Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Uber – ett exempel på konkurrens (och på konkurrenshämmande regelverk) | Main | Almedalen - några tankar efteråt »
tisdag
aug192014

Ännu mer om kollektivavtal och arbetsmarknadsgap

Två uppdateringar av blogginlägget som blev ett ECIPE-papper som blev en ED-artikel:

1. Analysen har nu även blivit ett IFN working paper. Det nya är (ffa) att jag använder Bayesian Model Averaging för att köra alla tänkbara kombinationer av tänkbara x-variabler och rapportera koefficienter som är viktade med avseende på förklaringsvärde över alla tänkbara modeller. Metoden gör det svårare att anklaga forskaren för att bara visa de specifikationer som stämmer med forskarens förförståelse av vilka samband som borde finnas.

Kollektivavtalen är fortfarande en av de mest robusta variablerna när det gäller arbetslöshet för utlandsfödda relativt inrikesfödda.

NewImage

 

2. Många har undrat om det finns en liknande avvägning mellan kollektivavtalens täckningsgrad, ojämlikhet och ungdomsarbetslöshet. Nu har Joakim Ruist undersökt saken, och funnit sådana indikationer (dock är sambandet inte lika tydligt som när det gäller gapet mellan inrikes- och utrikesfödda).

NewImage

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (3)

Frågan är vad i kollektivavtalen som gör detta? Utan att vara särskilt insatt i deras utomformning förstår jag det som att de omfattar allt ifrån minimlöner, arbetstid, semestrar och ofta också turordningsregler och annat? Det borde med andra ord finnas en rad variabler i avtalen som skulle kunna påverka gapet mellan utrikes och inrikes födda? Vissa mer troliga än andra naturligtvis.
20 aug | Unregistered CommenterHenrik
Helt riktigt Henrik, avtalen omfattar många olika aspekter. Möjligen kan man med hjälp av variation mellan avtalens utformning se vilka faktorer som verkar spela störst roll, men det är både datakrävande och tidskrävande.
22 aug | Unregistered Commenterbergh
Jag är helt med på att en sådan uppgift sannolikt är krävande resursmässigt för en enskild forskare. Men man skulle ju kunna tänka sig att statsmakterna (dvs arbetsmarknadsdepartmentet?) borde vara intresserade av det....torde vara mindre storleksmässigt än en genomsnittlig utredning att klara ut.
25 aug | Unregistered CommenterHenrik

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.