Metod för ekonomer och mer om mänsklig altruismn (?)
24 feb 2006, kl 19:18 | Lite väl akademiskt När jag skulle förbereda en föreläsning om metod för nationalekonomistudenter som bara läst halvvägs genom sin första mikrokurs någonsin, insåg jag att det är svårt att få med allt de borde höra i en föreläsning på 2x45 minuter. Så jag började leta efter någon som skrivit kortfattat och lättbegripligt om kunskap, vad det är och hur vi får mer av den, och hittade en pärla:
Sverker Johansson (hemsidan måste ses) har författat följande essä/kompendium om hur vi vet att vi vet det vi vet. Han lyckas lättfattligt ta upp bra kritik av den mest naiva positivismen (sökandet efter Sanningen med stort S) utan att för den sakens skull landa i det relativistiska träsket där "allt ändå bara är retorik". På slutet pläderar han lite för "användbar kunskap". Detta är såpass bra att inte bara lärarstudenter i Jönköping borde läsa.
Vad som inte kom med i metodföreläsningen: Hade jag haft två timmar till, hade jag tagit upp "Den oekonomiska människan" av Robert Östling, som DN-kultur sammanfattar så här:
Nationalekonomin har alltid utgått från en självisk och rationell modell av människan. Ny forskning visar att den inte riktigt stämmer. Människan har också en alldeles obegriplig vilja att dela med sig.
Östling redogör för de vanliga experimenten: diktatorspel, ultimatumspel och spel med straffande, och skriver sedan:
Dessa och otaliga liknande experiment tyder på att den mänskliga altruismen har två sidor. Dels har vi en tendens att osjälviskt belöna andra, dels bestraffar vi osjälviskt dem som vi tycker beter sig orättfärdigt. Denna typ av altruism kallar Ernst Fehr stark ömsesidighet och han hävdar att det är en egenskap som är unik för människan eftersom den inte verkar finnas i djurvärlden.
Jag är inte säker på att liknande beteende är unikt för människan, och jag är inte säker på att altruism är rätt benämning på beteendet. Det är till exempel inte svårt att tänka sig situationer där det är rationellt att dela med sig.
Att förstå sig på mänsklig prosocialitet/altruism är inte enkelt. Ett tips till den som vill ha en ände att börja nysta i: Jag tror det går att förstå varför folk ibland delar med sig väldigt generöst, och ibland är väldigt noga med att inte dela med sig, genom att ställa frågan: Under vilka omständigheter skulle det vara (individuellt eller kollektivt) rationellt att dela med sig av resp. behålla sina inkomster? (se även den här posten)
Reader Comments (15)
En modell kan ju vara nyttig och intressant trots att den inte ger en perfekt bild av verkligheten.
"But after about five years of doing likelihood ratio tests on rational expectations models, I recall Bob Lucas and Ed Prescott both telling me that those tests were rejecting too many good models."
Människan har genom evolution har reciprocitet och rättvisenormer, samt självklart biologiskt betingat altruism mot släktingar. Men ovillkorlig altruism mot totala främlingar (som inte är i extrem nöd) är ytterst ovanligt, en tusen gånger sämre modell av hur människor agerar i verkligheten än egoism. Dessutom totalt inkonsisent med evolutionen, gener med altruism mot främmande skulle utplånats mycket snabbt.
Det är fascinerande att alla klagar på att ekonomer skulle vara orealistiska utifrån straw man argument, men själva inte kan tänka realistiskt på hur människor faktiskt agerar.
Om en sociolog eller vänsterekonom tror att människan är altruistiskt, varför låter ni läsare och sociologen miljoner svälta ihjäl i Afrika? Är inte det bara vansinnigt ologiskt i så fall?
2. Jag har aldrig heller fattat varför vänstern gillar altruism så mycket. För det första finns det inga viktiga predictions som jag kan tänka på som ändras av att man lägger in andra människors välfärd i min utillity funktion. För det andra, i det mån det finns policy slutsatser från altruism så måste det ju vara att man ska skära ned staten. Varför ska vi förstöra ekonomin med offentlig omfördelning, om nu folk är godhjärtade av naturen? (med äkta altruism finns heller inga free riding problem, leta upp någon och hjälp denne, så blir du glad. Till skillnad från säg själviska motivet att slippa se fattiga människor, där det finns free riding).
