Genuina insikter inom samhällsvetenskapen
3 jan 2007, kl 23:55 | Lite väl akademiskt "Name 5 findings or results in economics that are interesting, non-trivial and actually true" - den uppmaningen fick publiken på en konferens jag bevistade för länge sedan. Jag har grunnat på frågan sedan dess. För en tid sedan, tog John Bubber upp nästan samma fråga, dock för all samhällsvetenskap och inte längre begränsat till resultat.
Hans tre i topp:
- Teorin om komparativa fördelar
- Fångarnas dilemma
- Arrows omöjlighetsteorem
Jag hakar glatt på denna diskussion, men höjer ribban till genuina insikter som faktiskt stämmer, vilket diskvalificerar fångarnas dilemma (som strikt sett bara är en modell, om än enormt användbar). Sålunda omformuleras de övriga två, som jag dock till fullo håller med om:
1. Insikten om att handel mellan två parter är ömsesidigt gynnsamt även om ena parten har absoluta fördelar i allt.
2. Insikten att det inte går att fatta kollektiva beslut som uppfyller de var för sig rimliga kriterierna i Arrows teorem (och den parallella insikten att så fort man ruckar på något av kriterierna finns det många olika sätt att aggregera individuella preferenser till en kollektiv rangordning).
Vad kan läggas till? Några tänkbara kandidater:
- Duvergers lag, enligt vilken majoritetsvalsystem leder till två-partisystem, medan proportionella val leder till flerpartisystem.
- Insikten om att incidensen av en skatt i jämvikt är elasticitetsbestämd, och således oberoende av vem som formellt sett åläggs betala skatten. (Detta är en favorit: Det kan visas formellt efter bara några enstaka föreläsningar på a-nivå, bekräftas experimentellt av studenterna själva, och politiken i vilket land som helst erbjuder alltid fallstudier och anekdotiska illustrationer)
Vidare kan tyckas att insikterna i medianväljarteoremet och condorcet-paradoxen är värda en egen punkt, även om de strikt sett ryms inom Arrows teorem.
Inom makroekonomi finns många kul teoretiska resultat: permanentinkomst-hypotesen, pengars neutralitet och ekvivalensen mellan ränta och befolkningstillväxt, som dyker upp i vissa modeller. Kruxet är bara att dessa inte klarar sig särskilt bra vid konfrontation med verkligheten.
Reader Comments (14)
Jag lutar dock åt att den stupar på kriteriet non-trivial.
http://www.mothugg.se/item/644
Och varför inte slänga in Sens observation om frånvaron av svältkatastrofer i demokratier?
Men om kriteriet är "genuina insikter som faktiskt stämmer" skulle jag nog vilja nominera realismen. Faktiskt stämmer gör den ju, om än långt ifrån alltid, överallt eller oomtvistat. Den tycks mig framför allt som en av de mest tidlösa genuina insikter som statsvetenskapen har producerat, från Thukydides, Kautilya och Sun Tzu till Morgenthau, Waltz och Mearsheimer.
Är relaterad till Sens observation men allmännare.
Alternativkostnader?
Ett Gott Nytt 2007 till alla!
A sugarplum lunker
(Full discolure: Jag visste förstås inte vad Arrowteorin gick ut på först och när en mig närstående statsvetare förklarade det stirrade jag på honom och frågade: "men är det någon som nånsin trott att det inte var så?")
Vad som däremot torde platsa, både när det gäller sanningshalt och aha-upplevelse är det som antytts i en del kommentarer ovan, och som Sens svältteorier egentligen är en vidareutveckling av, nämligen den klassiska North-Rosenbergska institutionalismen.
Själv tror jag inte Arrows sats är uppenbar. Att man inte kan förvänta sig en perfekt demokrati är en sak men att man inte ens kan få ett valsystem som uppfyller de svagare kriterierna som Arrow ställer är inte självklart.
Jag har t o m en halvfärdig Axess-artikel om hur underskattat Arrows teorem är, men jag tror inte den blir färdig förrän axess är nedlagd...
Intressant nog: När jag skulle översätta Coaseteoremet till en begriplig insikt, inser jag likheten mellan Coase-teoremet och det första av välfärdsekonomins två fundamentala teorem:
jfr http://en.wikipedia.org/wiki/Coase_theorem med
http://en.wikipedia.org/wiki/First_welfare_theorem
Således skulle jag nog vilja baka hop dessa till en allmän insikt om under vilka förutsättningar marknadsjämvikter är Paretoeffektiva. Men det skulle man behöva tänka vidare ytterligare en smula på...
Ett klassiskt exempel är en fabrik som släpper ut något ämne som visar sig vara hälsofarligt för människorna som bor i närheten av den. Ska företaget som driver fabriken ha rätt att göra det? Om det har det, får grannarna försöka samla in pengar för att ge företaget en ersättning som det kan acceptera för att avstå från att släppa ut. Om det tvärtom gäller att företaget inte får göra utsläppet, måste det försöka komma överens med de boende i området om en ersättning för den förhöjda hälsorisken som utsläppet medför. Vad är bäst? Enligt Coaseteoremet gäller, om transaktionskostnaderna kan försummas, att det inte spelar någon roll vilken utgångspunkt vi (staten) väljer; utfallet (”det som händer”) blir ändå detsamma. Huruvida utsläppet sker eller inte beror då bara på (mer) fundamentala faktorer som hur farligt ämnet ifråga är, hur mycket de boende värderar sin hälsa i förhållande till annat, vilka vinster företaget väntar sig, och vad det skulle kosta att rena utsläppet, bygga en högre skorsten eller flytta produktionen till Kina.
Problemet är förstås att transaktionskostnaderna finns (och gissningsvis är rätt stora i det här fallet). Det är på grund av dem som externaliteter över huvud taget kan existera, och det är på grund av dem som det spelar roll hur äganderätter definieras. Det är kanske tydligast inom miljöekonomin, men det är en väsentlig insikt på alla områden där det inte är självklart vilka äganderätter som bör finnas (upphovsrätt är ett annat exempel).
När jag läste om Coaseteoremet ändrade det i grunden min syn på miljöpolitik. Innan dess hade jag grubblat mycket på vem som ”egentligen” borde ha rätt att göra vad. Numera ser jag bara transaktionskostnader överallt.