiency 0.57. Tjänsterna kan levereras bättre och långt billigare. Se s.22 för ytterligare förklaring.)

Förutom att privatisering i vissas ögon kanske skulle göra om förskolorna till kostnadspressande barngulag (måhända t.o.m. utan att fira Lenins födelsedag) så finns där konkurrens införts ju också möjligheterna för föräldrar att finansiera mindre grupper, mer flexibla tider, bättre pedagogik osv. Åtminstone efter en tid. Men det visste vi väl alla?
12 maj | Unregistered CommenterTom
Den "välkända" studien från ECB mäter effektivitet som flörhållandet mellan offentliga inputs och totala outputs. Ett land med ett stort privat inslag i välfärdstjänster kommer alltså per automatik att få högre uppmätt effektivitet, oavsett hur effektiv den offentliga sektorn är.

Studien har därför blivit utsatt för mycket hård kritik.
12 maj | Unregistered CommenterKenneth

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.