Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Är Sverige hux flux jättebra på Integration? | Main | Tjänstebeskattningsdebatten (tidigare: pigdebatten) »
onsdag
apr192006

Att förklara välfärdsstaternas överlevnad

Ett nytt papper blev klart i en första version idag - kommentarer välkomna! (abstract och nedladdning på SSRN)

Pappret ligger inom ett litet och nytt forskningsfält, där målet är att hitta fiffiga svar på frågan varför de stora välfärdsstaterna inte gått under pga globalisering, 90-talskris och jättehöga skatter.

365946-318843-thumbnail.jpgBilden avslöjar vilken min hypotes är: De skandinaviska välfärdsstaterna har sedan 70-talet förbättrat sina institutioner mycket mer än andra länder, i synnerhet när det gäller rättväsende och äganderätter. Och det är just dessa faktorer som empiriskt visat sig fundamentala för ekonomisk tillväxt.

(Kurvorna visar skattetryck och komponent 2 i Economic Freedom Index för stora, mellanstora och små välfärdsstater 1970-2000. Översättning till Esping-Andersens välfärdsstatsetiketter sker på egen risk)

 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (7)

Jag är inte ekonom, men uppfattningen att Sverige och övriga stora välfärdsstater varit bättre än andra länder på att bygga institutioner kan man fundera över.

För Sveriges del har de flesta institutionella förändringar av betydelse de senaste 20 åren varit kraftfull anpassning till EG-rätten och Europakonventionen (t.ex. vad gäller äganderättsskydd).

På vissa områden inom civilrätten finns det kanske visst fog för denna typ av påståenden (Sverige och de skandinaviska länderna har t.ex. en modell för skadeståndsrätt som är ansedd som mycket effektiv), men jag tror att den typ av jämförelser som Du refererar till måste man ta med stor försiktighet.

ska återkomma när jag läst papperet dock.


20 apr | Unregistered Commentercl
Andreas,

Den här artikeln är kanske irrelevant, men titeln verkar ju liknande :

http://folk.uio.no/kjstore/papers/ws_aer02.pdf
20 apr | Unregistered Commenterpontus
Du forskar ju verkligen så det ryker om öronen! Jag hittade en artikel som är lite relaterad till det du skriver om. Kolla in på: www.northwestern.edu/rc19/Brooks_Manza.pdf

Sen kan jag också tipsa om att man inte ska lita på PocketShop på Arlanda. Den håller oerhört mycket lägre standard än alla andra. En skam på pocketböckernas himmel!
20 apr | Unregistered CommenterMiriam
Miriam & Pontus, jag tackar för högrelevanta tips, inte minst de lustiga sociologerna känner jag väl till.

Beklagar pocketupplevelsen. Flyg via Pocketshop i Lund nästa gång!
20 apr | Registered Commenterbergh
CL - jag gissar att du är jurist :-)

Intressant kommentar. Om förändringar äganderättskyddet de senaste 20 åren varit en anpassning till EG-rätten, borde man ju kunna se detta i index, det ska jag kolla.

En fråga: Har länderna i praktiken stor frihet rörande exakt hur väl de anpassar sin lagstiftning till EG-rätten?
20 apr | Registered Commenterbergh
I praktiken finns det stora skillnader i implementeringen av EG-rättslig lagstiftning (Finland och Sverige i allmänhet mest inriktade mot compliance, Italien och Frankrike minst), dessutom kan man nog ifrågasätta om all EG-rätt är särskilt bra för den ekonomiska friheten.

Äganderättsskyddet som sådant berörs inte av EG-rätten, däremot av EKMR, däremot innebär handelsreglering ofta att det ekonomiska värdet av äganderätter påverkas mycket starkt. Det som berörs av EG-rätten har oftast varit kopplat till procesuella rättigheter, vilka är nödvändiga för att kunna hävda rättigheterna effektivt.

EKMR är numera ganska komplex eftersom case-law har utvecklats oerhört fort de senaste åren och dess rättighetsskydd är numera ganska spretigt. Äganderättsskyddet och förbättrade procesuella rättigheter mot staten har dock varit den stora förändringen och den skedde 1990-95 för Sveriges del, genom att Sverige anpassade sig till EKMR och EG-rätten.

Att effekterna varit olika kan bero på att för länder med traditionellt sett ganska svagt rättighetsskydd i förhållande till staten innebar EG-rätten en högre standard, men för länder som t.ex. Tyskland har EG-rättens i allmänhet något lägre standard för rättighetsskydd utgjort en källa till konflikter.
25 apr | Unregistered Commentercl
Mycket intressant, jag bugar och tackar för denna visdom!
25 apr | Registered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.