Rationalitet är en annan fråga, där finns mer att hämta som kritik mot neoklassiskt teori. Även där måste vi minnas att
1. Ta med informationskostnader och rational ignorance så försvinner ganska mycket av problemet
2. Marknader agerar mycket mer rationella än enskilda individer, både i teorin och bevisligen (du sätter inte idioter på viktiga positioner). Smarta och utbildade människor tendera också att agera mer rationellt, helt i enlighet med teorin.
3. Erfarenhet tar dig mycket långt när det gäller att agera rationellt (se List experiment, notera också att riktigt irrationella handlare snabbt slåss ut)
En hel del irrationalitet kvarstår, men oerhörd mycket av människans agerande kan bäst beskrivas som maximering av någon form. Går efterfrågan på äpplen upp eller ned om jag höjer priset? Vems teori funkar bättre, neoklassisk ekonom eller sociologen?
Här kommer vi till policy implikationen för marknad/stat. Skillnaden mot altruism är stor: där blir det varken till eller från.
Men rationalitetsantagandet är centrals. På ytlig nivå kan det framstå att det gynnar vänstern ”hö hö, tror ni fattiga människor i tredje världen att rationella nog att gå till den som betalar bäst? Vi måste styra de”.
Men om man tänker lite djupare så är irrationalitet ett ytterst viktig argument mot statlig expansion. Trots allt finns mekanismer inom marknaden som hanterar irrationalitet bra, men en effektiv stat förutsätter rationella väljare och rationella politiker/byråkrater.
Om jag på en marknad agerar korkad bär jag själv kostnaden, jag har incitament att skärpa mig, samt inte lägga mig i sånt jag inte begriper. Men som väljare? Vad vinner jag på att vara insatt? Bättre då att rösta med känslor/identitet/ytlighet /demagogi.
Resultatet blir Hamas, Chavez och i mindre irrationella länder Göran Persson. Trots allt röstar 48% av amerikanerna på en kandidat som lovade de att sänka amerikanska läkemedelspriser genom med två femtedelar genom att importera det från Kanada(!). Hur insatta kunde dessa väljare vara? Eller de svenskar som tror att deras höga löner är en produkt av att facket ”skyddar” de. Motstånd mot kärnkraft, dolda skatter, påståendet att Sverige vuxit snabbt (öh, om vi mäter från 94) mm är argument som bara funkar om väljare är systematiskt okunniga eller t.om. rationellt irrationella, för att citera Caplan.
Så vill vänstern gräva ned sig i Altruim+irrationalitet hållet är ni välkommna.
(de förstår inte själva eller klarar inte av att artikulera att det som mest stör de ned nationalekonomiska metoder är stringent tänkande om mänsklig beteende, inte några specifika antaganden)
Det är ett väldigt spännande fält, de här grundvalarna för nationalekonomin.
Det kan nog vara ganska bra att börja även A-kursen med ett par poäng vetenskaplig metod, precis som Stats. A. har.
Det stärker förtroendet för vetenskapen utåt sett och stärker dessutom den enskilda studentens förtroende för det ämne den studerar.
Ett det finns experiment visar att altruismen är större om den observeras - man skänker mer till välgörenhet om det sker med viss observerbarhet... Det är också en intressant vinkel på altruism.
Jag uppskattade verkligen din föreläsning. Att du kallade mig stor tänkare när jag svarade på dina frågor om parfym och frukter gjorde mig väl inte heller direkt mindre benägen att tycka så. Även om jag då tror att du säger så till alla. Din föreläsningsstil var lite "excentrisk professor", på ett positivt sätt, utan att för den sakens skull gå till överdrift. Bra jobbat.
Det som slog mig när du pratade om på ytan irrationellt beteende, vid t ex köp av parfym för 2000 kronor eller att inte ta den sista frukten, var att rationella förklaring på dessa beteenden kan hittas hos evolutionär psykologi. Att inte ta den sista frukten är väldigt rationellt om du känslomässigt tror att alphahannen bredvid dig kommer att slå ihjäl dig om du försöker ta den.
Det är uppenbart för mig att kunskap om mänskligt beteende är oerhört viktigt för nationalekonomer men varför har då inte nationalekonomiska institutionen några kurser i just mänskligt beteende?
