Är Greklands problem att de inte kan devalvera?

Kajsa Ekis Ekman på DN-kultur:

Man kan jämföra valutor med klädesplagg. Varje land har tidigare haft det klädesplagg som passat det. Länderna har kunnat sy in och lägga ut det efter behov. … Grekland är fast i kostymen [euron] och får inte ta av sig den. Då går den sönder – och detta får inte hända, eftersom de andra euroländerna också har den på sig. Hellre väljer man att skära i bäraren.

Jag hittade denna suggestiva formulering via Fredrik Segerfeldt, som avreagerat sig här.

Bitvis pekar artikeln på reala problem:

Grekland har i årtionden styrts av två ”dynastier” – konservativa Nea Dimokratia och socialdemokratiska Pasok, med varsin familj i spetsen. Båda regeringarna har tagit stora lån, men få vet vart pengarna har tagit vägen. Mycket har försvunnit i korruption och tvivelaktiga upphandlingar.

Ganska lite talar väl för att dessa problem löses av en devalvering. I EUs verktygslåda finns dock knappast heller något mirakelmedel mot korruption och vanstyre.

Frågan är snarare i vilken institutionell kontext real förändring är mest sannolik.

Comments

[schumpeter]

nej du, ganska mkt talar för att ett land med låg produktivitet gynnas av att kunna devalvera för att återfå konkurrenskraft. sen löser det förstås inte ALLA problem ett land har. inledande citatet är väl en ganska rättvisande bild av devalvering/intern devalvering på "journalist speak".

hänvisning till fredrik s i makroekonomiska frågor är för övrigt ytterst pinsam.

[bergh]

Hördu schumpeter, att hänvisa till fredrik för att jag via honom hittade artikeln kan inte rimligen vara pinsamt, det är snarare god ton.

Sverige devalverade ett antal gånger, och det gjorde snarare att problemen på lång sikt förvärrades. Grekland är naturligtvis i en helt annorlunda situation, men det är absolut inte givet att det bästa är att devalvera. Det var f ö inte länge sedan en ganska enig analytikerkår menade att det enda möjliga för Lettland var att devalvera, och det var ju fel.

Nåväl, I Sveriges fall kan man ju peka på den sista, ofrivilliga devalveringen 1992, som onekligen bidrog till återhämtningen - men då hade ganska många strukturreformer genomförts tidigare.

Gärna devalvering men först rejäla strukturreformer?

[Fredrik Segerfeldt]

Jag har aldrig påstått att jag är någon expert på makroekonomi. Jag reagerade på formuleringen att man kan ge sig på valutan i stället för på folket, som om en devalvering inte sänkte människor realinkomster. Och den totala bristen på insikt om hur inkomstnivåer avgörs.

[Krölben]

Devalvering, selektiv default OCH strukturreformer, Bergh.

Ett land med 150% statsskuld kan inte deflatera sig till konkurrenskraft. Visst finns det produktivitetslyft att hämta med strukturreformer, men det kan omöjligtvis vara tillräckligt för att återställa konkurrenskraften och skapa ett exportdrivet bytesbalansöverskott, vilket är nödvändigt för att bli kapitalexportör och återbetala sina skulder.

[Emil]

"men det kan omöjligtvis vara tillräckligt för att återställa konkurrenskraften "

Ar aterstalla verkligen ratt ord? Har Grekland nagonsin varit konkurrenskraftigt de senaste 2000 aren?

[bergh]

"Devalvering, selektiv default OCH strukturreformer"

Men knappast i den ordningen eller? Min poäng är att reformerna bör komma först, och att devalvering utan reformer inte löser några problem på lång sikt.

[schumpeter]

bergh;

lettland är ett perfekt exempel, men inte på sättet du tror. det handlar ju inte om att det inte GÅR att devalvera, utan att man får betala priset med arbetslöshet. du bör utbilda dig själv med lite data från 2007 till nu vad gäller lettlands arbetslöshet/bnp, jämför gärna med t.ex. island. läs sedan om dn-citatet och inse att det inte är så tokigt.

[bergh]

Vad som hänt i lettland är lätt att ta reda på. Svårare är att veta vad som skulle hänt om de hade devalverat.

[schumpeter]

med den inställningen kan man ju sluta fundera ö h t ;)

[bergh]

njae, det är väl just därför man måste fundera, och inte bara kika på dataserier över vad som hänt?