Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Får v och mp ministerposter? En Schelling-inspirerad analys | Main | LO gör den tredje uppgiften jobbig »
tisdag
maj162006

Hur blev Sverige jämlikt?

Läser nu med stor behållning "Hur Sverige blev rikt" av Johan Myhrman. Det är en bra beskrivning av hur institutionella förändringar på 1800-talet lade grunden för Sveriges enastående tillväxt 1870 till 1970.

En relaterad fråga är hur Sverige blev jämlikt, i betydelsen fick låg inkomstspridning och fattigdom. Intressant nog verkar det vara under samma period, det vill säga för ganska länge sedan.

I Daniel Rauhuts avhandling hittar jag ett diagram över socialbidragstagande under 1900-talet. Sedan 30-talskrisen365946-340092-thumbnail.jpg sjönk socialbidragstagandet oavbrutet till 1965. Men mellan 1965 och 1997 ökade ande-
len av befolkningen som erhöll socialbidrag med 193 procent. [Källa: Rauhut, Daniel. 2002. "Fattigvård, socialbidrag och synen på fattigdom i Sverige 1918-1997." LUND STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 18.]

Ett annat intressant resultat finns i detta working paper [Roine, Jesper and Daniel Waldenström. 2006. "The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society: Sweden, 1903–2004." Mimeo, 6 april 2006.] Ur abstract:

Starting from higher levels of inequality than in other Western countries, the income share of the Swedish top decile drops sharply over the first eighty years of the century. [...] Most of the
decrease takes place before the expansion of the welfare state, in fact, by 1950 Swedish top
income shares were already lower than in other countries.

Här verkar finns en intressant forskningsfråga: Om det är så att de mest säregna delarna av den svenska modellen kom efter 60-talet, och Sverige var jämlikt redan innan dess, vilka är orsakerna till att jämliketen minskade under 1900-talets första hälft?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (5)

Mycket intressant, herr Bergh. Det finns en brygga att slå till slutsatserna i de alltid utmärkta Acemoglu & Robinson (2001), som matematiskt visar att jämlikhet är förutsättningen för demokratisk konsolidering:

"Inequality emerges as a crucial determinant of political instability because it encourages the rich to contest power in democracies, and also often encourages social unrest in nondemocratic societies. Therefore, democracy is more likely to be consolidated if the level of inequality is limited..."

Den som vill forska om Berghs fråga kan ju alltid slå en brygga till den litteraturen. Jämlikheten kanske är den avgörande variabeln för att förstå Sveriges smidiga övergång till konsoliderad demokrati, och då är det - som herr Bergh skriver - centralt att förstå hur denna jämlikhet uppstod.
17 maj | Unregistered Commentergummo
Du känner inte till något om hur jämlikheten, eller snarare ojämlikheten, i nettoförmögenhet utvecklats? De senaste gini-koefficienten är 0.85 eller däromkring, från SCB:s förmögenhetsundersökning och året borde vara 2004. David Domeij och Paul Klein* har en siffra från 1992 där gini är 0.79. Det är, intressant nog, på ungefär samma nivå som i USA. Däremot finns det andra skillnader mellan länderna.

* http://www.hhs.se/personal/Domeij/Resfiles/facts.pdf
17 maj | Unregistered CommenterDennis
Nix, jag känner inte till så mycket om det. Bäst vore om vi kunde få fler bra mått på konsumtionsojämlikhet, men sådan statistik är sällsynt.
18 maj | Unregistered Commenterbergh
Krueger och Perri har ju det i deras, numer klassiska, artikel: "Does income inequality lead to consumption inequality - theory and evidence" (http://www.wiwi.uni-frankfurt.de/professoren/krueger/research/consinc.pdf)

Cheerio
18 maj | Unregistered Commenterpontus
Intressant. En annan fraga slog mig. Det verkar ju som om det även globalt finns ett samband mellan ökat välstand och minskade inkomstklyftor. T.ex. sa är Afrika och Sydamerika de mest ojämlika kontinenterna.

Men i den dagliga debatten framförs det ofta att det är tvärt om, ökat välstand, t.ex. i Kina atföljs av kraftigt stigande ekonomiska klyftor.

Skulle vara intressant att titta lite närmare pa det ocksa.
22 maj | Unregistered CommenterPerS

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.