Löneandel och ekonomisk frihet: Ett väntat (?) samband

Google scholar har börjat ge mig personliga rekommendationer. Algoritmen menade att jag skulle finna detta nya working paper intressant, och det är svårt att protestera:

Young, Andrew T. and Lawson, Robert A., Capitalism and Labor Shares: A Cross-Country Panel Study, 1970 to 2010 (January 1, 2013).

Författarna börjar med att konstatera att löneandelen av BNP (y-axeln i diagrammet, i snitt 42% i deras data) samvarierar positivt med ekonomisk frihet  (Fraser-institutets mått, snitt: 6,1) på landnivå:

Sedan kör de fixed effect-regressioner, laggar och instrumenterar och har sig, med 90 länder under 40 år. Deras slutsats:

Större offentlig sektor tycks ge högre löneandel. Men det gör ökad frihandel (EFI4) och avregleringar (EFI5) också. Effekten är stor:

We report that a standard deviation increase in the economic freedom of the world (EFW) index is associated with about a 15 percent increase in a country’s labor share. 

De avslutar pappret som följer: 

Both inside and outside of academia, many continue to believe that capitalism favors capital; that economic freedom leads to the exploitation of labor. To our knowledge, we are the first serious empirical evaluation of this most fundamental aspect of classical political economy. Our results suggest that the institutions of economic freedom have a robust positive relationship to the share of a country’s income that gets paid out in the form of wages, salaries and benefits to labor. There is no evidence that, in terms of income shares, capitalism favors the capitalist.

Här känner jag mig nödgad att anmärka en smula på terminologin, då det per definition känns orimligt att kapitalism inte skulle gynna kapitalägare. Index för ekonomisk frihet är däremot ett bra mått på graden av konkurrens i en ekonomi (i synnerhet gäller det de dimensioner som författarna finner spelar roll: regulation of credit, business and labor samt freedom to trade internationally)

Ökad konkurrens tycks alltså leda till minskad vinst för kapitalägarna. Om någon nu trodde något annat.

Comments

[Tomas]

Det där känner jag igen från nån sån där österrikare, att vinstandelen minskar i en fri ekonomi.

Fast det är lite lustigt att först prata om en lumpad andel, och sen säga att samma gäller på individnivå. Det är väl snarare rimligt att kapitalism/konkurrens gynnar vissa kapitalägare, och missgynnar andra, t.ex. de som är dåliga på affärer.

[Nils Lindholm]

'Offantlig' sektor är ju tjänster, tjänster ska ju bestå av mest lön, just ingen annan förbrukning.
RUT har ju rätt så hög löneandel?
Men tittar man på enbart RUT så verkar arbetskraftskostnaden var mindre än hälften än debiterat!!
Lönen ungefär 1/3.e del !!
det 'offantliga' är ju inte direkt LKAB.

[Stephan]

Bergh

Men kan inte detta förklaras med att rikare länder generellt har större ekonomisk frihet? I sådana fall kanske sambandet snarare beror på att rikare länder har större löneandelar? Eller?

[Erik H]

Intressant. Skummade bara lite i pappret nu så det här kanske är en onödig fråga men fångar de inte främst typ Wagners lag? Alltså ökningen av offentlig konsumtion, där löneandelen av naturliga skäl är hög. För att fånga relationen mellan arbetskrafts- och kapitalkostnader har jag förstått det som att man bör justera för diverse faktorer, såsom pensioner, egenföretagares olika inkomstformer, faktorkostnader istället för marknads m.m.

[bergh]

Nu vill jag inte försvara papprets metod i alla delar (notera att det är ett nytt wp, inte en publicerad artikel) men de kontrollerar för BNP per capita, kör även rika och fattiga länder separat, och använder country fixed effects (dvs estimerar effekter på basis av variation inom länder över tid, snarare än variation mellan länder), så de mest uppenbara alternativa förklaringarna som kastas fram ovan är alltså redan kontrollerade för.

Så Stephan, jo rikare länder har högre ekonomisk frihet men den effekten driver inte resultatet.

[M]

Välfärdsstater, som ex. Sverige, får mindre politiska kostnader av att frihandla (det är åtminstone Katzensteins argument). Alltså kanske det är välfärdsstaten som är den oberoende variabeln, som påverkar både löneandel och frihandel?

[bergh]

M,

ja - fast om man köper EFI1 som mått på välfärdsstatens storlek, så framgår av pappret att effekten kvarstår även när detta kontrolleras för. Så det tycks inte vara någon spuriös korrelation av just det skälet.

[Kapitalismus]

De har alltså med hjälp av sin teoretiska modell motbevisat verkligheten:

'that capitalism [does not] favor capital; that economic freedom [not] leads to the exploitation of labor.'

Ekonomer alltså. Man baxnar fan nästan ibland. Mycket intressant att de tycker sig ha motbevisat att kapitalism inte leder till 'the exploitation of labour' eftersom löneandelen i ekonomin tycks öka med kapitalism.

Den yttersta relevanta frågan är ju hur lönerna är fördelade över arbetskraften. En arbetarklass kan ju gå på knäna och vara exploaterade (se sydafrika, USA, latinamerika) medan en relativt välmående medelklass tjänar bra och ser till att löneandelen i ekonomin ökar.

Usch. Detta stinker.