Senaste poster
Populära
Google Scholar
« väldokumenterat samband mellan sport på TV och sjukfrånvaro | Main | Varför blir världen bitvis bättre? »
fredag
jun022006

LO-ekonomerna mer politiska än akademiska just nu?

Ekot idag:

LO: Hög a-kassa gör att fler jobbar

LO-rapporten verkar inte finnas på nätet än, men det torde vara Ingrid Essers avhandling Why work, som åberopas. I avhandlingens abstract hittar vi följande:

Results from multi-level analyses show firstly how employment commitment is stronger within more generous welfare regimes.

Notera hur en korrelation blivit till ett orsakssamband någonstans på vägen mellan forskning och pressmeddelande från LO.

En mer nyanserad beskrivning av vad forskningen säger skulle kunna vara följande:

  • Många faktorer bidrar till relativt hög sysselsättningsgrad i skandinavien, däribland det faktum att socialförsäkringar (akassa, pension, sjukpeng) bygger på att man jobbar - den så kallade arbetslinjen.
  • Samtidigt är det oärligt att påskina att högre nivå på akasseersättningen skulle orsaka högre sysselsättning - sambandet är det motsatta, både teoretiskt och empiriskt.

Relaterat:

På ett intressant Ratio-seminarium nyligen (fördömligt sammanfattat här) berättade exempelvis Karl-Oskar Lindgren att den negativa sysselsättningseffekten av bl a just hög akassa dock är mindre i länder med mer centraliserad lönebildning.

Och som Dennis påpekat, räknade LO nyligen fel om  pensionerna också. Till de borgerligas nackdel.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (8)

Är det inte en ganska knepig kausalitetsfråga här? Man skulle ju kunna tänka sig att viljan att arbeta, eller snarare om arbetet har en central roll, och som manifesterar sig i politiken leder fram till en särskild arbetsmarknadspolitik. Särskilt om det är en idémässig och politisk utveckling under en sisådär 100 år så känns det lite tveksamt om man kan sammanfatta frågan med ett enkelt "Hög a-kassa gör att fler jobbar".
2 jun | Unregistered CommenterDennis
Jag tror du har rätt Dennis, det verkar finnas en skandinavisk egenhet som tycks korrelerad med bl a tillit, välfärdsstat och hög sysselsättning. Det är inte samma sak som att de senare 3 orsakar varandra.
2 jun | Registered Commenterbergh
”det verkar finnas en skandinavisk egenhet som tycks korrelerad med bl a tillit, välfärdsstat och hög sysselsättning.”

Jag tror nog att det snarast är VERKADE finnas. Arbetsnormerna har försvunnit till stor utsträckning, folk låser sina dörrar numera, trust och trustibility är lägre, och sysselsättningen har fallit kraftigt.

Sverige brukade ha mycket hög sysselsättning, av de orsaker Bergh nämnde, och kanske huvudsakligen på grund av socialisering av familjen och därmed hög kvinnlig deltagande. Men sysselsättningen har sjunkit dramatisk, med ca 10 procentenheter (speciellt om man tar hänsyn till att Sverige räknar det mesta av AMS-åtgärder samt långtidssjukskriva som ”sysselsatta”, vilket artificiellt lägger till ca 2%). Vi tittar på siffrorna för männen:

Sverige ligger på plats 14 , med 0.1% större sysselsättningrad än OECD snittet. Ooooh. Inte undra på att LO slår sig på bröstet!

1 Iceland 86.2
2 Switzerland 84.5
3 New Zealand 80.8
4 Netherlands 80.2
5 Japan 80
6 Denmark 79.9
7 United Kingdom 78.9
8 Norway 78.4
9 United States 77.2
10 Canada 76.7
11 Australia 76.4
12 Ireland 75.2
13 Korea 75.2

14 Sweden 75

15 Austria 74.9
16 Spain 74.9
17 OECD total 74.9
18 Portugal 74.1
19 Greece 74
20 Luxembourg 72.4
21 EU15 72.4
22 Germany 71
23 Italy 69.7
24 Finland 68.8
25 France 68.1
26 Belgium 67.9


Värt att notera är att Sverige två decennier sedan faktiskt hade högst sysselsättningrad i världen bland män. Men räkna inte med att LO ”ekonomerna” har hört talas om Ljugqvist-Sargent.

En sak till. Kolla på de länder som har högst och lägst sysselsättningsgrad. Island vet jag inget om (bara att deras ekonomi är överhettad), men visst associerar vi alla Schweiz, Nya Zeeland, Holland, Japan, Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Irland med hög A-kassa?

De enda två välfärdstater som ligger bra till är Norge och Danmark.

Surprice Surprice ligger Tyskland, Italien, Finland, Frankrike och Beligen sist.

Det måste enligt LO-”ekonomernas” spjutspepsforskning beor på att Frankrike inte har tillräckt generös A-kassa och inte tillräckligt reglerad arbetsmarknad…



4 jun | Unregistered CommenterTino
Jag undrar vad "ekonomen" (?) Tino gjorde med de kvinnliga arbetstagarna? Vidare infinner sig frågan om den höga svenska sysselsättningsgraden för tjugo år sedan verkligen gick att tillskriva en föredömlig makroekonomisk politik. Svaret torde stå att finna i "Alla dessa dagar" av Kjell-Olof Feldt.

