Den suboptimala skattefinansierade jakten på miljardinvesteringar och folk som vill leva det goda livet
19 dec 2011, kl 12:33 Om någon skulle ha missat det: ESS är en enorm forskningsanläggning som byggs i Lund, huvudsakligen med skattemedel EU-medel.
I Sydsvenskan kunde man för en tid sedan läsa följande:
En grupp offentliga aktörer under namnet Tita (se faktaruta) har gått samman för att se till att så mycket av miljardinvesteringarna som möjligt stannar i Skåne och Blekinge.
Faktarutan om Tita:
Tita är en förkortning och står för ”tillväxten, innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i Skåne-Blekinge”. TITA medfinansieras av alla kommuner i Skåne, Region Skåne, Region Blekinge, Invest in Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, ESS, Malmö högskola, Lunds universitet, Kristianstad högskola, SLU Alnarp, Blekinge Tekniska Högskola samt Europeiska regionala utvecklingsfonden
Detta reser en rad frågor. Med tanke på att anläggningen byggs i Skåne, har inte skånska företag goda chanser att få uppdrag utan offentliga aktörers hjälp? Är det alls offentliga aktörers roll att styra investeringar geografiskt? Borde inte pris och kvalitet vara helt avgörande för miljardinvesteringarna?
Min gissning är att det finns andra regioner i Europa som på liknande sätt vill att deras företag ska få del av miljardinvesteringarna. Om alla regioner är lika bra, kommer de olika insatserna att ta ut varandra och investeringarna hamnar där de ändå skulle hamnat. Om någon region är bättre, väljs leverantörer som inte skulle valts utifrån strikta pris- och kvalitetskriterier. I de första fallet är det enbart resursslöseri, i det andra fallet blir ESS dessutom sämre än eljest pga geografisk-politiska hänsyn.
Det krävs ingen enorm tankeinsats för att inse det samhällsekonomiskt tveksamma i dylika satsningar. Vilket leder till ännu en fråga: Varför finns Lunds universitet med i denna dubiösa organisation?
Detta är för övrigt inte första gången offentliga instanser tar på sig en diskutabel roll. Är det exempelvis Region Skånes uppgift att få människor att vilja bo i Skåne? I Dagens Industri för lite sedan fanns en i mina ögon ovanligt Skåneinriktad bilaga – till jag insåg att hela bilagan var en annons för Region Skåne.
Som argument för Skåne framhålls Klas Eklunds val att flytta dit. Han valde nämligen “det goda livet.”
Personligen tycker jag det är ett utmärkt val av Klas, som bland annat inneburit att han kunnat ge mycket uppskattade gästföreläsningar för mina studenter i mikroekonomi.
Det problematiska illustreras dock när jag letar efter bilagan på nätet, och misslyckas. Region Skåne är nämligen inte enda region som försöker sälja in det goda livet. Det finns i Stockholm också. Och i västra Götaland. Och – surprise – i nästan alla kommuner.
Visst, ingen stor fara med lite fraser på hemsidan. Men en bilaga i Dagens Industri?
Reader Comments (9)
Här har du en länk till tidningen: http://www.skane.se/sv/Nyheter/Omvarld/Region-Skane-satts-pa-kartan-i-Stockholm/
Mina första svar blir a) inte nödvändigtvis och b) jo, det är tänkbart.
Man kan ju t o m tänka sig att de är del i produkten, och därmed inte nollsummeaktiga alls: Att konsumera coca cola, bmw, gucci är häftigt delvis på grund av reklamen. Då är det en empirisk fråga om regionreklam ger samma känsla. Min gissning är dock att så inte är fallet, och att människor utvärderar både produkter och regioner ganska framgångsrikt med andra mekanismer än reklam.
Vad gäller sakfrågan: inte har väl regionpampar samma slags incitament som reklammakare på Coca Cola? Vore jag socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö skulle jag eventuellt känna en viss tveksamhet inför ett scenario där höginkomsttagare tillika presumtiva alliansväljare flyttar in. Så kanske är den negativa publiciteten kring Sevedsplan i själva verket en del av den socialdemokratiska strategin för att bli återvalda 2014?