Statliga lotterier tycks öka inkomstspridningen

Social Science Quarterly har äntligen fått ut sitt temanummer om ojämlikhet. Där finns en intressant artikel som studerar hur förekomsten av statliga lotterier påverkat inkomstojämlikheten i USA.

Teoretiskt finns det flera mekanismer som verkar. En direkt effekt uppstår när vinsterna ökar inkomstkoncentrationen. Men om pengar som läggs på lotterier tränger undan investeringar i utbildning eller annat sparande med bättre avkastning, påverkas inkomstfördelningen på längre sikt: Den så kallade lotteriskatten är kraftigt regressiv eftersom höginkomsttagare i mycket mindre utsträckning köper lotter.

USA:s delstater uppvisar stor variation rörande om de har och när de i så fall införde statliga lotterier. Studien bygger på Gini koefficienter sedan 1976. Författarna korrigerar för mycket annat som påverkar ojämlikheten (sydstater, arbetslöshet, etniska minoriteter, skattestruktur m m), men finner att statliga lotterier ökar ojämlikheten signifikant och markant, och att ökningen av statliga lotterier förklarar en betydande del av den ökade inkomstojämlikheten i USA.

Det går att invända mot studien: Man får nästan gissa sig till att de använder Gini för disponibel inkomst. Det vore intressant att se även bruttoinkomster och förmögenheter. Och begreppet "lotteriskatt" (som dock uppfunnits i andra artiklar än denna) andas inte någon större tilltro till människors förmåga att välja vad de vill lägga pengar på. Lotterideltagande är väl knappast obligatoriskt?

Vidare blir jag nyfiken på varför just statliga lotterier har en så tydlig effekt: I delstater utan dylika borde det väl finnas privata lotterier med liknande effekter på ojämlikheten?  Författarna diskuterar tyvärr inte detta.

Trots dessa invändningar vågar man nog dra slutsatsen att statliga lotterier knappast är ändamålsenliga för politiker som vill minska ojämlikheten i utfall.

När får vi en fördelningspolitisk analys av Svenska Spels monopol? 

Comments

[Paula Röttorp]

Intressant nog betyder ökad inkomstspridning (se rubriken) åtminstone för dr välfärdsforskare inte att inkomsterna sprids på en stor del av befolkningen utan att man i högre grad tjänar olika mycket (dvs motsatsen). Vad beror detta på måntro? Kan det vara så att man jämför alla inkomstfördelningar med "grundtillståndet" att alla tjänar lika mycket? Säger det något om hur vi ser på världen?

[bergh]

bra poäng! det säger en del, men inte så jämrans mycket, om hur "vi" ser på världen.

Alternativt skulle man kunna jämföra med tillståndet då alla inkomster tillfaller en och samma individ, och göra inkomstspridning synonymt med omfördelning från denna lyckliga filur. Men det skulle ju också säga en hel del om hur vi ser på världen...

[dr]

"[I]nkomstspridning" ar val helt enkelt kallat sa for att olika inkomstnivaer ar mer eller mindre sprida langs nan skala. Det ar ju inte individer vi talar om utan snarrare inkomstnivaer (income brackets--vet inte hur man oversatter det!) Eller? Jag skulle havda att det sager nastan ingenting om hur vi ser pa varlden--det ar bara ett begrepp som beskriver hur data ser ut.