Naturresursernas förbannelse och institutionernas betydelse

Inom ulandsekonomi talas ibland om naturresursernas förbannelse: Fattiga länder med gott om naturresurser, tycks inte alls kunna dra nytta av dessa. Men vad det egentligen handlar om är såklart institutionernas betydelse - som sammanfattas i följande abstract:

Natural resource-abundant countries constitute both growth losers and growth winners, and the main difference between the success cases and the cases of failure lies in the quality of institutions. With grabber-friendly institutions more natural resources push aggregate income down, while with producer-friendly institutions more natural resources increase income. Such a theory finds strong support in data. A key question we also discuss is if resources in addition alter the quality of institutions. When that is the case, countries with bad institutions suffer a double resource curse - as the deterioration of institutions strengthens the negative effect of more natural resources. 

Källa: Mehlum, Halvor, Karl Moene, and Ragnar Torvik. 2006. "Cursed by Resources or Institutions?" World Economy 29:1117-1131.

Comments

[gummo]

För liknande poäng:

Rodrik, D., Subramanian, A. & Trebbi, F. (2004). ‘Institutions Rule: The Primacy of Institutions over Geography and Integration in Economic Development.’ Journal of Economic Growth 9(2), 131–165.

[Mikael]

För oss relativt ovetande: Men poängen om att naturresurser kan driva institutioner känns ganska viktig. D v s det var ganska viktigt för institutioners utvecklande i "nya världen" i t ex Nord- och Sydamerika hur naturresurserna såg ut. Incitamenten såg annorlunda ut i nord vs. syd beroende på hur naturresurserna såg ut? Vad driver vad?

[Mikael]

För att förtydliga: Alla naturresurser kanske inte ger upphov till samma incitamentsstruktur?

[bergh]

Samspelet naturresurser-institutioner tror jag är komplext. Minst sagt. Klokare än så, har jag inte blivit i dagsläget...