Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Vänster eller högerdominans? | Main | Downs kategorisering av akademiker »
onsdag
mar222006

Äganderätten - var finns den?

Har nyligen bevistat detta Ratioseminarium om äganderätten i olika länders konstitution, och detta Timbroseminarium om intellektuella äganderätter.

Jurister (på Ratioseminariet var talaren Anders Fogelklou en av många sådana) verkar ofta utgå från naturrätten, tanken att äganderätten finns av sig själv och ska kodifieras i precisa lagtexter.

De flesta länder har så fall ha misslyckats med denna kodifiering: Människor skyddas mot expropriering - utom när det krävs för det allmännas bästa. Dylika gummiformuleringar dyker upp nästan överallt. Inte heller har något land tydligt begränsat statens beskattningsrätt, vilket tydligen ska ses som en inskränkning av äganderätten.

Jag blir allt mer skeptisk mot naturrätten. Visst, staten exproprierar och tar ut skatt, men den straffar också tjuvar och avtalsbrytare. En stat som gör det senare utan att göra det förstnämnda kan förmodligen inte finnas.

Däremot kan de äganderätter staten upprätthåller med sitt våldsmonopol se ut på olika sätt - vilket leder till nästa seminarium.

Nicklas Lundblad visade på Timbroseminariet att intellektuella äganderätter idag är lustigt utformade: Den som kommer på popmusik får sitt verk skyddat under längre tid och i fler länder, än den som kommer på ett läkemedelsrecept. Naturligtvis kommer en sådan skevhet att speglas i samhällets resursallokering, och enligt Nicklas är det inte uppenbart att staten på detta sätt bör stödja Britney Spears.

Således: Äganderätter har inte bara funktionen att minska konflikter om vem som har rätt till existerande fysiska ting, de ska också skapa incitament för människor att producera nya ting och idéer.

Dra resonemanget ännu längre och äganderätten blir den centrala institutionen för att åstadkomma en effektiv resursanvändning i samhället.  Som DeSoto visat kan bristen på privata äganderätter bidra till ihållande fattigdom: När det är oklart vem som äger vad, blir mindre mark odlad och färre brunnar blir borrade.

Men alltför starka privata äganderätter är knappast heller effektivt:  Ska en enskild kolonilottsägare kunna förhindra öresundsbron? Ska Sony hindra mig att lägga över min egen CD på min egen mp3-spelare? Ska staten straffa satiriska verk och så kallad Fan-fiction (varning: pdflänk till mustig 20poängsuppsats) för att de ligger för nära originalverken?

Slutsats: Vilka äganderätter som är önskvärda måste tillåtas bero både på konsekvenserna av olika arrangemang, och på de faktiska möjligheterna att konstruera en statsmakt som upprätthåller just dessa äganderätter. (Så självklart detta låter. Har jag möjligen missat någon fiffighet i den naturrättsliga argumentationen?)

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (6)

Hmm, jag är inte riktigt med på ditt resonemang om kodifierad naturrätt i andra stycket. När naturrätt har kodifierats (positiverats) är det inte längre naturrätt.
22 mar | Unregistered CommenterIsak
Varning för mittenkonvergens, men jag...håller med. Äganderätter har vi av praktiska skäl, men om exempelvis jag hade ägt all mark i Sverige och plötsligt bestämt mig för att vräka nio miljoner människor, antar jag att det smidigaste sättet att lösa det problemet hade varit expropriation.

Senast jag diskuterade äganderätt var det med en man som hävdade att äganderätten var viktigare än demokratin.
23 mar | Unregistered CommenterNils
Det beror väl egentligen på vad man menar med naturrätt. Antingen "den gamla vanliga" varianten eller varianten där rättigheter ses som något som växt fram. Mer som traditioner än som något direkt givet. Det gör skyddet för rättigheterna lösare, det blir svårt att säga att skatt är stöld till exempel, men det behöver ändå inte bli godtyckligt.

Sedan tror jag att man måste skilja på äganderätten i sig och de områden som den ska appliceras på. Dina frågor om vad som ska vara tillåtet handlar i grunden om olika saker. Det är en sak om man ska kunna hindra Öresundsbron, men frågan om idéer ska kunna ägas är en annan. Och det finns "naturrättare" som anser att patent, copyright och liknande inte ska existera ur ett rättighetsperspektiv.
23 mar | Unregistered CommenterDennis
Dennis har såklart rätt i att "naturrättare" tycker olika om patent, copyright mm. För mig blir detta docki ännu ett exempel på att det inte finns någon entydig och okränkbar äganderätt.
23 mar | Unregistered Commenterbergh
Dennis har såklart rätt i att "naturrättare" tycker olika om patent, copyright mm. För mig blir detta dock ännu ett exempel på att det inte finns någon entydig och okränkbar äganderätt.
23 mar | Unregistered Commenterbergh
Okej, nu börjar jag förstå vad ni talar om. Äganderätten är i de konstitutioner jag själv har studerat, den svenska och den amerikanska, positivt uttryckt med ett generellt undantag - allmänna ändamål. Parallellen är väl inte perfekt, men citaträtten är ju ett undantag från upphovsrätt för att tillgodose ett allmänt ändamål. Sedan är det naturligt att undantagen är snåla vid immateriella rättigheter. En sådan äganderätt går ju att kränka hur många gånger som helst. Din kolonilott vid brofästet kan bara exproprieras en gång.
23 mar | Unregistered CommenterIsak

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.