Får kvinnor lägre lön för samma arbete?
13 jan 2006, kl 11:30 | Samhälle och politik I senaste Neo (ej på nätet), under rubriken ”Fråga doktoranden – Tino Sanandaji svarar om samhället” besvarar Tino frågan ”Får kvinnor lägre lön för samma arbete?” såhär:
”Tveksamt.”
Vad är det som är tveksamt? Inte ens med den källa Tino valt – Milgrom et al (2001) – kan svaret bli något annat än ja. Här är deras siffror
Kvinnors löner i procent av mäns (tjänstemän, 1990)
Tjänstemän Arbetare
Totalt lönegap 73 87
Inom samma yrke 93 97
På samma arbetsplats 73 96
Inom samma yrke
och på samma arbetsplats 95 99
Rubrikfrågan rör om kvinnor får lägre lön för samma arbete. Svaret, på basis av denna studie, torde således vara: ”Ja, 7 procent lägre för tjänstemän och 3 procent lägre för arbetare”.
Om man vill kan man ju lägga till att för arbetare med samma yrke på samma arbetsplats är skillnaden bara 1,4 procent. Lustigt nog är det just den siffran Tino nämner. Men även den skillnaden är ju liten men befintlig, så frågan kvarstår: Vad är det som är tveksamt?
Källa: Milgrom, Eva M. Meyersson, Trond Petersen, och Vemund Snartland. 2001. "Equal Pay for Equal Work? Evidence from Sweden and a Comparison with Norway and the U.S." Scandinavian Journal of Economics 103:559-583.
bergh
Vill man läsa mer, och få referenser till ytterligare vetenskapliga studier i frågan, rekommenderas denna lilla bok av LO-ekonomen Anna Thoursie.
Vidare: Artikeln ifråga tycks vara en engelsk version av kapitel 4 i antologin Kvinnors och mäns löner – varför så olika, av Inga Persson och Eskil Wadensjö (red.)
Även kapitel 3, av Carl Le Grand, är relevant för frågan.
Reader Comments (47)
Har man det fattar jag inte heller vad som är tveksamt.
Skall det ju helt klart vara. Tillexempel, en lakare som arbetar privat eller offentligt har olika lön. Om fler män arbetar privat, sa innebar ju inte det att kvinnorna ar diskriminerade.
"Tveksamt" sa, den smått otrevliga, tino. Tja, vad ar signifikansen pa 1% siffran?
Lennart, jag ar nog, utan att ha tittat pa artikeln, beredd att ta gift pa att de inte kontrollerat for dessa effekter. Det ar alldeles for politiskt inkorrekt.
Samma lön för samma arbete eller samma lön för samma anställning.
Om det vore så att kvinnor betalas mindre för samma arbete borde dom ju ha en konkurensfördel vid anställningar? Har dom det?
Det kanske är liknande resonemang som får Tino att säga som han säger.
Men det är klart, Neos syfte med sidan "fråga doktoranden" är väl kanske inte att mana till akademisk eftertanke, utan snarare provocera till debatt, och där har man väl då lyckas till den milda grad att Bergh får en massa kommentarer på sin blogg om detta.
Siffrorna visar ju att inom samma yrke och på samma arbetsplats är skillnaderna små, men att män defintivt har mer välbetalda yrken. Det verkar vara - eller? - ett starkt indicium som pekar mot att kvinnor just inte har någon konkurrensfördel av att vara (något) mindre betalda, dvs att löneskillnader inte bara handlar om marginaleffekter utan om ren och skär diskriminering.
Marcus: Det dar var en marklig slutsats. Hur drog du den?
1) Siffrorna visar att skillnaderna mellan män och kvinnor som utför samma arbete finns, även om de är små.
2) Skillnaden mellan mäns och kvinnor löner inom en arbetsplats men mellan skilda yrken är större än skillnaderna under (1). (Samma gäller även mellan olika arbetsplatser)
Av (1) och (2) får vi:
3) Män har företräde till mer välbetalda anställningar.
(4) Män jobbar mer än kvinnor)
Hypotes:
A) Eftersom kvinnor har lägre lön borde de ha en konkurrensfördel vid anställningar. Det vore rationellt helt enkelt, att anställa kvinnor.
