Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Ståhl om Rand | Main | Popova får svar på tal »
tisdag
feb072006

Statsbudgeten lite mer begriplig

Fick häromdagen en fråga om hur mycket försvaret kostar årligen. Rätt svar är 43 miljarder. Men vem har egentligen ett hum om hur mycket 43 Gkr är?

Inte jag. Så jag tog mig för att dividera siffran med antalet svenskar. Sedan flög det något osympatiskt borgerligt i mig och jag ändrade nämnaren till alla sysselsatta svenskar: 4,2 miljoner. Så den som av solidaritetsskäl vill slå ut kostnaderna på alla, får dela följande siffror med två i huvudet:

Område:            Årskostnad för en sysselsatt svensk i snitt: 

Försvaret            10 300 kr

Bistånd                    6 200 kr

Hovet                              24 kr

Inspektionen för
strategiska produkter    6 kr

Fler poster kanske kommer senare, men just nu sitter jag och grunnar om jag tycker Inspektionen... är värd sina 6 kronor. Om jag fick ett årligt mail med mustig information om de senaste strategiska produkterna så kanske de skulle kunna få en hel tia.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (7)

Varför den osympatiska borgerligismen?
7 feb | Unregistered CommenterJohan
Vad är osympatiskt med att slå ut kostnaden på de som betalar? Det skulle varit ännu bättre att knappa in sin årsinkomst och kommun, och få se vad ens inbetalningar gick till.

Men innan dess, ge gärna en längre lista. Intressant att se.
7 feb | Unregistered CommenterT Lindgren
Osympatiskt eller inte, många av de som räknas som osysselsatta bidrar likväl till statens mumsiga kaka. Till exempel arbetslösa som är försäkrade med a-kassa. Ett annat exempel är räntetagare som skattar på kapital, och inte minst konsumerar en massa momsbelagda prylar och tjänster.

hur eller hur, jag tycker, sympatiswkt nog, är det futtigt att mer går till försvar än till bistånd! Oavsett det där käcka argumentet om hur mkt gott försvaret bidrar med till samhället i övrigt i form av teknologiska landvinningar som senare kommer till användning i vårt vardasgliv
Säger du det Jonsson, jag som trodde att du i sann Bo Södersten-anda skulle förorda att man bara dividerar med anställda i privat sektor... :-)

Skämt åsido, det rimliga ligger väl någonstans mellan alla och alla sysselsatta, dvs mellan beloppen ovan och hälften av dessa belopp.

I övrigt håller jag såklart med dig och säger som professor Ståhl: Det mest imponerande med försvaret är att man lyckas göra av med 40 miljarder utan att finnas någonstans!
8 feb | Registered Commenterbergh
Got me! Jag ville ju egentligen bara, såhär i offentligheten, ge ett sympatiskt sken..

För övrigt, måste jag säga att Ståhl är något av det mest underhållande Sverige har. Hans citat borde tryckas i bokform!
Vad kostar föttiåriga fosskare som pillar naveln och pratar obegripligheter dagarna i ända?
8 feb | Unregistered Commenterkricke
En fråga som väcktes av att läsa BusinessWeek, och som ni akademiker kanske kan tugga på: hur stort är det svenska humankapitalet?

http://www.businessweek.com/magazine/content/06_07/b3971010.htm

(Och för oss oinsatta, hur värderar man bidraget av en viss utbildning? Borde utbildningsbyråkraterna i god teknokratisk anda maximera nuvärdet på humankapitalet istf vad de nu håller på med?)
9 feb | Unregistered CommenterT Lindgren

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.