Varför läser inte statsvetare biologi för att bättre kunna förstå varför vi röstar på vänsterpartiet istället för på moderaterna, eller tvärtom? Vad är det inom vissa som gör att de föredrar statlig inblandning framför individuell frihet? Jag kanske går off topic här, jag vet inte, men det man slås av som relativt ny student är att det verkar finnas oerhörda motsättningar mot att söka lösningar på problem som ligger utanför den modell man byggt upp kring sig. Tiina Rosenberg kommer väl aldrig att läsa neurovetenskap för att försöka förstå den så kallade könsmaktsordningen, eller?
Mvh
Fredrik
PS. Länken till Sverker Johanssons artikel är död för mig men det skulle vara intressant att läsa den. Hoppas det kan fixas.
Fredrik, visst spelar evolution en betydande roll i att f;rklara detta beteende, jag sade ju att du var en stor t;nkare...
Och Sverkers hela sajt verkar ha kraschat. M[ste vara all trafik sedan jag l'nkade hans artikel ;-)
Evolutionär psykologi (Jag föredrar visserligen att uttala det evolutionärpsykologi, men det verkar inte vara vedertaget.) är enligt mig en oerhört viktig vetenskap och har potential att erbjuda förklaringar på samhällsvetenskapliga problem.
Bo Rothstein skriver i artikeln "Den moderna könsmaktsordningens grundbult" (som jag antar att du läst eftersom jag hittade den här) om ålderskillnader i parförhållande och vad detta betyder för "könsmaktsordningen", ett ord jag inte tycker om att skriva utan citationstecken. Rothstein nämner inledningsvis att han inte kommer att behandla biologi i sin artikel. Direkt när Rothstein nämner ålderskillnad i parförhållande slår det mig genast hur oerhört viktigt detta är och jag hoppas innerligt att han senare i sin artikel kommer att ge oss en biologisk förklaring på varför det är så, trots sin tidigare deklaration. Det är för mig allmänt känt att kvinnans val av äldre partners är evolutionärt betingat, det vill säga att en äldre man har större social status och därmed förmåga att skydda avkomman mot fiender. Tydligen är det inte allmänt känt för alla. När Rothstein till slut, efter en intressant analys om vad ålderskillnad faktiskt kan få för konsekvenser, ska förklara varför ålderskillnaderna finns avfärdar han det biologiska perspektivet med en mening: ”Detta faktum verkar vara så etablerat och/eller så känsligt att få vill försöka förklara det annat än med biologiska förklaringar som bygger på genetiska reproduktionsstrategier (jfr Buss 1996).”. Han ger sig istället ut i andra luddiga förklaringar.
Jag tycker det är oerhört olyckligt att Rothstein inte känner att han vill skaffa sig kompetens inom andra vetenskapsområden för att försöka lösa problemet. Han har allt inom räckhåll men snubblar. Slutsatsen jag drar av artikeln är att ”könsmaktsordningen” inom parförhållande med barn är ett resultat av reproduktionsstrategi, från både kvinnan och mannens sida. Om detta är slutsatsen är det ju olyckligt för personer som vill att ”könsmaktsordninge” ska försvinna. Reproduktionsstrategi inte är ett medvetet val; attraktion är inte ett frivilligt val. Eftersom reproduktionsstrategi inte är ett medvetet val förklarar det också varför feminister konstant pratar om, citat:
”Istället återfaller man inte alltför sällan till vad som just kan kallas får rena gåtfullheter och mystifikationer där vad som får aktörerna att handla som de gör tillskrivs sådant som ”osynliga maktmekanismer”, ”falskt medvetande”, ”dold socialisering”, och ”osynliga” kontraktsrelationer (Ahrne & Roman 1997, s. 13-17). Den avgörande förklaringar stoppas därmed in en vad som kan betecknas som en svart 1«da till vilken vi inte har tillgång, den är just dold både för aktörerna men också för forskarna
(Hedström & Swedberg 1998).”
Dessa faktorer som inte klassiskt skolade feminister kan sätta fingret på. Tänk om det är biologi det handlar om? Varför vänder sig inte feministerna till biologin för att försöka förklara saker som de uppenbarligen inte kan förklara med sina ”egna” modeller? Jag känner spontant att det finns en oerhörd potential här som inte tas till vara.
Frågor:
Är avsaknaden av biologiskt perspektiv något som är tongivande i dagens samhällsvetenskap?
I sådan fall, vad ska man göra åt det?
Jag tar för givet att jag inte är den första person som ställer dessa frågor och jag antar därför att det finns forskare som ägnar sig åt samhällsvetenskap utan att ha sovit sig genom biologilektionerna. Vad heter dessa och vilka böcker bör man läsa?
