Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« McKay om EMU år 1999 | Main | Om skatters incidens »
söndag
feb172013

Om löne- och vinstandelen i ekonomin.

Tänkte lägga en liten del av söndagskvällen på att leta fram vad olika källor säger om löneandel vs vinstandel i den svenska ekonomi. Hittade snabbt detta utmärkta inlägg av Erik Bengtsson, doktorand i ekonomisk historia. Intressant nog skrevs det i augusti förra året, och uppdaterades nyligen med den här bilden (från 2002):

För att komplettera med vad som hänt sedan dess, kan man kika på den här excel-filen från konjunkturinstitutet och få följande uppgifter rörande “Justerad vinstandel exklusive små- och fritidshus”

1993: 34,4 procent

2003: 30,7 procent

2012: 31,6 procent

Studeras endast tillverkningsindustrin, finns den här serien från Edvinsson, R., 2005: Growth, Accumulation, Crisis: With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000. Kurvan är intressant:

Vinstkvot (%), svensk tillverkningsindustri

image

Således: Kikar man bara på tillverkningsindustrin och börjar serien i mitten av 1970-talet, ser det onekligen ut som att vinstandelen ökat kraftigt.

Med tanke på hur det var ställt i svensk tillverkningsindustri på 1970-talet, kan man mycket väl argumentera för att detta är något både ägare och anställda kan glädjas över.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (2)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (8)

Är siffrorna mellan dom två diagrammen jämförbara? Varför är i så fall vinstandelen i tillverkningsindustrin hälften av vad den är totalt? Ursäkta om det är en dum fråga, har ingen nationalekonomisk utbildning.
17 feb | Unregistered CommenterBobbo
Nej, de är inte jämförbara i nivå (den övre är % av BNP, den undre anges som "bruttoöverskott delat på nettokapitalstock", dvs en beräkning av kapitalavkastningen.)
18 feb | Unregistered Commenterbergh
Då förstår jag. Tackar.
18 feb | Unregistered CommenterBobbo
Här är en bild på löneandelen i svensk tillverkningsindustri från 1870-1988 som jag använder på A-makrokursen. Kan vara bra att ha ett lite längre tidsperspektiv. hassler-j.iies.su.se/pub/loneandel.pdf
Tack John, utmärkt bild - jag lägger upp den också!
18 feb | Unregistered Commenterbergh
Är det inte så att andelen sysselsatta i industri och gruvnäring gått från ca 25% 1980 till ca 15% idag? Man kan fråga sig varför andelen sysselsatta minskar om nu profiten ökar?
18 feb | Unregistered CommenterÅke
Det jag undrar är hur avkastning på investering globalt korrelerar med detta. Hypotesen är väl att globaliseringen har gett fler investeringsmöjligheter vilket tvingar fram högre vinster. Har du sett ngt om detta? Tack för en ypperlig blogg.
18 feb | Unregistered CommenterOskar
Nuffrorna gäller ju bara Sverige.
Carema går inte med vinst i Sverige, men ägaren får pengar från Carema motsv 15% på egen insats.
Hur mycket detta är på Caremas omsättning??

Hur räknas ex.v. aktierna i Swedbank?
22400-miljoner eller 152-miljarder?
Hur räknas 'förädlingsvärdet' på en bank eller tjänster?
Anses hela lönesumman vara förädling?
Företagens vinster bestämmer nästan företaget själv över hur det ska redovisas, när, o då hur mycket . . . då dom har vinst.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.