Men eftersom (3) (och (4)) faller (A). Det är givetvis inget bevis på diskriminering, men nog fasen är det ett indicium, eller?
Din egna punkt (4) sager detta. Vad som helst kan inte vara ett indicium bara for att det inte direkt falsifiera den egna tesen.
Det ar detta som gor att jag ar sa forvanad over den svenska debatten om diskriminering; man tittar pa råa korrelationer och anpassar politiken efter detta. Antag att punkt (4) håller, all "positiv (my ass!) särbehandling" och "kvotering" ar ju da en direkt statligt sankinerad diskriminering. Om man råkar tro på nagon form av rattssakerhets devis (såsom "hellre att tio skyldiga gar fria an att en oskyldig satts i fangelse") så kan man omojligt stodja den typen av potentiella övergrepp som kvotering skapar.
Såtillvida inte man är en extremt principlös manniska...som tillexempel politiker.
skall det vara.
Jag ge ett längre svar i Neo-blogg (så fort jag fattar hur man gör...) men kort:
Den relevanta skillnaden på lönediskriminerig är inte om kvinnor får mindre betalt om de jobbar mindre eller jobbar på andra yrken eller arbetsuppgifter. Det är givet exakt samma jobb
För arbetare i samma arbetsuppgifter är siffran 1.4%, och för tjänstemän ca 5%, dock är klassificeringen mycket grovnare för tjänstemän. I USA var motsvarande siffra 1.7% i en likartad studie.
De här 1.4% ingriper sen ALLA skillnaden som i genomsnitt finns mellan män och kvinnor. Att ena gruppen jobbar mer intensiv (som annan forskning har indikerat), premien för att män mer sällan blir sjukskrivna, lämnar arbetet för barn etc.
Den här studien är något av en standard utomlands, ironiskt nog med tanke på all debatt i om kvinnodiskriminering hör man sällan om den. Det andra som gjorts (Tex SCB) är mycket sämre, även om de också visar likartad resultat.
Att jag skrev ”tveksamt” har en delvis annan orsak, vilket är att studien faktiskt har en svag punk. Det är inte otänkbart att dessa arbetskategorier i sig skulle kunna vara en del av diskriminering. Jag tror inte det är så, men jag vill inte utesluta det.
Annars har jag en enkel fråga till alla som tror på att kvinnor får lägre betalt för samma jobb. Varför tar inte giriga företag och sparkar överbetalda män och anställer underbetalda kvinnor?
Om det nu inte går: Kommer en regression av vinst och andel kvinnliga anställda att vara positiv? Var annars tar pengarna vägen?
"Och därmed, utan att han kanske anade det (?), visar han en annan sida av diskrimineringen..."
det är en av flera möjliga tolkningar. en annan är att kvinnor inte kan utnyttja sin "konkurensfördel", t.ex. för att de är sjukskrivna oftare.
gummo:
"Om Peter W nu har rätt, borde rimligen Tino göra den argumentationslinjen explicit"
Vi får se vad som händer med Tino's svar, men det är verkligen svårt att med någon säkerhet bena ut olika faktorers inverkan på löneskillnaderna.
Vilken inverkan har media
vilken inverkan har skillnader i sjukfrånvaro?
Vilken betydelse har det att kvinnor oftare jobbar inom (statliga) vårdyrken.
etc
I debatten verkar ibland som om vissa helt enkelt VILL att löneskillnader måste vara ett resultat av diskriminering, att just diskriminering, av alla tänkbara orsaker, av politiska skäl kanske, väljs ut.
Är det verkligen omöjligt att resonera förutsättningslöst bara för att ämnet är politiskt brännbart.
1. Hon sätter upp den typiska Straw Man argumentet för ”perfekt” marknad som krav på jämvikt. Sen hånar hon tanken lite, och hoppar över frågan om varför ingen utnyttjar dessa gigantsiska vinstmöjlighet.
(säg att kvinnor är 10% underbetalda. Kvinnor i Sverige tjänar 605 miljarder i lön varje år, det är alltså 61 miljarder kronor i vinst som antigen sitter och väntar, eller redan har exproprierats. Småsummor?).