Mvh
Fredrik
Svar: Ja, nàstan helt.
Jag tror det beror pè att mènga som anvànder biologiska (evolutionàra) fòrklaringar begèr misstaget att blanda ihop àr med bòr. Sèledes tror jag forskare som anvànder biologiska fòrklaringar mèste vara tydliga med att skilja pè normativa och deskriptiva utsagor: att nègot àr "naturligt" behòver inte betyda att det àr ònskvàrt.
Boktipset blir EO Wilsons Conscilience, kapitlet om samhàllsvetenskaperna mot slutet av denna bok. Gè till UB och làs.
(beklagar de osvenska tecknen, òr fòr tillfàllet i milano)
(jag hoppas att àven johan www.mothugg.se tar sig an denna frèga :-)
http://meaningoflife.tv/video.php?speaker=wilson&topic=complete
för ett tag sedan. Lyssna på Interjuvn med Wilson.
Jag fick en slags aha upplevelse, alla som läser detta kan kolla om det stämmer.
Han pratar om gruppselektion och att vissa egenskaper hos grupper finns för att de har ett överlevnadsvärde, han pratar om det något kontroversiella: gruppselektion, exempel: Förmåga till religöst beteende, eller altruistiskt beteende. Sen kommer ett intressant inflikande, tror det var från intejuvaren.
ungefär:
"om du stöter på någon på gatan som frågar efter vägen, och du kan svara, så infinner sig en känsla av välbehag"
Var kommer detta välbehag ifrån?, vi kanske är hårdkodade för altruism, tycks båda vara överens om.
n.b. Tellers inlägg verkar vettigt men han kanske missat denna pusselbit. Det är ju lätt att fråga sig själv om man upplever detta välbehag, alternativa förklaringar kan ju finnas förståss.
Fö finns ju en stigmatisering av "psykologisk evoulution" eftersom det är samma sak som sociobioligi, som i vissa politiska läger har kallats fascistisk och mycket annat. Kan inte detta vara orsaken till den styvmoderliga behandlingen av ämnet?
den bästa sammanställningen av ämnet jag läst heter
"Den påklädda apan" av Svante Folin.
Eftersom du av dina gener och din uppväxt har ”harwired” i din prefrensfunktion att du får utillity av snällhet. Du är helt rationell att ge honom hjälp, eftersom det gör dig glad. I en stor samhälle sänker man transaktionskostnader och minskar kollektive action problem om folk har dessa ’bra’ preferenser. Platser där dessa preferenser inte kultiveras (säg ett ghetto i Venezuela) och i stället kommer att råna dig är mindre trevliga att bo på och mindre framgångsrika.
Inte nog med att det inte går emot nyklassisk nationalekonomi, det vore svårare för oss att enkelt beskriva fenomenet utan.
Inga stora åsiktsskillnader här, lite tillrättalägganden dock.
Om man läser tex. Richard Dawkins så förstår man att han helt tar avstånd från hypotesen gruppselektion så det är lite kontroversiellt när Wilson betraktar fenomnenet som en rimlig hypotes.
Jag för min del har aldrig förstått Dawkins i detta avseende, men har "litat" på hans expertis.
Det andra som jag tyckte var intressant var just aha upplevelsen, när jag tänker efter på de gånger jag förklarat vägen för någon, och sedan, upplevt denna (förvånande) välbehagskänsla, på nåt sett verkar det vara "kroppen" som talar om för mig att jag gjort något bra, undefär som när jag äter något som smakar gott, det är väl ett annat exempel på när kroppen talar om för mig att jag äter något som är bra för mig. Nåja, precis som i fallet när man äter något kan det ju i en given situation, t.ex. i gettot, bli fel, förmycket öl t.ex. eller i venezuela fallet, man blir rånad.
Unser Flirtchat gibt ihnen die Möglichkeit fette frauen und natürlich vieles mehr,sicherlich auch Live Dates
Hier im besten Flirtchat findest du fette frauen sexuellen Vorlieben
Du suchst Sexgeschichten , sicher bist du hier genau richtig.Ok,auf was wartest du?
Blind Date nackte heisse frauen ,sofort anmelden .
Suchst du jemand in Tirol, oder aus Mainz, oder von Basel-Landschaft , vieleicht von Rheinfelden, vieleicht von Bludenz? Sicher kein Problem.!