Varför har nästan alla OECD-länder högre arbetslöshet bland utlandsfödda?
4 feb 2013, kl 3:41 | Migration Jag länge utlovat ett konstruktivt inlägg i diskussionen om utlandsföddas arbetslöshet i rika välfärdsstater som Sverige. Här kommer en början, i form av ett försök att utröna vilka mönster som faktiskt finns i OECD-länderna.
Som mått på segregationsproblem används kvoten mellan utlandsföddas arbetslöshet och inföddas. Data är från 2009 och Sverige har en kvot på 2,2, vilket är högt jämfört med övriga OECD-länder. Kvoten har kommit att bli ett av de vanligaste måtten på arbetsmarknadssegregation, även om den naturligtvis missar en hel del.
Ett antal diagnoser förekommer i debatten. Låt oss se om olika mått på dessa överhuvudtaget samvarierar som väntat med arbetsmarknadssegregation.
A. Intolerans.
I World value survey finns frågan om vilka man inte skulle tänka sig som grannar. I Sverige är det mindre än 3 procent som svarar att de inte skulle kunna tänka sig att ha utlänningar som grannar. Lustigt nog har länder med hög intolerans enligt detta mått faktiskt lägre segregation:
B. Välfärdsstaten
Tesen att välfärdsstaten försvårar invandrares sysselsättning är vanlig, och en trolig förklaring till att välfärdsstatens vänner ofta ogillar tankar på ökad invandring.
Mäts välfärdsstatens storlek med de totala skatteintäkternas andel av BNP ser mönstret ut som väntat: högskatteländer lyckas i snitt sämre med arbetsmarknaden för utlandsfödda.
C. De utlandsföddas utbildning
Utbildning borde rimligen spela roll. Om de som kommer har redan högre utbildning, borde de kunna få jobb fort. Om de ges utbildning i det nya landet borde de kunna få jobb efter ett tag.
Något samband mellan andelen av de utlandsfödda som har högskoleutbildning och segregation är dock svårt att se (vilket figuren nedan visar). Används istället andelen som har låg utbildning (grundskola eller inte ens det), syns inte heller något samband.
D. Kollektivavtalen.
I linje med Lindbeck och Snowers teori om så kallade insiders och outsiders på arbetsmarknaden, kan tänkas att facket vill gynna sina medlemmar, och i kollektivavtalen driver sådant som gör det svårare för utlandsfödda att konkurrera om jobben (exempelvis höga ingångslöner och regler om vad det krävs för utbildning för att få utföra olika sysslor).
Om kollektivavtal gäller en stor del av arbetsmarknaden bör det i så fall vara svårare för invandrare att konkurrera om jobben. Det empiriska mönstret i OECD bekräftar bilden. I Sverige täckte kollektivavtal 94 procent av arbetsmarknaden år 2005.
Multivariat analys (OLS):
Med skatterplottar kan man således måla ut både kollektivavtalen och välfärdsstaten som en tänkbar bov i dramat. Men självklart kan det finnas flera faktorer som har betydelse samtidigt.
En multivariat analys ger ytterligare lite indikationer på vilka samband som verkar robusta. Den oväntade effekten av intolerans är inte längre signifikant när det kontrolleras för andra faktorer samtidigt. Det samma gäller skattekvoten, som tycks bli signifikant just för att många högskatteländer också har hög kollektivavtalstäckningsgrad.
Effekten av kollektivavtalen står sig dock bra även vid kontroll för övriga tre variabler. Variation i segregationskvoten förklaras bäst av variation i kollektivavtalens täckningsgrad, helt i linje med insider-outsider-hypotesen.
Till sist:
Det är naturligtvis vanskligt att göra regressioner på dryga 20 OECD-länder, många andra faktorer kan spela roll och kausaliteten kan inte fastställas med en tvärsnittsanalys på detta sätt. Jag har dock testat andra mått på tolerans utan att hitta någon effekt, liksom andra mått på socialbidragens generositet som proxy för välfärdsstaten (även detta blir insignifikant när kollektivavtalen tas med i analysen).
Den tentativa slutsatsen måste ändå bli att kollektivavtalen och sådant som hänger ihop med dessa på goda grunder kan misstänkas spela roll för utlandsföddas arbetslöshet.
Alla data finns i detta google-kalkylblad, tillsammans med info om var olika variabler är hämtade i OECD ilibrary. I analysen ovan är X-variablerna från 2005 och segregationskvoten från 2009.
bergh
För den som vill replikera och bygga vidare på analysen:
X-variablerna i sista regressionen heter
noforneigh
tax06
for_highedu_05
collcov05
y-variabeln skapas genom kvoten ue_for_09 / ue_nat_09.
OBS: noforneigh är andelen som inte vill ha utlänningar som grannar (från WVS). I data finns också ett bredare mått på tolerans, global tolerance index.
Regressionen skattas med robusta standardfel (lägg till ,r i stata)
Reader Comments (27)
SD och andra liksainnade hävdar ofta att storleken på invandringen påverkar möjligheten till integration. Finns det något sådant samband?
