Är medelsvensken fattigare än de fattigaste amerikanerna?

Med jämna mellanrum dyker det upp jämförelser av real köpkraft i Sverige och USA. Exempelvis påstår von-Mises institutet att

average income in Sweden is less than average income for black Americans, which comprise the lowest-income socioeconomic group in this country.

Förmodligen är detta korrekt. Men ett genomsnitt säger inget om hur fördelningen ser ut. Därför är jag mycket förtjust i följande diagram [hämtat från denna rapport av Peter Gottschalk]

 

Det visar köpkraft för hushåll i Sverige och USA, från de 5 procent fattigaste, till de 5 procent rikaste. Medianhushållet i USA är normaliserat till 100. Medianhushållet i Sverige har 82 procent av denna köpkraft.

Tillhör man den fattigaste femtedelen, är köpkraften högre i Sverige. Dock är skillnaden till fattigas fördel i Sverige ganska liten jämfört USAs överläge för medel- och höginkomsttagare. Kanske speglar den svenska kurvan också att en jämn fördelning här givits ett egenvärde?

Hursomhelst:  Att bara jämföra genomsnitt och median blir lite enahanda, precis som det är tokigt att bara fokusera på huruvida fördelningen är jämlik eller ej.

Fotnot: Siffrorna är minst 15 år gamla, och hr Gottschalk har inte uppdaterat jämförelsen. Således bjuder jag på följande uppsatstips för hugade studenter: Uppdatera jämförelsen med data från 2000 från Luxembourg Income Study. Räkna med Atkinson-index ut hur Rawlsiansk man måste vara för att föredra Sverige. Krydda med en diskussion om hur mycket av nivåskillnaden mellan kurvorna som beror på att amerikaner jobbar fler timmar, och i vilken utsträckning detta speglar olika consumption-leisure preferenser.

Comments

[gummo]

Jag gillar din blogg.

[pontus]

All min respekt till Peter Gottschalk: hans forskning håller alltid mycket hög kvalitet. Man skall dock vara medveten om att han har en agenda med slagsida åt vänster - ngt han är ganska öppen med själv. Givetvis påverkar det sannolikt inte hans resultat, men väl hans val av forskning.

Bra uppsatstips förresten. Ett annat: ladda ner excel-arket på

http://www.faculty.econ.northwestern.edu/faculty/nagypal/QRproject/empl-final.xls

Jämför fig6E med fig9E.

Varför är skillnaden så oerhört stor?

Matcha dessa siffror med löneskillnader mellan män och kvinnor för att få fram ngt som liknar "förväntad inkomst" för båda könen. Hur stor del av "the gender gap", kan detta förklara? Vilka skillnader i (konstant relativ) riskaversion krävs för att 100% av "the gender gap" skall förklaras av skillnader i riks för att bli arbetslös?

Detta är siffror helt utelämnade i debatten i övrigt.

[Lisa]

Eftersom jag inte är ekonom undrar jag hur begreppet köpkraft är definierat. Är det efter skatt och efter något slags kompensatoriska utjämningar för olika finansieringssystem för t ex utbildning och sjukvård?

[bergh]

Gummo: det var snällt sagt!

Pontus: det kan nog hända att Gottschalks agenda är lite politisk, men det kan man nog säga om von-Mises institutet också :-)

noterar tacksamt uppsatstipset. kanske är det läge att samla uppsatstips under en egen sektion!?

Lisa: skitbra fråga. Det korta svaret är ja.

Köpkraftsjämförelser är gjorda för att vara så jämförbara som möjligt, och de tar därför inte bara hänsyn till vad man tjänar utan även skatter, bidrag och prisnivån i landet.

Prisnivån beräknas på det som faktiskt konsumeras i landet, dvs både snabbmat och möbler, samt kollektivtrafik och utbildning - med mera.

För mer info, se fråga 5 på OECDs FAQ om köpkraftsjämförelser (denna info är faktiskt ganska lättillgänglig, rekommenderas!)

http://www.oecd.org/faq/0,2583,en_2649_34357_1799281_1_1_1_1,00.html#1799087

[pontus]

Bergh: Naturligtvis har von-Mises institutet slagsida höger (nu kommer väl ngn tokliberal att klyva hår och påpeka att von-Mises inte alls är "höger", utan snarare anarko-libertarian-norbergfetischistisktliberalt...men ni fattar vad jag menar.) Och när det kommer till att "pull-rank" så vinner Gottschalk lätt. Han har mitt fulla fortroende (vilket jag tror att Gottschalk blir överlycklig av att höra ;) ).

Det är nog förövrigt en utmärkt idé att samla uppsatstips under en egen sektion. Jag tror att studenter kan tänkas uppskatta det mycket. Jag lovar att bidra.

Lisa: Som Andreas sa, bra fråga, och svaret är ja. Däremot är det naturligtvis komplicerat när det kommer till saker som utbildning och sjukvård. Skall en svensk magisterexamen värderas till en miljon kronor examen ifrån Harvard, eller som en 100 000 kronors examen från University of Wyoming? Skall kostnadseffektiva pompeu fabra bara värderas efter sitt pris? Skall den oerhört kostnadsineffektiva amerikanska sjukvården verkligen värderas till sitt pris?

Svårt. Men jag tror att OECD gör ett bra jobb.