Beträffande felräkningar: för några år sedan läste jag för nöjes skulle igenom de borgerliga budgetmotionerna. Där fanns det gott om felräkningar, tvetydigheter och rena missförstånd. Jag noterade ett särskilt flagrant misstag och ringde upp en av dessa partiers ekonomiska talesmän, som snart började svära i luren. Så kanske skulle de borgerliga "ekonomerna" (i den mån det finns några) behöva uppgraderas också?

Bäst av allt vore kanske om man lade ut det hela på entreprenad och lät "ekonomerna" på Timbro ta hand om det. Timbros frontfigur Munkhammar har säkert hört talas om Ljungqvist-Sargent.

För egen del är jag benägen att tro att dylikt lätt kan hända i ett litet land som Sverige, där tämligen inkompetenta personer kan nå ganska betydelsefulla poster. Men det är ju just detta som får Sverige att framstå som så idylliskt: att vem som helst kan yttra sig i samhällsdebatten och bli tagen på allvar.
6 jun | Unregistered CommenterMartin
Men Ljungqvist-Sargent (eller Turbulence) är ju bara EN teori över europas arbetslöshet. Dessutom så kritiserad (hört talas om Wouter den Haan) att de behövt skriva ett långt försvarstal.

Jag förstår inte riktigt fixeringen.
6 jun | Unregistered Commenterpontus
Käre Martin:

Kanske kan du fundera lite på om det kan finnas andra faktorer bakom hög kvinnlig sysselsättningsgrad än (tihi) A-Kassa? Till exempel subsidier till barnomsorg, socialiseringen av familjen samt kultur?Givetvis är män därför en naturligare grupp att undersöka än kvinnor om man vill se huruvida A-kassa har med sysselsättning att göra.

(inte för att det skulle ändra speciellt mycket och rädda era fantasier, kvinnor i Sverige jobbar till stor utsträckning deltid, i arbetade timmar ligger vi återigen runt OECD snittet, från att ha legat långt över)

Att du tror att Sverige i 20 år höll uppe sysselsättningen på grund av ”makroekonomisk politik” orkar jag inte ens kommentera. I stället för politikermemoarer kan du ta och börja med grundläggande textböcker.

Munkhammar är inte ekonom, han är statsvetare. Det säger förstås ganska mycket om intellektuella nivån på vänstern i Sverige att börja svamla om Timbro, som inte har ett dyft med diskussionen att göra, när argumenten brister. Kan du försvara LO:s ”analys” av A-kassa som förklaring till ”hög” svensk sysselsättningsgrad? (som bara är hög för kvinnor, vilka tydligen får mer i A-kassa…) Nähä. Kanske förklara vad Munkhammar då har med deras nonsens att göra? Tipps:

För paranoid Timbro-fixering finns annars nu för tiden ganska effektiv psykofarmaka.


”där tämligen inkompetenta personer kan nå ganska betydelsefulla poster”

Jag håller inte med dig, alla högt uppsatta personer i Sverige är extremt kompetenta. Fantastiskt spjutspetskompetens som Mona Sahlin, Bosse Ringholm eller LO-”ekonomerna” hittar man helt enkelt inte i andra länder. Det är därför Sverige, för att citera Per Nuder, har starkast ekonomi i världen!

Pontus:

Det är inte ”bara” en teori, det är den bästa teorin över kopplingen A-kassa och sysselsättningen, och den som har störst empiriskt förklaringsvärde.

Fenomenet i fråga är att Europas ekonomier hade hög A-kassa och hög sysselsättning, vilket brakade ihop någonstans runt 20-15 år sedan i (nästan) alla dessa länder. Detta stämmer i Sveriges fall närmast perfekt på vad som hände: systemet håll så länge det var stabilt, för att sedan braka samman 1991. De som fick A-kassa baserad på gamla löner återkom i många fall aldrig till arbetslivet, så att sysselsättningsgraden skönt rakt ned med nära 10%, för att aldrig återvända tillbaka (således en jämviktförändring, knappast makropolitik).

8 jun | Unregistered CommenterTino
Martin:

Låt mig förresten direkt faktakolla din blogg:

1. Fallet i arbetade timmar Sverige har upplevt jämfört med snittet på 80-talet är UTESLUTANDE ett resultat av lägre sysselsättningen, eftersom arbetade timmer per person i arbete har varit konstant, 36 timmar per person.

Att du pratar om att det är bra att svenskar har fått 5 timmars mer ledighet och jämför med barnarbete är därmed helt menningslöst, det är inte de med jobb som jobbar mindre, det är färre som jobbar.

2. OECD:s statiskt över arbetslöshet inkluderar INTE människor i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som du påstår. När Johan Norberg försöker ta med dessa är det inte ”misleading” statistiks.

Återigen är Norberg ingen utbildad ekonom, men begriper bättre än regeringen och tydligen dig i den här frågan.

Tips: grattis till jobbet, du är säkert duktig på vad du gör, men försök att inte låta ideologin göra dig blind.
8 jun | Unregistered CommenterTino
Essers avhandling handlar ju just om självrapporterad "arbetsmotivation" eller något liknande. Det har ju kanske väldigt lite med sysselsättning att göra. Mycket ohederligt har dock många på vänsterkanten i Sverige tolkat detta som om detta skulle säga någonting om sysselsättningen.
9 jun | Unregistered CommenterMikael

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.