Kan läkare inte forska?
Mikael har noterat att de läkare som funnit att anställda som går i pension sent i livet också lever längre, inte korrigerat för att dålig hälsa är en vanlig orsak till tidig pensionering. (Se artikel i Dagens Industri). Deras resultat kan således i själva verket vara tämligen trivialt - folk med god hälsa lever längre.
Mikaels tes är att läkare får sin doktorsexamen utan att vara tränade forskare och därför ofta drar slutsatser på basis av "råa korrelationer" som är "nerlusade av kausalitets- och endogenitetsproblem".
Kan detta rimligen stämma? DI berättar inte vad forskarna heter, men studien ifråga är uppenbarligen den här. Där finner vi att läkarna studerat "Hazard ratio of death adjusted for sex, year of entry to study, and socioeconomic status".
Således: De vet att man måste korrigera för andra förklarande variabler, men de korrigerar inte för den mest uppenbara, nämligen hälsostatus.
Reader Comments (3)
Vill man vara välvillig kan man således hävda att forskarna använt sig av proxies för hälsa. Kanske är detta inte alldeles optimalt men då hälsa normalt redovisas som en diskret, självrapporterad variabel, kommer man att stöta på ett otal metodproblem om man ska försöka ta hänsyn till endogenitetsproblemen på ett snyggt sätt.
Då kanske den här sortens amatörekonometri inte är så problematisk i jämförelse.
Kul att du länkade till min numer passiva blogg. Jag var, tyvärr som jag tenderar att ibland vara i bloggsammahnag, lite förhastad och lite raljerande på ett onödigt sätt kanske. Jag läste senare också artikeln och såg att de hade en variabel för socioekonomisk status.
Att jag inte tog bort mitt bloggpost när jag såg det var väl dels att jag tyckte att det var en rätt dålig och tokgrov proxy. Givet den dåliga proxyn tyckte jag också de drev argumentationen i papperet alldeles för långt.
Men de facto tycker jag nog att många papper av läkare, primärt sådant inom socialmedicin som jag skummar ibland är det ett generellt problem att diskussioner kring endogenitet och kausalitet ofta lyser med sin frånvaro. Eftersom det produceras så extremt mycket medicinska artiklar i relation till mycket annat kanske det helt enkelt är så att de i andel inte är vanligare än inom andra områden. Det kan jag bara spekulera om. Men med tanke på skillnaden i träning i t ex kvantitativa metoder mellan de läkare som disputerar och samhällsvetenskapliga doktorander i övrigt tror jag tyvärr att de bör se över sin egen forskarträning kanske i större usträckning än många andra.
som exempel nämner de att tidigare studier inom området funnit att tidig pensionering delvis helt klart styrs av sämre hälsa vid beslut om pensionering eller ej. Det gör det problematiskt. Att deras proxy (manager eller worker) också visar stora skillnader i "survival rate" för de med tidig pensionering kan ju skvallra om att det finns mycket mer information att hämta där än vad de kommer åt.
Som de skriver i sin slutnotering "what this study adds" tycker jag de borde lagt in en stor brasklappp om studiens värde.
Men,men...