Symposium om forskningens samhällsansvar - minnesanteckningar

Igår var jag på ett heldagssymposium i Lund, anordnat av Kung. Fysiografiska Sällskapet (!). Tema: Forskningens samhällsansvar. Presentationerna gav upphov till många tankar, så här följer de sedvanliga minnesanteckningarna (fakta helt overifierade):

Inledning av Ulf Körner & Peter Sylwan:

• Tycho Brahes forskningsanslag motsvarade 1% av BNP.
• Kemister smakar på det mesta
• Ett pollenkorn av vete rymmer 18 Mb data lagrade i dna

Claes Dahlgren: Hur och när ska forskningskvalitet bedömas för att ge god utdelning?

• VR liknar alltmer en myndighet för verksamhetsstyrning
• Olyckligt att medel anslås i stor utsträckning på basis av planerad forskning - leder till att forskare anlitar konsulter för att skriva ansökningar.
• Bisarrt att VRs procedurer kan innebära att varje ansökan läses av endast en sakkunnig.
• Bättre att anslå på basis av tidigare prestationer

Lennart Thörnqvist om fusionsforskning

• Fusionsforskning kan vara vår tids alkemi
• ett politiskt projekt som var det enda konkreta resultatet av 80-talets toppmöten mln USA och Sovjetunionen
• En jätteanläggning som ska byggas har blivit gravt politiserad, stöd levererar i form av kabel snarare än pengar, och supraledarna måste komma från bl a Kina, Japan, USA och EU

Sten Stymne: Är motståndet mot gentekniken på växter ett brott mot mänskligheten?

• Greenpeace grundare hoppade av organisationen pga dess motstånd mot GMO. (NB: verkar onekligen stämma)
• En av de största globala utmaningarna är att ge föda åt ytterligare 2 miljarder på existerande åkrar, utan att avverka mer regnskog. GMO gör detta mycket enklare.
• Efter 20 års användande har inga negativa hälsoeffekter funnits, men dessa forskningsresultat inte haft någon som helst effekt på den allmänna opinionen.
• Annika Åhnberg gjorde en klok invändning: Motstånd mot GMO minskar knappast av att rikta kritik mot hela idén om ekologisk odling. Två bra inslag i ekologisk odling är crop rotation och mindre/bättre bekämpningsmedel.
• Sedan 2005 har Sverige ett mål på 20 procent ekologisk odling inom Sverige. Inför detta beslut gjordes ingen miljökonsekvensbeskrivning.
• Ja, det finns gifter i maten. Dagens analysmetoder gör att även extremt små mängder kan detekteras. Skilj på existens och storlek! Äpplen är farliga först vid konsumtion av 400 kg dagligen.

Bo Rothstein: Vad får forskaren säga?

• Cole: The great american university är en bok att kolla upp 
• Bo sade till mig att det enda ekonomer numera är eniga om är en metodmässig verktygslåda, vilket jag höll med om. Jag avstod från att säga något om statsvetare och fyrfältsmatriser.
• Bo presenterade en fyrfältsmatris av statsvetare i två dimensioner: publicerar sig flitigt vetenskapligt och sådana som syns ofta i media. Endat tre gör båda, medan 17 resp arton gör det ena men inte det andra. Enighet rådde om att det största problemet är att de flesta varken publicerar sig vetenskapligt eller syns i massmedia. Anders Sundell gavs credit för dessa siffror.
• En publikfråga undrade om det faktum att de enda som påpekar att den globala uppvärmningen tycks ha avstannat (de senaste 18 åren) är pensionerade forskare, beror på att de inte hänger med i forskningen eller på att de inte behöver vara följsamma längre.

Ulrika Sahlin: När beslutsfattare knackar på - att vara beredd att ge ett vetenskaplig svar

• När forskare uttalar sig kan det vara klokt att vara Bayesiansk. Dock är det mycket svårt att lära sig Bayesiansk sannolikhetsteori vid Lunds universitet.

Ulf Ellervik: Populärvetenskap eller vetenskaplig popularitet?

• När 8 doktorander i kemi fick frågan från en journalist om det är sant att coca cola kan användas som rostborttagningsmedel, valde alla att bolla frågan vidare till någon annan - trots att frågan är i det närmaste trivial (även för mig som läste kemi senast på gymnasiet: coca cola är surt och bör således fungera, dock sannolikt inte kostnadseffektivt).

Comments

[Lars Arvestad]

Vetepollen har betydligt mer än 18 MB data: en snabb sökning säger att arvsmassan är 17 GB (där B nu står för "bas" och inte "byte"). Det är viktigt att inte underskatta växters komplexitet! :-)

[Anders]

Jag är lite nyfiken på hur relationen ser ut mellan de statsvetare som uttalar sig utan att publicera och statsvetare som publicerar utan att uttala sig. Är det så att ena gruppen lever på att kommentera andra gruppens arbete, och hur ser uttalandena oftast ut - genomtänkta eller kvällspress-sensationella?

[bergh]

Tack Lars! Tro det eller ej, men jag tyckte faktiskt att det lät lite!

Anders - bra undran!

man kan se det som olika komparativa fördelar bland forskare: Vissa forskar och är mindre förtjusta i att uttala sig i media, andra är relativt sett bättre på det senare. Så länge den senare gruppen fortfarande ger en rättvisande bild av vad forskningen säger är detta oproblematiskt. Dessutom får ju även forskare lov att tycka till i frågor där värderingar spelar roll - sålänge de är tydliga med vad som är tyckande och vad som är forskning.

Huruvida de statsvetare som syns allra mest lever upp till detta, ja, det är väl ett intressant ämne för en kandidatuppsats om inte annat...

[Andreas]

"Två bra inslag i ekologisk odling är crop rotation och mindre/bättre bekämpningsmedel."

I Sverige skiljer sig mängden bekämpningsmedel som används på ekologiskt eller KRAV-märkt jordbruk bara 3-30 procent från den konventionella.

Att säga att "naturliga" bekämpningsmedel skulle vara "bättre" än syntetiska får du gärna förklara. Men naturromantik kanske inte kräver argument och förklaringar.