Fine. Vi låtsas att marknaden aldrig jämnas utan ”perfekt” konkurrens och ”perfekt” information, som, hö hö hö, alla vet ju inte finns.
Nu finns i varje fall massa företag ute, men olika andelar kvinnor och män. Eftersom kvinnor är underbetalda och ingen utjämning sker så är det bara för LO att göra en enkel regression, som jag skrev. Ju fler kvinnor desto högre borde vinsten vara.
2. Som vanligt kör de med ”kvinnor är mer utbildade än män” argumentet. SCB gör samma sak.
Det är smörja. Man kan inte bara mäta längd av utbildning, eftersom kvinnor, inte minst medelålders kvinnor, är extremt överrepresenterade i humaniora och andra konsumtionsutbildning Om man tittar på utbildningar som leder till examen och har marknadsvärde så har män fortfarande fler än kvinnor.
Sen kan väl LO klaga på att tjejen på golvet i SKF inte får lika mycket lön trots 20 poängskursen i Queerteori i Antikens Buthan hon tog på Mittuniversiteten.
1. Den direkta lönediskrimineringen är mycket liten; någon enstaka procent. Jag har dock inte sett någon studie som med säkerhet slår fast att den inte finns.
2. Mycket av timlöneskillnaderna beror på yrkesval
3. Mycket av inkomstskillnaderna beror på val av arbetstid.
4. Vad som är ett fritt val av yrke och arbetstid kan absolut diskuteras.
Slutligen: Att jag reagerade på Tinos text, beror på att formuleringen "samma arbete" i frågan "Får kvinnor lägre lön för samma arbete?" kan tolkas på lite olika sätt.
Jag tycker fortfarande att det rimliga svaret på frågan är något i stil med
"Ja, fast skillnaderna är mycket små, och de stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män som ofta nämns i den politiska debatten drivs av andra faktorer än direkt lönediskriminering".
"Vad som helst kan inte vara ett indicium bara for att det inte direkt falsifiera den egna tesen." Jo, det är väl faktiskt nästan själva definitionen av ett indicium... ;)
Ett bevis kräver givetvis mycket mer än så, och kräver man bevis som inte kan ifrågasättas när det gäller egentligen vadsomhelst som hör hemma i den mellanmänskliga sfären, ja då lär man få vänta... Det jag ville visa var att inte ens den "tveksamhet" som rådde (eller inte, därom tvista denna bloggtråds lärde), eftersom >en< jämförelsesiffra i tabellen kunde anses som låg, omedelbart talar emot den diskriminering av kvinnor som jag - här kommer en ren åsikt - anser mig se varje dag.
(Och jag har aldrig påstått att kvotering skulle vara en bra idé. Jag vill helst inte bli behängd med åsikter jag inte uttryckligen säger mig ha när jag diskuterar - guilty-by-association brukar inte riktigt funka på mig... Jag låter kanske spydig nu, och då ber jag om ursäkt, jag bara påpekar det eftersom jag ändå hyser stor respekt för den kunskap som du visar upp här. Jag är mer nyfiken och vetgirig än försöker bedriva politik. Ständigt.)
Eftersom Marcus är nyfiken refererar jag tillbaks till min fråga. Borde inte företag med fler kvinnor ha större vinst? Enligt dig ser du varje dag bevis på direkt lönediskriminering, arbete som de inte får fullt betalt för. Det väl måste översättas till vinst för ägaren?
Snälla Marcus:
Det är inte bara ”en siffra”, det är den totala summan för över en miljon svenska män och kvinnor, i ett land som har tre-fyra miljoner sysselsatta. Det *är* löneskillnaderna för manliga och kvinnliga arbetare med samma jobb!
Marcus har utan seriös grund övertygat sig själv om att det finns omfattande direkt lönediskriminering. Inte nog med att han tillämpar omvänd bevisbörda, men avfärdar siffror som inte bekräftar hans världsbild? Jaja du är verkligen inte ideologiskt.
Jag tänker också kommentera en annan post i din blog.
Att Lindh och SN har lite rätt båda två. Jag förstår att tycker att båda sidor är partiska, men här råkar en sida ha rätt och den andra åt skogen fel.
