Det ineffektiva kravet på att stå till arbetsmarknadens förfogande

I kampen mot bidragsberoende, verkar de flesta partier och debattörer vara eniga om att människor som får akassa eller socialbidrag måste vara aktivt arbetssökande och stå till arbetsmarknadens förfogande, annars ska bidraget kunna dras in. Och praxis tycks bli allt hårdare; det gäller att kunna visa papper på vilka jobb man sökt.

Jag är skeptisk till om denna regelstyrning är särskilt effektiv. I nummer 36 av Dagens Samhälle finns en intressant debattartikel (ej på nätet) av Fredrik Norberg, personalchef i Nykvarn. Han menar att kraven leder till att folk söker även jobb de inte vill ha, vilket skapar massor av merarbete för personalrekryterare. Han citerar hur ansökningar numera kan se ut:

"Jag uppbär förtillfället akassa och har blivit hänvisad att söka en tjänst hos Er. Om jag inte gör det kommer arbetsförmedlningen att meddela min akassa, vilket i sin tur kan leda till att min ersättning reduceras eller helt dras in. […]
Ett arbete i Nykvarn kommer att medföra betydande svårigheter för mig att ta mig till och från arbetsplatsen och den kortaste restiden jag funnit på SLs reseplanerare är 3 timmar och 10 minuter. Enkel resa."

Anledningen till att arbetsförmedlingar och socialkontor tvingar folk att söka jobb de inte själva vill ha, är att de pengamässiga incitamenten att ta jobb är ganska små: Den typiska tröskeleffekten vid övergång från arbetslöshet till arbete ligger mellan 80 och 90 procent, enligt bilaga 1 till Sveriges handlingsplan för sysselsättning (som EU tvingar Sverige att upprätta…). Vid övergång från socialbidrag till ett jobb med låg lön förbättras den ekonomiska standarden inte alls - tröskeleffekt 100%.

Nog borde det vara värt att utreda en alternativ strategi: Inför en tydlig tidsgräns för akassan, och förändra skatter och bidragsnivåer så att de ekonomiska incitamenten att hitta ett jobb ökar - men ge i gengäld människor full frihet att själva välja hur många och vilka jobb de ska söka.  Vad jag vet förespråkar inget parti denna linje.

För den nyfikne: Här är de faktiska tröskeleffekterna vid olika löner (APW är lönen för en average production worker) enligt ovan nämnda källa.

Riktlinje 8. Incitament som gör arbete till ett attraktivt alternativ, Tröskeleffekt vid övergång från arbetslöshet till arbete (2001), i procent

Lön i procent av APW                            33 % 50 % 67 % 100 % 150 %

från akassa                                                    59        86        87        85        72

från soc.bidrag                                         100        98        82        67        60