Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Varför lönearbetar amerikaner mer än européer? | Main | Om neoklassisk ekonomi, miljöekonomi och ekologisk ekonomi »
måndag
feb192007

Ännu ett sysselsättningsmått (och ett uppsatstips)

Jobbar svenskar mycket eller lite jämfört med andra länder? Frågan ger ständigt upphov till förvirring eftersom det går att mäta på så många olika sätt.

Enligt OECD lönearbetar en anställd svensk 1585 timmar om året, att jämföra med 1824 för en amerikan. Å andra sidan är andelen anställda högre i Sverige, 73.5% jämfört med 71.2% av den vuxna befolkningen. En tredje faktor som ofta glöms bort är pensionstiden: Efter 65, har en svensk i snitt 18.65 år kvar att leva, medan en amerikan har 18.05 år kvar.

[detta är alltså förväntad återstående livslängd betingad på att man blivit 65, annars skulle skillnaden varit ännu större]

Det hela kokar ner till att svensken i snitt arbetar 7.8% av sitt liv, amerikanen 8.7%. Låter det lite, betänk att vi sover bort en tredjedel. Och en liten skillnad i procentenheter innebär i detta fall att amerikanen jobbar drygt 10 procent mer.

Data är från SourceOECD, från 2004. Felkällor i min metod är folk som jobbar före 15 och efter 65 års ålder (16-64 är vuxen i den vanligaste OECD-statistiken). Skottår har ej heller beaktats. Fler felkällor finns säkert, och fler länder borde tas med. Med lämplig teoretisk inramning torde detta kunna bli en anständig uppsats i arbetsmarknadsekonomi. 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (26)

Jag skulle vilja ha med ett effektivitetsmått också. Sedan två år bor jag i Australien som har ungefär likvärdiga siffror med USA vad gäller arbetstimmar per år. Min erfarenhet hittills av medelaustraliensaren är att visst blir det fler timmar på jobbet jämfört med medelsvensken men att dessa timmar mest används för att "sitta av" tid på arbetsplatsen. Effektiv är man däremot inte.

Att bara räkna timmar på jobbet är inget bra mått enligt mitt sätt att se på det.
20 feb | Unregistered CommenterErik F
SCB kom för drygt två år sedan med en jämförelse hur stor del av ens liv som svensken jobbar. Tror att det var ungefär nio procent.
20 feb | Unregistered CommenterAA
Det här blir ju en helt meningslös tankeövning om man inte tar hänsyn till Erik F:s invändning. Jag menar, en civilingenjör på Telia som knegar stenhårt sex timmar om dagen jämfört med en Mexare i texas som degar runt på en flygplats 12 timmar om dygnet och "städar"? Det är ju liksom inte bara produktivitet som måste in, utan också "typ av arbete", om den här tankeövningen ska tros ha betydelse för t ex ekonomisk utveckling. Eller har jag missuppfattat något grundläggande med det här humbug-ämnet "nationalekonomi"?
20 feb | Unregistered CommenterKricke
Kricke, frågan är "Jobbar svenskar mycket eller lite jämfört med andra länder?" Inte vad som är relevant för "ekonomisk utveckling".

Detta är ett kvantitetsmått och inte ett kvalitetsmått.