Det finns två orsaker att regeringen och Lindh sprider smörja om motsatsen: de ”råkar” mäta från och med 1994 (dvs. djupet av depressionen), och de mäter nominell BNP, inte real.
Varför är det relevant? Tja, för att Sveriges terms of trade har fallit drastiskt de senaste åren.
Sveriges tillväxt i real BNI per capita 1990-2004 har varit 1.4% per år. Det är lägre än 80-talet! Tycker du fortfarande Lindh har en poäng när de skryter med Sveriges ”fantastiska” tillväxt? Produktiviteten i svenska telekomsektorn felmäts systematiskt, men dessa ”luft” siffror är för TCO viktigare än svenska folkets stagnerade levnadsstandard.
Jag förstår att många blir arga på SN och borgerligheten, som har lagt sig i en position att man glädjs åt när det går illa för sitt land.
Men nå råkar det vara… sant. TCO och Lindh försök till tillväxtrevisionism är helt enkelt patetiskt. Varje vansinnig manipulation och halmstrå till argument räcker för att anklaga motståndaren för landsförräderi. Tex. är det ju komiskt att Lindh går runt och citerar till Floridas tre T, som är fullständigt diskrediterade i oberoende tillväxtregressioner. Men Florida hyllar Svenska modellen, vad spelar fakta för roll då?
Den där indexten är också ganska dåliga, Heritage ger Sverige bättre betyg på offentliga sektorns storlek än USA, den ena är 58% den andra 36%. De säger att arbetsmarknaden är lika fri, eftersom deras mått inte inkluderar facklig regleringar. Varför ska vi bry oss om en dålig mått?
http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2006/1/10/kommentar-till-flster-lind-om-svensk-ekonomi.html#comment246179
a
Här ser man nyttan av blogg o kommentarer, man kan verkligen komma någonstans i sin förståelse av ämnet.
Har du läst "The wisdom of crowds", så förstår du vad jag menar. "Crowds" är ju inte alltid visa, men i ett forum som detta kommer vi till vår rätt, åtminståne i stort.
Problem brukar uppstå när haverister och fanatiker (Single Issue Fanatics SIF's) börjar fylla allt utrymme, (inga på denna tråd än vad jag kan se).
Marcus, jag haller inte med dig om vad du definierar som ett indicium (med den definitionen ar det latt att bli paranoid), men det ar en ointressant debatt, sa lat oss lagga ner den. Det var inte meningen att anvanda ngt guilt by association trick; jag avsag att uttala mig mer generellt. Min poang tidigare var ocksa att, forutsatt att man "tror" ngt sanar pa statistika metoder, om en forskare satter upp en hypotes (H0: kvinnor ar inte diskriminerade) och denna inte kan forkastas, sa ar "tveksamt" helt acceptabelt svar pa fragan "ar kvinnor diskriminerade" (i alla fall ar svaret inte sarskilt upprorande).
Tino (och Teller; vem ar vem har egentligen? Argumenten flyter lite samman): Sag att corr(mäns löner inom ett visst foretag, andel kvinnor)>0. Da faller ditt regressionsargument, eller?
Pontus: Om män med *samma arbetsuppgifter* och bakgrund skulle ha högre lön om det fanns många kvinnor i företag än få, och om relationen är kvantitativt stor skulle det vara ett rimlig alternativ. Då har de fångat rents av att kvinnor sugs ut.
Jag funderade på om det var möjligt att kunderna skulle ta ta dessa rents, dvs. något sorts extremtfall där produktmarknaden är oerhörd konkurrensutsatt men arbetsmarknaden inte alls funkar.
Allt det där är förstås bara tankelekar, inte ens LO tror nog på massiv direkt lönediskriminering, det är bara något de säger för att göra kvinnor arga.
För mig, med mina erfarenheter, är det inte särskilt långsökt att en del av denna premiering av män före kvinnor handlar om ren och skär diskriminering. Vad jag menade att säga ovan är att argumentet "om kvinnor har mindre lön än män borde de ha en konkurrensfördel på marknaden" inte håller för att motbevisa den erfarenheten: 1) för att kvinnor uppenbarligen _inte_ har företräde till anställning, och 2) för att män jobbar mer/oftare än kvinnor.
