ECIPE Occasional paper om invandrares problem på arbetsmarknaden i OECD-länderna

Förra hösten började jag skriva ett antal inlägg om migration och integration, på grund av den allt hetare debatten i ämnet. I första inlägget satte jag ribban genom att lista 5 frågor jag ville ta mig an:

1. Är migration ett samhällsekonomiskt problem (generellt resp i Sverige?)
2. Har det skett en glidning (mot ökad problematisering av migration eller rent av ökad främlingsfientlighet) i debatten (till vänster resp till höger?)
3. Borde Sverige ta emot fler eller färre invandrare/flyktingar än idag?
4. Är fri migration förenligt med generell välfärdsstat, och vad bör prioriteras om det finns en konflikt?
5. Policyimplikationer: Vad bör göras? 

Jag återvände aldrig till fråga 2, och överlämnar metadebatten åt andra. Alla inlägg finns i kategorin migration.

I detta inlägg gjorde jag en enkel kvantitativ analys av vilka faktorer som samvarierar med arbetsmarknadssegregation inom OECD (mätt som arbetslöshet bland utlandsfödda relativt arbetslöshet bland natives). Jag fick ett antal bra kommentarer i kommentarsfältet, och har nu utvecklat blogginlägget till ett Occasional paper på ECIPE.

Skillnader gentemot blogginlägget:

* Förutom arbetslöshet använder jag nu också sysselsättningsskillnad mellan utlandsfödda och natives. Som Kirk Scott påpekade fångar dessa mått lite olika typer av segregation.

* Som flera föreslog testar jag om andelen invandrare i ett land spelar roll (det gör det inte)

* Jag har konstruerat ett mer specifikt mått på välfärdsstatens generositet, nämligen den av transfereringar (socialbidrag och motsvarande) garanterade miniminivån relativt snittlönen (beräknad som ett snitt för två hushållstyper: ensamhushåll utan inkomst och hushåll med två vuxna utan inkomst och två barn)

Resultat: Länder där kollektivavtal täcker större del av arbetsmarknaden har signifikant högre skillnad både i arbetslöshet och sysselsättning mellan invandrare och natives. Länder med generösa välfärdsstater har också större skillnad i sysselsättningsgrad. Faktorer som inte tycks ha samband med integration mätt på detta sätt: Tolerans, invandrares utbildning, employment protection laws, andel invandrare i befolkningen.

Enkelt uttryckt: När OECD-länder jämförs syns inget stöd för de vanliga förklaringarna att invandrares bristande integration på arbetsmarknaden beror på rasism eller på att vissa länder tagit emot väldigt många invandrare. Däremot stämmer de mönster vi ser med tanken att kollektivavtal gör det svårt för invandrare att konkurrera om jobben, och att generösa socialbidrag försämrar invandrares arbetskraftsdeltagande.