Senaste poster
Populära
Google Scholar
« 9 rapporter om den svenska modellen | Main | Debatten om brain drain ändrar äntligen karaktär »
måndag
maj012006

Statsvetenskap eller nationalekonomi? Spelar det någon roll?

Eftersom det generellt sett råder höga murar mellan olika samhällsvetenskaper i Sverige, vill jag lyfta fram två trevliga undantag från detta (som Gissur uppmärksammat mig på). Denna vår disputerar två Uppsala-statvetare på avhandlingar som är minst lika mycket nationalekonomi:

Karl-Oskar Lindgren disputerade nyligen på avhandlingen "Roads from unemployment" och hade då ingen mindre än Lars Calmfors som opponent.

Kåre Vernby disputerar snart på sin avhandling "Essays in comparative political economy" (japp, en sammanläggningsavhandling) med Torsten Persson som opponent.

Något säger mig att det kommer att ta ett tag innan en nationalekonom disputerar med en statsvetare som opponent... 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (6)

En parentes: Två av fem stycket som blivit utsparkade från nationalekonomin detta året har gått till andra institutioner på universitetet (www.iue.it). En till statsvetenskap och en till juridik.

Det stående skämtet är nu att universitet har två institutioner: Department of economics och Department of economic rejects.
1 maj | Unregistered Commenterpontus
När Susanna Lundström disputerade i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet för några år sedan fanns Bo Rothstein med i betygskommittén. (Jag vet, för jag satt själv med i densamma.) Förvisso inte en statsvetare som opponent, men närapå.
This is probably a good sign for Swedish poli sci which has, in the past, not exactly set the world on fire...

I'm all for breaking down the barriers between disciplines---some of the most interesting work in political science or economics is done by psychologists and, more relevant to this discussion, some of the best and most interesting economists are really political scientists in wolves' clothing (think Acemoglu and Robinson, Dixit...).

The best example is probably Tim Besley at the LSE (who should be a strong contender for a Nobel Prize) whose title is in fact Professor of Economics and Political Science. (As an aside, I suppose it's fair to say that anyone who has had their PhD examined by Besley has been examined by a political scientist.)

In my view (the view of a political scientist), political science has the interesting questions but economics has the better tools. And I think many political scientists, starting with Bill Riker in the 60s, agree.

The problem is just that we (economists and political scientists) tend not to talk to each other very much. So, Andreas, why don't you organise a bridgebuilding (how f*%$ing corny does that sound!?) workshop at Ratio....!?
3 maj | Unregistered Commenterdr
dr : Många (typ Levitt) skulle säga att kännetecknet för en nationalekonom är just dennes "tools".

I det avseendet är både Acemoglu och Dixit nationalekonomer. Robinson? Vem är det? Som i "Robinson's estimator"
3 maj | Unregistered Commenterpontus
Pontus: möjligen kan man hävda att den som använder nationalekonomers verktyg därmed också är nationalekonomer, men jag håller även med dr om att dessa verktyg ofta med fördel kan användas för att analysera statvetenskapliga frågor.

Min poäng är nog att dålig nationalekonomi har gjort användandet av kvantitativ och formell analys till ett egenvärde i sig, medan dålig statsvetenskap har gjort undvikandet av kvantitativ och ffa formell analys till ett egenvärde i sig (företrädare för båda discipliner skulle protestera här, men jag tar mig friheten att måla med bred pensel)

Samtidigt tycker jag mig se ex vis i APSR och AER hur man söker spännande frågeställningar och använder de metoder som krävs för att säga något intressant. Vi kan väl kalla det samhällsvetenskap helt enkelt?
3 maj | Registered Commenterbergh
Håller med. Tillochmed sociologiska frågor är intressanta att besvara med nationalekonomins verktyg. Att "nationalekonomi har gjort användandet av kvantitativ och formell analys till ett egenvärde i sig" kan knappast ens diskuteras. Se på majoriteten artiklar i Econometrica (eller for den delen, RESTUD).

AER gör ett bra jobb. Så även JPE och QJE.
3 maj | Unregistered Commenterpontus

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.