Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Invandring och kollektivavtal – några kommentarer till debatten | Main | ECIPE Occasional paper om invandrares problem på arbetsmarknaden i OECD-länderna »
tisdag
dec102013

Är skatteintäkterna högre nu än 2006?

Jag fick en läsarfråga om påståendet att skatteintäkterna är högre idag än 2006 trots skattesänkningar. Referensen var till detta inlägg på politikfakta.se, och påståendet dyker upp då och då från alliansens politiker.

Påståendet stämmer endast för de nominella skatteintäkterna, vilket inte säger mycket. Korrigeras för inflation ligger de still. Korrigeras för befolkningstillväxt har de fallit en smula. Däremot har de reala skatteintäkterna per capita inte fallit lika mycket som skattekvoten har fallit (från ungefär 48 till 44 procent av BNP).

image

I mina ögon är det helt oseriöst att prata om hur skatteintäkterna utvecklats nominellt. Alliansens företrädare borde stå för de skattesänkningar som genomförts.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (12)

Hur bör jag göra med följande exempel som jag brukar ta (om än med brasklappen att det är nominellt)? Det huvudsakliga anslaget för statens budgetförstärkningar för skolan (anslag 1:5) har för ökat från 380 miljoner 2006 till 2,7 miljarder 2014. Vad är en lämplig deflator för det anslaget? Jag har sett flera alternativ, utöver KPI, för skolkostnader, varav något som författarna konstruerat själv. Notera att antalet elever i skolan har minskat under perioden.
Förslag: Realt per elev.

Jag tror dock att de flesta är mer intresserade av totala utgifter för skolan (realt per elev), även om regeringen bara bestämmer över statliga extrapengar.
10 dec | Unregistered CommenterBergh
Tänk om högerregimen lade ner mer pengar på att faktiskt göra skolan bättre än att trixa med siffror och producera propagandistisk smörja!
10 dec | Unregistered CommenterNebbiolo71
Tänk om vänstern var ett vettigt alternativ...
10 dec | Unregistered CommenterAndreas
Hvad sker der hvis man ser på skatten per fuldtidsansat - eller måske per fuldtidsansat i den private sektor - i stedet for per capita?
Sent svar till Per: utgifter per elev som andel av BNP/capita.

Realt per elev är inte informativt då reallöner och reala lokalkostnader ökar med tillväxten. Att behålla samma lokal som tidigare och att behålla samma lärare med samma relativlön blir alltså allt dyrare, realt sätt.
Med tanke på att friskolereformen inneburit att allt färre elever ska bära allt högre kostnader för hyror, reklam, bibliotek etc. etc. så är det omöjligt att räkna ut hur mycket mindre pengar skolan har att röra sig med. Det enda man kan konstatera med säkerhet är att friskolereformen är en katastrof för skolorna. Friskolereformen är inget annat än legaliserad plundring av offentliga medel.
15 dec | Unregistered CommenterRobban
Tack för informativ post.
Själv tycker jag det hade varit (än mer) intressant med en liknande jämförelse av skatteintäkter som sträcker sig längre bakåt i tiden - tex till 1990 och därmed över flera regeringsperioder och konjunktursvängningar.
15 dec | Unregistered CommenterSten
Hej Andreas!

Om de reala skatteintäkterna minskat med mindre än skattekvoten borde det ju innebära att det finns åtminstone en liten invers relation dessa emellen. Vad detta beror på torde ju vara ökade arbetstillfällen.
Att säga att det finns en totalt invers relation mellan skattekvoten och skatteintäkterna låter inte rimligt, men även om det bara finns en liten del (upp till en viss nivå) så borde det ju ändå innebära, allt annat lika, att sänkt skattekvot har en (indirekt) positiv effekt på skatteintäkterna.

Om det finns något, vad är motargumentet?
16 dec | Unregistered CommenterJens
Helt riktigt, de reala skatteintäkterna minskat med mindre än skattekvoten.

Detta kan bero på ökad produktivitet eller ökad sysselsättning eller båda i kombination, och båda dessa kan i sin tur vara dynamiska effekter orsakade av sänkta skattesatser, men sannolikt mer en effekt av den tekniska utvecklingen (som förvisso kan bero på skatter men knappast i detta korta tidsperspektiv).
17 dec | Unregistered Commenterbergh
Jonas och Per: Jag instämmer i att "utgifter per elev som andel av BNP/capita" är ofta det bästa måttet i forskningssyfte.

Kruxet är att man då städar bort tillväxten helt och hållet. Även om det mesta av denna äts upp av lärarlöner och lokalkostnader, är det inte självklart att man vill göra detta.
27 dec | Registered Commenterbergh
Christian, det är intressanta förslag!

Jag gissar att skatteintäkterna per heltidsanställd har gått ner ganska mycket, eftersom antalet anställda ökat.

Ett annat intressant mått skulle vara skatteintäkter per vuxen.
27 dec | Registered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.