Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Mer i The Economist om Sverige | Main | The Economist om Sverige »
måndag
feb042013

Varför har nästan alla OECD-länder högre arbetslöshet bland utlandsfödda?

Jag länge utlovat ett konstruktivt inlägg i diskussionen om utlandsföddas arbetslöshet i rika välfärdsstater som Sverige. Här kommer en början, i form av ett försök att utröna vilka mönster som faktiskt finns i OECD-länderna.

Som mått på segregationsproblem används kvoten mellan utlandsföddas arbetslöshet och inföddas. Data är från 2009 och Sverige har en kvot på 2,2, vilket är högt jämfört med övriga OECD-länder. Kvoten har kommit att bli ett av de vanligaste måtten på arbetsmarknadssegregation, även om den naturligtvis missar en hel del.

Ett antal diagnoser förekommer i debatten. Låt oss se om olika mått på dessa överhuvudtaget samvarierar som väntat med arbetsmarknadssegregation.

A. Intolerans.

I World value survey finns frågan om vilka man inte skulle tänka sig som grannar. I Sverige är det mindre än 3 procent som svarar att de inte skulle kunna tänka sig att ha utlänningar som grannar. Lustigt nog har länder med hög intolerans enligt detta mått faktiskt lägre segregation:

fig3_intolerans

B. Välfärdsstaten

Tesen att välfärdsstaten försvårar invandrares sysselsättning är vanlig, och en trolig förklaring till att välfärdsstatens vänner ofta ogillar tankar på ökad invandring.

Mäts välfärdsstatens storlek med de totala skatteintäkternas andel av BNP ser mönstret ut som väntat: högskatteländer lyckas i snitt sämre med arbetsmarknaden för utlandsfödda.

Fig1

C. De utlandsföddas utbildning

Utbildning borde rimligen spela roll. Om de som kommer har redan högre utbildning, borde de kunna få jobb fort. Om de ges utbildning i det nya landet borde de kunna få jobb efter ett tag.

Något samband mellan andelen av de utlandsfödda som har högskoleutbildning och segregation är dock svårt att se (vilket figuren nedan visar). Används istället andelen som har låg utbildning (grundskola eller inte ens det), syns inte heller något samband.

Fig4_utb

D. Kollektivavtalen.

I linje med Lindbeck och Snowers teori om så kallade insiders och outsiders på arbetsmarknaden, kan tänkas att facket vill gynna sina medlemmar, och i kollektivavtalen driver sådant som gör det svårare för utlandsfödda att konkurrera om jobben (exempelvis höga ingångslöner och regler om vad det krävs för utbildning för att få utföra olika sysslor).

Om kollektivavtal gäller en stor del av arbetsmarknaden bör det i så fall vara svårare för invandrare att konkurrera om jobben. Det empiriska mönstret i OECD bekräftar bilden. I Sverige täckte kollektivavtal 94 procent av arbetsmarknaden år 2005.

Fig5_koll

 

Multivariat analys (OLS):

Med skatterplottar kan man således måla ut både kollektivavtalen och välfärdsstaten som en tänkbar bov i dramat. Men självklart kan det finnas flera faktorer som har betydelse samtidigt.

En multivariat analys ger ytterligare lite indikationer på vilka samband som verkar robusta. Den oväntade effekten av intolerans är inte längre signifikant när det kontrolleras för andra faktorer samtidigt. Det samma gäller skattekvoten, som tycks bli signifikant just för att många högskatteländer också har hög kollektivavtalstäckningsgrad.

Effekten av kollektivavtalen står sig dock bra även vid kontroll för övriga tre variabler. Variation i segregationskvoten förklaras bäst av variation i kollektivavtalens täckningsgrad, helt i linje med insider-outsider-hypotesen.

image

Till sist:

Det är naturligtvis vanskligt att göra regressioner på dryga 20 OECD-länder, många andra faktorer kan spela roll och kausaliteten kan inte fastställas med en tvärsnittsanalys på detta sätt. Jag har dock testat andra mått på tolerans utan att hitta någon effekt, liksom andra mått på socialbidragens generositet som proxy för välfärdsstaten (även detta blir insignifikant när kollektivavtalen tas med i analysen).

Den tentativa slutsatsen måste ändå bli att kollektivavtalen och sådant som hänger ihop med dessa på goda grunder kan misstänkas spela roll för utlandsföddas arbetslöshet.

Alla data finns i detta google-kalkylblad, tillsammans med info om var olika variabler är hämtade i OECD ilibrary. I analysen ovan är X-variablerna från 2005 och segregationskvoten från 2009.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (27)

Kul inlägg. Det vore kul om du skulle vilja kontrollera för invandringens storlek.

SD och andra liksainnade hävdar ofta att storleken på invandringen påverkar möjligheten till integration. Finns det något sådant samband?
4 feb | Unregistered CommenterNyfiken
Förresten, är det inte lite konstigt att nästa alla länder har en kvot som är 1 eller högre. Du har ju tidigare publicerat en graf över sysselsättningsgraden bland infödda och invandrade som visar att invandrare har mycket högre sysselsättningsgrad än infödda i många länder (framförallt i Sydeuroppa om jag minns rätt).

