Får kvinnor lägre lön för samma arbete?
13 jan 2006, kl 11:30 | Samhälle och politik I senaste Neo (ej på nätet), under rubriken ”Fråga doktoranden – Tino Sanandaji svarar om samhället” besvarar Tino frågan ”Får kvinnor lägre lön för samma arbete?” såhär:
”Tveksamt.”
Vad är det som är tveksamt? Inte ens med den källa Tino valt – Milgrom et al (2001) – kan svaret bli något annat än ja. Här är deras siffror
Kvinnors löner i procent av mäns (tjänstemän, 1990)
Tjänstemän Arbetare
Totalt lönegap 73 87
Inom samma yrke 93 97
På samma arbetsplats 73 96
Inom samma yrke
och på samma arbetsplats 95 99
Rubrikfrågan rör om kvinnor får lägre lön för samma arbete. Svaret, på basis av denna studie, torde således vara: ”Ja, 7 procent lägre för tjänstemän och 3 procent lägre för arbetare”.
Om man vill kan man ju lägga till att för arbetare med samma yrke på samma arbetsplats är skillnaden bara 1,4 procent. Lustigt nog är det just den siffran Tino nämner. Men även den skillnaden är ju liten men befintlig, så frågan kvarstår: Vad är det som är tveksamt?
Källa: Milgrom, Eva M. Meyersson, Trond Petersen, och Vemund Snartland. 2001. "Equal Pay for Equal Work? Evidence from Sweden and a Comparison with Norway and the U.S." Scandinavian Journal of Economics 103:559-583.
bergh
Vill man läsa mer, och få referenser till ytterligare vetenskapliga studier i frågan, rekommenderas denna lilla bok av LO-ekonomen Anna Thoursie.
Vidare: Artikeln ifråga tycks vara en engelsk version av kapitel 4 i antologin Kvinnors och mäns löner – varför så olika, av Inga Persson och Eskil Wadensjö (red.)
Även kapitel 3, av Carl Le Grand, är relevant för frågan.
Reader Comments (47)
"(2) du finner aldrig två jämförbara företag med olika könsfördelning där du kan studera lönsamheten. Om du tror det, eller tror att du kan standardisera bort vissa variabler för att göra företagen jämförbara, är du tyvärr alltför kär i dina matematiska modeller."
Alltsa, hela idén med regressionsanalys ar just att kontrollera (som Ola kallar att "standardisera") for olika variabler. Dvs, att gora ojamfora objekt jamforbara. Naturligtvis kräver det en stor mängd data, men i Tinos avseende ar det inget problem. (Dessutom brukar asymptotiska resultat kicka in langt tidigare an vad man tror)
Jag hade nog velat ha ett aningen skarpare argument for varfor regressionsanalys ger falska svar än "tyvärr".
Jag har forresten for mig att jag laste ngn studie i DI eller liknande om att vinst och andel kvinnor faktiskt var positivt korrelerat (i norden, typ). Problemet var kausalitet; kanske har tillfalligt framgangsrika foretag råd att vara PK.
Min poäng är att om man underlåter att kontrollera för variabler som ej är korrelerade med de, redan utvalda, forklarande variablerna, så spelar det ingen roll. Du får ändå ingen bias. Men är de däremot korrelerade, av en liknande anledning som i exemplet ovan, så spelar det ingen roll.
Faktum är att det är forskningspraxis att du (den som motsätter sig resultatet) får komma upp med en variabel som är korrelerad och utelämnad (och av rätt anledning). Det är vanligtvis mycket enkelt (vilket förklarar varfor empiriker nästan gråter efter vartannat seminarium), men i detta fallet mycket svårt. Det ar just darfor som Tinos exempel ar bra.
"Däremot verkar ju du och Peter W leva i villfarelsen att arbetsgivare anställer medarbetare på basis av kostnader. Varför annars orera om konkurrensfördelar och dylikt?"
Villfarelse? Berätta mer!
Att jag skulle hävda att arbetsgivare ser anställda som kostnader punkt slut, är inte sant, (men det är den aspekten vi diskuterar här), på en fri marknad utgår jag ifrån att en arbetsgivare anställer folk för att .....attt...MAXIMERA VINSTEN!, är jag naiv? har du någon annan hypotes? så dela med dig av den, du hade arbetsgivarerfarenhet va de inte så? Nå.. vår arbetsmarknad är väl inte i alla stycken en renodlat fri marknad men...jag imbillar mig att de flesta arbetsgivare på privatmarknaden iaf befinner sig där för att göra vinst? Har jag missat nåt?
