Lyckoforskning, svensk folkeparti samt NEO-Elit-Söderqvist-köret.

1. Den politiserade lyckoforskningen kan faktiskt sägas tala för den amerikanska arbetsmarknadsmodellen och mot den europeiska: Högre lön gar marginellt högre lycka för dem som har jobb, och en låg lön ger mer mycket lycka än ingen lön alls.  Men hur nytt är det egentligen att människor har avtagande marginalnytta av inkomst?

2. Isobel orkar fortfarande uppröras över folkpartiet. Imponerande.

3. Lagom till nummer två görs det rockad i Neos redaktionsråd: Ut med den elitskvallrande Jan Söderqvist (som verkar arg och påstår att Neo är ägarstyrd, se även svaret), in med Thomas Gür. Vad ska man säga om det?

Å ena sidan är det självklart att en sluten epostlista är ett privat rum, där folk får säga vad de vill. Å andra sidan händer det väl ganska ofta både att folk får jobb och får sparken delvis på grund av hur de beter sig i just privata rum. Den som inte alltid är snäll och trevlig av naturen, gör klokt i att vakta sin tunga när många lyssnar.

Comments

[pontus]

Punkt ett: Jamen säg att vi sänker de höga lönerna och ger (med en balanserad budget) arbetlöshetsersättning som överstiger den låga lönen: summan av kardemumman, ökad aggregerad nytta.

[Martin]

På något sätt känns det som att neo-liberalerna skulle behöva lite mediaträning. Kanske kan man via finansiärerna komma i kontakt med Björn Tarras-Wahlberg, som torde ha gott om tid numera.