Varför denna diskrepans? Beror det på att åldersstrukturen ser olika ut i de olika grupperna, eller har det att göra med att många hemmafruar inte är registrerade som arbetslösa i södra Europa?
4 feb | Unregistered CommenterNyfiken
Intressant! Det här är en jättebra illustration av att korrelation inte är lika med orsakssammanband. De flesta människor tror nog att orsakssambandet är uppenbart efter att ha tittat på en sån där graf. Trots att jag själv läst lite ekonometri och statistik så kan jag luras av såna här grafer, även om jag givetvis vet att en graf aldrig är ett bevis. Har man ingen utbildning eller intresse alls för sånt här så kan man nog bli ännu mer lurad :)
4 feb | Unregistered CommenterAndreas
Hej! Tack för intressant bloggpost och speciellt tack för att du gjorde datan lätt-tillgänglig.

Jag försökte replikera den sista (högersta) ols-regressionen i Stata, men fick ut helt andra värden. Är det kollinearitet som spökar eller har jag tolkat variabelnamnen eller modellen fel?

Jag använde följande variabelnamn:
reg segr intolerance tax06 for_highedu_05 collcov05. Segr är definierat som segr = ue_for_09 / ue_nat_09.

Eftersom det är en hel del rätt tydliga korrelationer bland de oberoende variablerna så antar jag att det kan vara kollinearitet som spökar här, vilket eventuellt får tolkas som att de uppskattade koefficienterna i regressionsmodellen mycket väl kan artfakter av beräkningsfel (och därmed meningslösa?!). Mer specifikt så korrelerar intollerans relativt tydligt negativt med både skattetryck och andel invandrare med högre utbildning, och skattetryck positivt med kollektivavtalsandel, och andel invandrare med högre utbildning positivt med kollektivavtalsandel. Om jag har tolkat variabelnamnen korrekt.

Sen hjälper det förmodligen inte att det är lite vanskligt att köra en modell med 4 variabler på endast 23 observationer...! :-)

F.ö. noterat: Efter att ha tittat på den tredje grafen anade jag att det fanns två grupper av länder som kunde anses ha olika tendens att integrera invandrare med hög utbildning. Vid närmre undersökning visade sig den nedre "linjen" vara länder som USA, UK, CAN, AUS mfl. Så jag provade att lägga till en flagga för länder som jag ansåg hade ett tydligt anglosaxiskt arv. Kör man en regression mellan segregrationskvot och andel invandrare med högre utbildning samt anglosaxisktarv_dummy får man en modell med rätt högt förklaringsvärde (R2=.47) och tydligt signifikanta koefficienter (≠0, p(>F)=.0022; p[xi]=0.032/0.001/0.001). Min tolkningen blir att anglosaxiska länder har lägre segregation, och att andelen invandrare med högre utbildning förvånande nog är positivt associerat med högre segregation. (Även testat: skattetryck påverkade ej då det lades till; samt: det var ingen tydligen interaktionseffekt mellan anglosaxiskt påbrå och andel inv. med högre utb.). Men jag kan ju som sagt ha använt fel variabelnamn?
Förtydligande till Marcus och andra som vill replikera resultaten och utvidga dessa

x-variablerna är

noforneigh
tax06
for_highedu_05
collcov05.

y-variabeln är kvoten ue_for_09 / ue_nat_09.

OBS: noforneigh är andelen som inte vill ha utlänningar som grannar. I data finns också ett bredare mått på tolerans, global tolerance index.

regressionen skattas med robusta standardfel (lägg till ,r i stata)
4 feb | Unregistered Commenterbergh
Nyfiken: Det var faktiskt bland det första jag gjorde:

http://www.andreasbergh.se/blogg/2012/12/19/hur-samvarierar-arbetsloshet-med-andel-utlandsfodda-inom-oec.html

(här dock inte testat på kvoten, men data finns där så det kan lätt göras).

Och det finns några enstaka länder där arbetslösheten är lägre bland utlandsfödda.
4 feb | Unregistered Commenterbergh
Spännande! Finns det øättillgänglig paneldata på utlandsföddas arbetslöshet så att man kan göra en panelanalys?
Väldigt intressant och pedagogisk analys. Du borde uppmuntra Master studenter borde att vidare på detta arbete o utvidga förklaringsfaktorerna. Vore intressant se om det går att få flera mätpunkter då andelen kollektivavtal i många länder antagligen sjunkit...