Om vi håller dessa axiom (1 och 2) för sanna, är det faktum att kvinnor, rationellt sett, _borde_ ha företräde till anställning snarare något som talar _för_ att diskriminering - dvs ett åsidosättande utan rationell grund - förekommer. Det är ett indicium men inte ett bevis.
Poängen är, att det enda som ur alla perspektiv "tveksamma" svar man kan ge till frågan om det förekommer diskriminering av kvinnor, åtminstone när det gäller de redovisade siffrorna, är att direkt lönediskriminering verkar vara sällsynt. Men vem kan därav dra slutsatsen att könsdiskriminering inte förekommer? Defintivt inte jag.
”Jag tror att vi är överens om det. Det vi "bråkar" om är _varför_ det är så...”
Nja, jag tror att vi bråkar för att ni envisas med att vilja använda ordet diskriminering och begreppet ”lika lön för lika arbete” för något helt annat, vilket är olika lön för olika arbete, där ni inte gillar att folk gör olika arbete.
Vad exakt är diskriminering som inte är direkt diskriminering? Att kvinnor är lika produktiva som män men inte får vissa toppjobb som är välbetalda? För du kan ju inte mena att kvinnor inte får jobb som tekniker, , administratörer, ingenjörer, småföretagare, industriarbetare odyl. Det är där löneskillnaden i andra hand kommer ifrån, jobb där kvinnor trots allt utgör en stor del av arbetsstyrkan, så att de bevisligen kan få dessa jobb om de nu vill.
Första hand? Att män gör 58% av marknadsarbete. Du kanske inte gillar att det är så, du kanske har skäl att tro att könsarbetsdelning eller större bidragsberoende bland kvinnor är fel. Men ordet diskriminering har en specifik mening, det är inte ett samlingsbegrepp för allt du ogillar eller tycker är fel i samhället. Jag gillar inte fattigdomen i Afrika, jag tror att det har systematiskt orsaker som man kan rätta till, men det betyder inte att jag kommer att kalla det för ”diskriminering”.
Låt mig ett ännu mer konkret exempel.
2003 var medianlönen (upprepar, det är p50, lön för person i mitten) för svenska kvinnor som arbetar motsvarande heltid 19200 kr i månaden. Män 21600 kr.
Median för amerikanska kvinnor var 24800, män 32.500 kr (då jobbar en större andel av befolkningen).
Enligt dig är skillnaden på 2400 kr mellan svenska män och kvinnor är bevis på massiv diskriminering, oavsett om de nu gör samma jobb eller jobbar lika mycket. OK.
Är skillnaden av 3200 som amerikanska kvinnor tjänar mer än svenska män också ”diskriminering”? Eller skillnaden av 10.900 kr i måndan mellan svenska män och amerikanska män? Trots allt är svenskar fysiskt inte sämre än jänkare, ni har 4 poäng högre snitt IQ, är friskare och i varje fall kvinnorna snyggare. Allt attribut som brukar ge högre lön.
Alla systematiska skillnader är inte diskriminering, och kanske inte ens förtryck. Man måste vara mycket precis med hur begrepp används, och inte skjuta från höften på urval av politiskt korrekthet eller känslomässiga antaganden om hur verkligheten ser ut.
För att klargöra begreppen:
Låt säga att kvinnor och män är lika produktiva, och att marknaden fungerar, i det mån att arbetsgivare inte andlös kastar tiotals miljarder i vinstmöjlighet kronor i skön som LO tror. Säg då för argumentets skull att kvinnor på grund av normer stannar hemma mer med sina barn och väljer oftare människorriktade jobb de tycker om (barn, 9-5 ekonomjobb på svenska företag) för tråkigare jobb som marknaden dock har efterfrågan för (golvet på verkstadsindustrin, investment banker i london).
Nu får kvinnor samma jobb för samma arbete, men lägre sammanlagda löneinkomst, och även lägre timlön.
Enligt Scb utgörs 58% av arbetade timmar av män. Att de ersätts för detta kallar i varje fall inte jag ”diskriminering”. Det är att göra våld på begreppet.