"vid anställning baserat på ovan nämnda punkter får du en godtycklighet i förfarandet som kan leda till löneskillnader, glastak etc (jag förutsätter att du ser den logiska kedjan och undviker därför att utveckla resonemanget), och
"
Vad jag läser in i detta resonemang får mig att tänka på Hayek's spontana ordning och Darwinistiskta urvalsprinciper, dvs slumpvisa variationer (av arbetssökande) och ett urval av de som arbetsgivaren tror (av alla de skäl du anger plus 100 till) kommer att ge bäst avkstning, kanske lite krasst.
Ett visst mått godtycklighet ingår även det, man kan kanske jämföra godtycklighet med hur mutationer i det långa loppet förändrar o utvecklar en art.
Som sagt: jag tror att om ett företag vill gå med vinst tenderar att använda dessa principer, men som sagt, jag kanske är naiv.
Jag orkar inte diskutera flum med Ola igen, det hjälper inte.
Dock mycket lustigt att han vänder sig emot tanken att lönekostnad är viktig i anställningsval.
Lönekostnad är ca 70% av samhällsekonomin. Företagets totala vinster är något i stil med 10%. Förlåt Ola, nu kommer jag med min onda Amerikanska matematik igen, mycket bättre med känslor och anekdotiska exempel. Men tror du att lönekostnad kanske är lite viktig i varje fall, med tanke på att LO själva klargjort i varje avtalsår att varje procent översätts i till tiotusentals jobb? Men de kanske inte har tagit tillräckligt många kurser i postmoden företagsekonomi och tror på myten att priser, kvantitet, vinster, löner och lönsamhet faktiskt spelar roll i en ekonomi.
Nu ska jag vara snäll och förklara för Ola varför det ser ut för honom att kostnaden inte är så viktigt:
Det är för att du redan har ställt den på en mycket snäv ram. Dvs. för ett vanligt jobb finns ganska klart hur stor lönen är, sen låter man andra faktorer avgöra. Jag vet inte vem Olas företag anställer, men jag ska gissa med stor säkerhet att ingångslönen ligger inom ramen 20-30.000.
Kompetent som Ola säkert är (ingen ironi, många kompetenta människor är aningslösa om samhället) skulle han själv inte bli anställd om han kom dit och krävde 60.000, oavsett ”kontakter”. ”personkemi” och whatnot. Lönen för något i stil med 90% av alla svenskar ligger inom en mycket snäv intervall. Sen kanske du inte är helt flummit och gillar teorier om hur produkivitet och lön varierar över karriärcykel, tournoment etc. Men allt det där är ganska irrelevant för frågan om kvinnor och mäns lönediskriminering. Det kollar man med regressionsanalys.
Om Ola var lite mer openminded (nu tror han att jag inte är det, eftersom jag aldrig accepterade deras nonsens. Skillnaden är att jag känner till era argument, men ni vägrar lära er våra) skulle han inse att det visst går att göra på ett rimligt sätt.
Han frågar hur man ska kontrollera för hur bra säljarkåren är. Mitt första svar är att man inte behöver, varför skulle det vara annorlunda med företag med olika andel kvinnor? Men om du nu måste: självklart kan man hitta instrument för det. Sen vet jag också vad problemet inners inne ligger. De har accepterat strawman bilden av ekonomer som FEK idioter lär ut, dvs. att vi ekonomer tror att företagsledare sitter med isokvanter när de tar beslut.
Så Ola: lägg ned dina fördomar, och lär dig tänka kvantitativt, om inte annat som komplement till företagsekonomi. Annars sitter du där med stora frågor och tvingas ta till känslor och gissningar (som du gjort här), medan vi andra diskturerar och faktiskt försöker förstå världen.
[b]���� �� ���� ���� ����, �� ������ ������������![/b]
��������.�� ��������� ���������� ������, ������, ������� ��� ��������� ��������� ������� ������ ����� ��� ������ � ������������ �������������!
��� ����� �������� ���������� ��� �����, ������� ���������� �������� ������ �� DepositFiles/Rapid � ��� �����!
��� ����� [b]������ � �������[/b]!
�� ��������� ����, �� 1000 ���������� ��������� 5-7�� �� ��������(��� ������, � ��) � ������������� �� 200 ������ ������!
����������� ��� ����� �������!
��������.�� ��������� ��� ���������� ����� ��������� � ����� � ��� [b]�� 30%[/b] � �� ���������!
�� ����� ��������.�� �������� ������� ����� ��������� � ����!
�� � �������� ��������� � ������!
[b]����������� ������ ������ ������! ��������� ���![/b]
����� ���������� �� bablomat.ru (http://bablomat.ru/)