Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Social rörlighet i Sverige och USA | Main | Två talande citat från svenska journalister »
lördag
nov182006

Det alternativa Årets Lobbyist-Priset instiftas härmed

I år blev årets lobbyist Almega som oganiserar tjänsteföretag. Motiveringen:

” Almega har i flera år drivit frågan om skattereduktion för hushållstjänster. De har både gjort det på egen hand och i oförväntade allianser, som till exempel i utspel med HSB. Med den nya regeringens löften om att införa skattereduktionen ser de ut att gå i mål under nästa år.”

"i flera år" alltså. Denna fråga har varit het i den svenska debatten i 12 år sedan ekonomen och moderaten Anne-Marie Pålsson bevistade socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Visby 1994. NB: 12 år med socialdemokratisk regering.

Det är ingen vild gissning att de borgerliga skulle genomfört detta ganska oavsett vad Almega gjort de senaste åren.

Årets lobbyist borde väl rimligen bli någon som får igenom något som sannolikt inte skulle genomförts ändå?

Det blir förvisso en litet metodproblem, men jag sticker ändå ut hakan och utfäster ett eget, alternativt lobbyist-pris: Den som lobbar fram införandet av marknadshyror i Sverige, kommer jag att bjuda på en mixed grill. Inklusive rolig fruktdryck.

Nominerade (av mig) hittills:

Jonathan Forsberg

Professor Ståhl (<- saknar hemsida!?)

Diplomat PR (<- uppmanas härmed ta tag i saken)

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (11)

Länk till egen eller annans analys som argumenterar mot att marknadshyror skulle öka bostadssegregationen?
19 nov | Unregistered CommenterJoachim
Årets lobbyist är väl, som alla år sedan 1898, Landsorganisationen (LO) med motiveringen;

"för att på ett långsiktigt sätt ha lindat Sveriges största parti runt sitt lillfinger med ömsom ekonomiska medel, ömsom hot, tills organisationen (LO) fritt kan sätta den politiska dagordningen."

:Leif
19 nov | Unregistered CommenterLeif
Kan du inte övertyga Ståhl om att börja blogga. Det skulle vara årttusendets blogghändelse.
19 nov | Unregistered Commentergummo
Joachim, exakt vad som händer beror naturligtvis på hur avregleringen sker. Men inte ens om man ignorerar effektivitetsaspekter helt och bara ser till fördelningspolitik, tycker jag att dagens system kommer särskilt väl ut: se exempelvis

http://www.ne.su.se/ed/pdf/33-2-rabs.pdf

http://www.ne.su.se/ed/pdf/29-2-ra.pdf

samt

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=466629&previousRenderType=1

(till leif och gummo: jag ska se vad jag kan göra.)
19 nov | Unregistered Commenterbergh
Lyckas Bergh få Ståhl att börja blogga nominerar jag den förstnämnda till århundradets lobbyist!
19 nov | Unregistered CommenterAndreas J
Resultatet blir troligen att hyrorna skjuter i höjden i mycket attraktiva områden. Vad innebär detta för segregationen? Jag tror inte att det idag finns många betalningsstarka hushåll i förorterna som vill ha en lägenhet i innerstäderna, de har i regel redan ett centralt boende.

De fattiga finns inte i de attraktiva områdena. Resultatet blir troligen att hushåll med inkomst något under genomsnittet delvis ersättas av hushåll med inkomst något över genomsnittet.

Brist på pengar begränsar alltid handlingsfriheten. Frågan är om detta ska angripas genom att förändra inkomstfördelningen, genom särskilda bidrag eller genom prisreglering.

Det är ett skämt att acceptera stora inkomstskillnader men ha regler som gör att några fattiga stackare kan bo i de finare kvarteren. Det finns inte heller något som visar att hyresregleringen haft några positiva samhälliga effekter av betydelse. Hyresregleringen fungerar mer som ett lotteri där några få kan vinna en miljonvinst.
Niklas skriver: "Hyresregleringen fungerar mer som ett lotteri där några få kan vinna en miljonvinst". Jag tycker det är värre än så, hyresregleringen ersätter faktumet att pengar avgör din boendestandard till ett faktum att kontakter och nätverk avgör din boendestandard (dessa i sin tur påverkas först också varandra). Skall man välja mellan dessa två förefaller det självklart att devisen att inkomst avgör din boendstandard och område är avsevärt mer demokratiskt än att kontakter och nätverk skall avgöra det. Om man ser på individer i grupper som har lite av både pengar och starka nätverk med "rätt" personer, tror jag utan tvekan att det är lättare att snabbt avancera i rang vad avser pengar i jämförelse med nätverk och kontakter.

Jag kan nog bara tänka mig ett fåtal grupper som tjänar väldigt mycket på dagens system: politiker. De har ofta väldigt goda kontakter och nätverk, men kanske inte alltid så mycket mer pengar än medelsvensson.
20 nov | Unregistered CommenterMikael
Håller med både Mikael och Niklas. Det är svårt att inte spekulera kring att de som bestämmer om hyresregleringens framtid till stor del bor i stockholms innerstad, till hyror långt under marknadspriset.
20 nov | Registered Commenterbergh
Ja, få Ståhl att börja blogga! Det hade varit grymt. Kanske ett joint venture med Assar Lindbeck?

Ett av de största problemen med hyrestaken är att de som p r i o r i t e r a r att bo i innestaden inte kan det (exempelvis studenter). Det finns många "fattiga" som tycker det är värt att lägga 60% av inkomsten på boende etc.

21 nov | Unregistered Commenterpontus
bergh> Tack! Frågan är hur man designar en eventuell övergång till marknadshyror så att segregeringen blir minsta möjliga.
23 nov | Unregistered CommenterJoachim
En variant är ju att när någon dör/flyttar får hyresvärden lov att hyra ut den lgh till marknadspris. Under en ganska lång övergångsperiod skulle man då kanske få ökad blandning av folk i vissa områden.

Hursomhelst, en ny SOU som tittar på olika övergångslösningar är väl inte för mycket begärt?
23 nov | Registered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.