Att ni väljer att missbruka order ”diskriminering” är det bara för att vinna retoriska poäng och skapa begreppsförvirring. Folk blir inte lika arga om kvinnor tjänar mindre som utslag av beteende på marknaden, hur mycket ni nu än ogillar beteendet. T.om. om beteendet rsakas av ”oönskade” prefrenser (säg grupptryck eller socialisering).
Om tjejer får 83% av lönen när de konsekvent gör exakt samma prestation på säg en investmentbank så skulle jag och de flesta andra bli arga. Det är diskriminering.
Om de får 83% av timlönen när de i stället tar en 37 timmar i veckan arbete i någon svensk försäkringsbolag har jag svårt att bli lika upprörd. Men du vill använda ordet diskriminering i båda sammanhang, och feminister skrämmer upp unga kvinnor genom exakt samma begreppsförvirring.
Till sist har vi statistiskt diskriminering. Om 70% av kvinnor slutar sina jobb mitt i karriären i flera år kan många företag att välja bort kvinnor, eller tvinga på de en negativ löneprimie. Men det är utslag av kvinnor som grupps beteende, inte heller det direkt diskriminering.
Egentligen vill jag inte ge mig in i den debatten, det *är* helt separata frågor, men eftersom jag hoppas att ni är smarta nog att kunna decoupla:
Det är trots allt en intressant fråga varför kvinnor tar lägre betalda jobb. Är det val eller ”val”?
Det argument jag brukar ta upp är kvantitativ. Hur stor är exakt premien i lön kvinnor i snitt ger upp för sina val? Om den är liten kan man rimligare prata om val.
Skillnaden i medianlön efter skatt är idag 1700 kronor i månaden för män och kvinnor. Det är innan bidrag och transfereringar.
Skillnaden i medellön före skatt är 4300 kr i månaden, så jag antar att det är runt 2500 kr efter skatt. Före transfereringar från staten och inom hushållet.
Det är summan av all det förtryck Marcus ser omkring sig (män även har proportionerligt eller knappt proportionerligt mer av kapitalinkomster).
Enligt en bilaga budgetpropositionen står män för 61% av skatteinbetalningar och 44% av transfereringar (endast delar av skatter och transfereringar redovisas). Om jag extrapolerar till resten av offentliga sektorn, och generöst antar att en tredjedel är rena public goods (det är antagligen snarast 10%), så hamnar vi ändå på 150 miljarder män överför till kvinnor varje år.
Men tanke på att kostnaden av dessa val är starkt subsidierat, varför är ni förvånade att kvinnor tar mer traditionella yrken? Att bli mekaniker i stället för bibliotekarier ger dig en inkomstökning efter skatter och transfereringar på några få procent av livstidsinkomst. Även små skillnader i preferenser eller riskaverthet är tillräckligt att leda till stora skillnader i val. Det kostar ju knappt något.
Låt mig dock gissa att den sortens människor som blir hysteriskt upprörda av att mekaniker har högre lön än kulturarbetar inte brukar ha några problem med articifiell sammanpressade löner och subsidier till kvinnor att läsa flumhumaniora i högskolan.
Men det där med strukturer och individer är ju en urgammal tvistefråga där vi nog får svårt att mötas - och den diskussionen hör dessutom inte till den här tråden:
Får kvinnor lägre lön för samma arbete?
- Ja.
Är det diskriminering?
- Tveksamt...
"Varför tar inte giriga företag och sparkar överbetalda män och anställer underbetalda kvinnor?"
Peter W:
"Om det vore så att kvinnor betalas mindre för samma arbete borde dom ju ha en konkurensfördel vid anställningar?"
En detalj förvisso, men ack så avslöjande. Varför doktorera, Tino, om all forskning medför att du inte kan se skogen för alla träden? Varför doktorera om alla studier bara leder till argument hämtade ifrån grundkurserna i nationalekonomi?
