Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Sysselsättningen och den skandinaviska modellen | Main | Ny ekonomikrönika. Om (s) och sysselsättningen. »
onsdag
jul122006

Remittances och biståndspolitik

Marginal revolution tipsar om ännu en artikel (i LA Times) om remittances, dvs pengar invandrare skickar till sina hemländer:

Today, remittances are the largest, fastest-growing and most reliable source of income for developing countries. Poor nations reported $167 billion in receipts from overseas workers last year, according to the World Bank, more than all foreign aid. Including unrecorded transactions, the bank estimates that the total exceeded $250 billion.

Remittances borde påverka den svenska biståndsdebatten:

  • Enprocentsmålet har förmodligen varit uppfyllt med råge länge i Sverige, då det offentliga biståndet varierat mellan 0.7 och 1 procent av BNP - exklusive remittances.
  • En snål invandrings- och flyktingpolitik är också en snål biståndspolitik.
  • Sveriges höga arbetslöshet bland invandrare födda utanför EU, drabbar även uländerna som annars skulle fått en betydande del av lönerna. Eventuellt svartarbete kommer sannolikt till stora delar uländerna till godo.

Tänkbara policyimplikationer:

  • Det offentliga biståndet borde än mer styras om till institutionsbyggande åtgärder: Fredsskapande, fredsbevarande, främjande av rättsstat, demokrati, äganderätter. Inte för att detta är gjort i en handvändning, men det är knappast troligt att privata penningströmmar fixar detta. Offentliga penninsgströmmar har däremot inte riktigt tagit skruv som det var tänkt... (powerpoint-pres av Anders Danielsson)
  • Mer av arbetskraftsinvandring, flyktingmottagning kombinerat med lägre inträdesbarriärer på den svenska arbetsmarknaden.

Andra bloggar om: , , , ,

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Intressant. Om jag förstår dig rätt så menar du att eftersom privata pengaströmmar hjälper fattiga människor/länder med konsumtionen så ska offentliga pengaströmmar än mer fokusera på investeringar.

Men.Kan man inte anta att de som arbetskraftsutvandrar kommer från familjer rikare än snittet? De fattigaste i uländerna får i så fall liten/ingen del av dessa pengar, åtminstone inte direkt.

Eftersom biståndet inte bara syftar till att maximera BNP på lång sikt, utan även till att hjälpa lidande individer just nu bör vi således fortsätta satsa en del pengar på de fattigaste människornas konsumtion. Det är inte konstigare än att vi har socialbidrag i Sverige.
12 jul | Unregistered CommenterPerS
Japp, precis som med socialbidraget gäller det att göra en avvägning mellan två mål: avhjälpa fattigdom och skapa förutsättningar för egen försörjning.
13 jul | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.