Varför denna diskrepans? Beror det på att åldersstrukturen ser olika ut i de olika grupperna, eller har det att göra med att många hemmafruar inte är registrerade som arbetslösa i södra Europa?
Jag försökte replikera den sista (högersta) ols-regressionen i Stata, men fick ut helt andra värden. Är det kollinearitet som spökar eller har jag tolkat variabelnamnen eller modellen fel?
Jag använde följande variabelnamn:
reg segr intolerance tax06 for_highedu_05 collcov05. Segr är definierat som segr = ue_for_09 / ue_nat_09.
Eftersom det är en hel del rätt tydliga korrelationer bland de oberoende variablerna så antar jag att det kan vara kollinearitet som spökar här, vilket eventuellt får tolkas som att de uppskattade koefficienterna i regressionsmodellen mycket väl kan artfakter av beräkningsfel (och därmed meningslösa?!). Mer specifikt så korrelerar intollerans relativt tydligt negativt med både skattetryck och andel invandrare med högre utbildning, och skattetryck positivt med kollektivavtalsandel, och andel invandrare med högre utbildning positivt med kollektivavtalsandel. Om jag har tolkat variabelnamnen korrekt.
Sen hjälper det förmodligen inte att det är lite vanskligt att köra en modell med 4 variabler på endast 23 observationer...! :-)
F.ö. noterat: Efter att ha tittat på den tredje grafen anade jag att det fanns två grupper av länder som kunde anses ha olika tendens att integrera invandrare med hög utbildning. Vid närmre undersökning visade sig den nedre "linjen" vara länder som USA, UK, CAN, AUS mfl. Så jag provade att lägga till en flagga för länder som jag ansåg hade ett tydligt anglosaxiskt arv. Kör man en regression mellan segregrationskvot och andel invandrare med högre utbildning samt anglosaxisktarv_dummy får man en modell med rätt högt förklaringsvärde (R2=.47) och tydligt signifikanta koefficienter (≠0, p(>F)=.0022; p[xi]=0.032/0.001/0.001). Min tolkningen blir att anglosaxiska länder har lägre segregation, och att andelen invandrare med högre utbildning förvånande nog är positivt associerat med högre segregation. (Även testat: skattetryck påverkade ej då det lades till; samt: det var ingen tydligen interaktionseffekt mellan anglosaxiskt påbrå och andel inv. med högre utb.). Men jag kan ju som sagt ha använt fel variabelnamn?
x-variablerna är
noforneigh
tax06
for_highedu_05
collcov05.
y-variabeln är kvoten ue_for_09 / ue_nat_09.
OBS: noforneigh är andelen som inte vill ha utlänningar som grannar. I data finns också ett bredare mått på tolerans, global tolerance index.
regressionen skattas med robusta standardfel (lägg till ,r i stata)
http://www.andreasbergh.se/blogg/2012/12/19/hur-samvarierar-arbetsloshet-med-andel-utlandsfodda-inom-oec.html
(här dock inte testat på kvoten, men data finns där så det kan lätt göras).
Och det finns några enstaka länder där arbetslösheten är lägre bland utlandsfödda.
Punkt 1 är dock möjligen farligt socker till alla svenska godhetsdiabetiker! Korrelation mellan attityder och beteende i detta sammanhang är ju rätt komplex (som du nämnde ser man omvänt mönster i cross-country data). Tror mer på experiment- eller observationsdata i detta fall, alla säger vi oss vara vidsynta men hur många som läser sådana här bloggar bor egentligen i ett etniskt blandat område (antagligen fler akademiker från Malmö dock :)
https://m.youtube.com/#/watch?v=JjfihtGefxk&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DJjfihtGefxk&gl=SE
@Karl: uniondensity (andelen som är med i facket) har fallit i flera länder (däribland sverige), men kollektivavtalens dominans är vad jag sett ganska dominerande.
Ang problemen att mäta tolerans med survey-frågor: Självklart!
visst kan jag det. Om inte någon annan hinner före ;-)
a
En fråga från en vanlig dödlig:
Är multivariat analys detsamma som en multipel regression, d.v.s. en modell med en beroende och flera oberoende variabler?
Om någon vill lägga in er favoritvariabel eller två, säg till så ger jag gärna redigeringsbehörighet.
Ang. multivariat analys - pja, jag menade inte annat än att det finns flera oberoende variabler, en helt vanlig regression alltså.
En ssk till: Borde man inte kontrollera för jämställdhet (om andelen kvinnor som arbetar är hög i t.ex. Sverige så kan ju skillnaden mellan infödda och invandrare bli större bara pga jämställdheten). Och bör man inte även kontrollera för länder där man talar "världsspråk" som typ Engelska och Spanska? Det måste vl vara lättare att integreras i ett land där man redan hört språket genom Hollywood-filmer och annat?
Varför blandar du in välfärdsstaten? Slutsatsen är ju att kollektivavtalen är problemet, inte välfärdsstaten.
Du missförstod mig. Jag undrar varför du ens nämner skrotad välfärdsstat? Inget i inlägget antyder att detta vore bra. Bergh kommer ju fram till att det INTE tycks vara välfärdsstaten som är problemet, utan snarare facket och kollektivavtalen.