Som arbetsgivarrepresentant kan jag hälsa att valet av medarbetare och fastställandet av deras löner avgörs utav: (1) kontakter, (2) uppskattad potential, (3) kompetens, och (4) personkemi. Urvalskriterier som, vill jag påstå, delas av lejonparten av de privata, icke kollektivavtalsanslutna, arbetsgivarna. Urvalskriterier som enkelt kan förklara varför vissa grupper belönas mer än andra.
Men det kanske inte är urvalskriterier som delas av Neo (som i det här fallet verkar ha en förkärlek att främst se människor som kostnader)? Tino kanske enbart engagerades för att han var den doktorand med lägst löneanspråk?
1, Du forstod precis vad jag menade. Snyggt.
2, Bra inlagg. Intressant exempel. Det kan bli ett Aftonbladet löp: "Svenskarna ar diskriminerade (ev. kränkta) -- utan att veta om det."
En annan fraga ar att om kvinnor och män har olika preferenser, oavsett anledning, sa ar valfardsoptimum fortfarande att maximera DESSA preferenser. (man bör ocksa diskutera vad som eventuellt ar optimum på lång sikt, men problemet ar fortfarande dar)
Och om dessa preferenser ar utslag av "strukturer", hur, om det ar onskvart, bryter man i sa fall dessa. Jag tror att "affirmative action" ar ett mycket daligt satt: inkompetenta (per definition) marionetter i foretagens styrelser ar knappast nagra ideala forebilder. Dessutom sa forstor den typen av politik de utsatta gruppernas incitament att sjalva rada bot pa sin situation. Vidare misstankliggors de som faktiskt lyckats pa egna meriter. (och nu har visserligen ingen havdat att den typen av politik ar onskvard, men jag skriver det i alla fall.)
Statistisk diskriminering ar ett intressant amne, och jag vill nog havda att det ar diskriminering det ocksa: enskilda individer behandlas utifran egenskaper de kanske inte har. Egentligen ar statistisk diskriminering en fraga om assymetrisk information.
Daremot kan man inte påstå att den som utsatter nagon for statistisk diskriminering agerar pa ngt annat satt an rationellt.
Ola:
Vad är det för fel att välja folk efter kompetens, personkemi och potential?!? Ska man göra tvärtom kanske? Att kontakter ofta används är också rimligt, ett sätt att få ned informationskostnaden.
Ola har dock rätt att doktorerande inte ger mycket mer i term av intuition än grundutbildning, bara massa mer tråkig matte. Å andra älskar jag att folk babbla om nationalekonomi när jag inte använd några andra argument än sunt förnuft.
Jag frågar dig en gång till. Om nu kvinnor får lägre betalt för samma arbete, har företag med fler kvinnliga anställda större vinster?
Du är stolt att du inte kan ekonomi, fine. Svara med din ”sunda” förnuft.
Kul att du inte har förlorat förmågan att missförstå och vantolka inlägg under studietiden i USA ;D Vissa konstanter i omvärlden uppskattas.
Vem påstår att det är fel att anställa folk baserat på kontakter, potential, kompetens och personkemi? Inte jag. Jag förespråkar det t o m (kontakter använder jag bl a för att sänka sökkostnaden, vilket är en mer korrekt ekonomisk term). Däremot verkar ju du och Peter W leva i villfarelsen att arbetsgivare anställer medarbetare på basis av kostnader. Varför annars orera om konkurrensfördelar och dylikt?
På solid företagsekonomisk grund (teori och praktik), till skillnad från det sunda förnuftet eller enbart teorin, kan jag därför konstatera att:
(1) vid anställning baserat på ovan nämnda punkter får du en godtycklighet i förfarandet som kan leda till löneskillnader, glastak etc (jag förutsätter att du ser den logiska kedjan och undviker därför att utveckla resonemanget), och
(2) du finner aldrig två jämförbara företag med olika könsfördelning där du kan studera lönsamheten. Om du tror det, eller tror att du kan standardisera bort vissa variabler för att göra företagen jämförbara, är du tyvärr alltför kär i dina matematiska modeller.
Till sist: jag är övertygad om att vidare studier i frågan är av godo. Om du till slut hittar en tillförlitlig studie som stödjer din hypotes hoppas jag att du basunerar ut det från hustaken. På så sätt sänker du min sökkostnad än mer.