Punkt 1 är dock möjligen farligt socker till alla svenska godhetsdiabetiker! Korrelation mellan attityder och beteende i detta sammanhang är ju rätt komplex (som du nämnde ser man omvänt mönster i cross-country data). Tror mer på experiment- eller observationsdata i detta fall, alla säger vi oss vara vidsynta men hur många som läser sådana här bloggar bor egentligen i ett etniskt blandat område (antagligen fler akademiker från Malmö dock :)
https://m.youtube.com/#/watch?v=JjfihtGefxk&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DJjfihtGefxk&gl=SE
4 feb | Unregistered CommenterKarl
@Niklas: Det finns sedan 2000 vad jag kunnat hitta, så det blir ingen lång panel. En diff-skattning låter sig nog göras, men då kollektivavtalstäckning och värderingar inte varierar särskilt mycket över tiden är det inte någon bra metod

@Karl: uniondensity (andelen som är med i facket) har fallit i flera länder (däribland sverige), men kollektivavtalens dominans är vad jag sett ganska dominerande.

Ang problemen att mäta tolerans med survey-frågor: Självklart!
4 feb | Unregistered Commenterbergh
Tack för förtydligande!
Kan du skapa en dummy för skandinaviska länder och se om facklig anslutningsgrad har förklarande värde efteråt? I dina data är länder med högst facklig anslutning Sverige, Danmark, Finland och Norge, dvs om det finns något annat som dessa länder har gemensamt förutom hög facklig anslutning, så kan det lika gärna vara det som driver resultaten.
4 feb | Unregistered CommenterMounir
Mounir,

visst kan jag det. Om inte någon annan hinner före ;-)

a
4 feb | Unregistered Commenterbergh
Antar att jag hann före då :) Gjorde det och dummyn blir inte ens signifikant.
4 feb | Unregistered CommenterMounir
Utlandsfödda är en mycket inhomogen grupp och skall man förstå och försöka komma åt problem på arbetsmarknaden mm bör man nog dela in denna grupp ytterligare. Tex flyktingar, arbetskraftsinvandrare, ursprungsland etc. Utbildning är ju ett exempel som tagits upp. Jag vet inte om statistik finns tillgänglig för ytterligare kategorier, men att försöka analysera problemen utan finare kategoriindelning kommer nog inte att föra så långt
4 feb | Unregistered CommenterClaes
Hur ser residualerna ut: Vilka länder är extremerna i det avseendet?
4 feb | Unregistered CommenterMS
Snyggt Andreas! Men du ska kanske kör med employment rate och inte unemployment rate. Som vi vet skiljer arbetskraftsdeltagandet markant mellan invandrare och infödda i många länder. Det suddas bort om man ser bara till unemp rate...
4 feb | Unregistered Commenterkirk
@ Bergh

En fråga från en vanlig dödlig:

Är multivariat analys detsamma som en multipel regression, d.v.s. en modell med en beroende och flera oberoende variabler?
4 feb | Unregistered CommenterStephan
@Stephan I dagligt tal, ja; men en del statistiker menar annorlunda.
4 feb | Unregistered CommenterMS
Ok. Hur menar du i "dagligt tal"? I detta fall är det väl åtminstone samma sak?
4 feb | Unregistered CommenterStephan
För en del statistiker verkar det krävas flera y för att beteckningen ska anses "legitim"...
4 feb | Unregistered CommenterMS
Jag provar gärna sysselsättningskvoter också, eller det här indexet.

Om någon vill lägga in er favoritvariabel eller två, säg till så ger jag gärna redigeringsbehörighet.

Ang. multivariat analys - pja, jag menade inte annat än att det finns flera oberoende variabler, en helt vanlig regression alltså.
4 feb | Unregistered Commenterbergh
@ Bergh

En ssk till: Borde man inte kontrollera för jämställdhet (om andelen kvinnor som arbetar är hög i t.ex. Sverige så kan ju skillnaden mellan infödda och invandrare bli större bara pga jämställdheten). Och bör man inte även kontrollera för länder där man talar "världsspråk" som typ Engelska och Spanska? Det måste vl vara lättare att integreras i ett land där man redan hört språket genom Hollywood-filmer och annat?
4 feb | Unregistered CommenterStephan
ok...men vad är policyslutsatsen av analysen? Skrota välfärdsstaten och avreglera arbetsmarknaden? Vilka förutsättningar finns det för en sådan politik i Sverige?
Noshelter2003

Varför blandar du in välfärdsstaten? Slutsatsen är ju att kollektivavtalen är problemet, inte välfärdsstaten.
11 feb | Unregistered CommenterStephan
tja, det politiska stödet för att skrota kollektivavtal och avreglera arbetsmarknaden i syfte att skapa låglönejobb (eller deffa värlfärdstaten för den sakens skull) i sverige är typ noll. Eller för att citera vår statsminister " I Sverige sänker vi inte löner, vi höjer dem".
noshelter2003

Du missförstod mig. Jag undrar varför du ens nämner skrotad välfärdsstat? Inget i inlägget antyder att detta vore bra. Bergh kommer ju fram till att det INTE tycks vara välfärdsstaten som är problemet, utan snarare facket och kollektivavtalen.
11 feb | Unregistered CommenterStephan
Stephan - bra förslag på kontrollvariabler, tack!
14 feb | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.