Så ja, du har missat något grundläggande.
20 feb | Unregistered Commenterpontus
kricke & erik f, jag får nog instämma i pontus, frågan rör alltså sysselsättning, inte produktivitet.
20 feb | Registered Commenterbergh
Några funderingar. För det första är det givetvis intressant att se hur mycket vi svenska "anser" att vi arbetar (d.v.s. tid spenderad på arbetsplatsen) i jämföresle med i andra länder. För det andra: något om obetalt arbete skulle i sammanhanget och i jämförelsen vara intressant. Slutligen: om man talar effektivitet på arbetet borde nog ett och annat om incitament för effektivitet sägas. Och jag tänker osökt på en östligare del av Europa där arbetsmoralen för sådär 15 år sedan inte var jämförbar med många platser i världen.
20 feb | Unregistered CommenterML
En annan tanke:
7,8 % och tänk att så många definierar sig själv och sin framgång, och ibland även lycka utifrån sitt arbete. Något man alltså ägnar 7,8 % av sin tid här på jorden åt, det tycker jag är lite skrämmande.
20 feb | Unregistered CommenterSarke
Studier är alltså inte arbete? Som jag jobbar, men ändå har jag oändlig semester... Vart jag vill komma är att Sveriges orimliga mål om att 50% bör (eller kanske skall) läsa vidare ger viss skevhet i jämförelser med länder där många börjar arbete runt 20.
20 feb | Unregistered CommenterML
Övertyga mig: varför är antalet arbetade timmar per person över huvud taget relevant? Försöker ni göra någon klurig nyliberal poäng om att svenskar är lata och bidragsberoende, medans amerikanen minsann gärna arbetar sina 10 timmar och sen har tre dagars skön semester i juni?
20 feb | Unregistered CommenterKricke
Hur räknas semester? Jag antar att det i det svenska måttet ingår den betalda semestern. Om det är så innebär 1585 timmar drygt 6 timmars arbetsdag, ganska soft. 8 timmars arbetsdag gånger 5 dagar gånger 52 veckor ger 2080 arbetstimmar. Bara som jämförelse.

Jag antar att nationalekonomer är så amoraliska att de inte bryr sig om vad som utförs, bara det blir betalt ;-)
20 feb | Unregistered CommenterKalle
oklart vilka "vi" är kricke, men hög sysselsättning har naturligtvis inget egenvärde. huruvida skillnaden mellan sverige och usa beror på preferenser eller är ett resultat av olka skatte- och bidragssystem är en knivig nöt att knäcka.
20 feb | Unregistered Commenterbergh
Kalle, om jag inte har OECD-statistiken helt om bakfoten räknas semester inte som lönearbete. En stor del av skillnaden mellan sverige och usa beror på olika lång semester.
20 feb | Unregistered Commenterbergh
Andreas, jag skrattar skogstokigt när jag läser din blogg. Gillar länken nedan till statsvetaren. Härligt!
20 feb | Unregistered CommenterRobert O
Kricke, det här kallas forskning: Om svenskar och amerikaner arbetar olika mängd timmar, så kan det vara intressant att veta varför. Men då måste man förstås först veta OM svenskar och amerikaner arbetar olika mycket.

21 feb | Unregistered Commenterpontus
Hej Robert,

kul att du blir road, "skrattar skogstokigt" är en lustig reaktion må jag säga...

a
21 feb | Unregistered Commenterbergh
Kära Pontus. Jag har en motsvarande kandidatutbildning i sociologi från Sorbonne. Är det något vi sociologer värderar högt är att det man studerar inte bara ska vara "intressant" utan också "relevant". Bergh uttrycker det träffande själv: "en hög sysselsättning har naturligtvis inget egenvärde". Om det nu är så att Amerikanerna arbetar mer (vilket ju inte verkar vara helt bevisat) som beror det på att vi inte har lika många skitjobb i Sverige (läs min första post i kommentatorsfältet: mexare som skräpar runt i 12 timmar vs. civilingenjörens 8 timmar). Nu har Bergh i den nyaste posten gett en sådan misstanke stöd: amrisarnas tjänstesektor (läs: inte bara typ frisörer, utan även mängden skitjobb med skitlåg lön så du tvingas jobba skitlänge för att få ens skitäcklig mat på tallriken.

"Det kallas forskning"... Nej, det kallas jävligt ointressant navelskådande med matematiska modeller för "oh vad duktig jag är som kan matte och hanterar SPSS som om det vore mitt privata lilla tivoli".

Punkt slut. Stjärnstopp.
21 feb | Unregistered CommenterKricke
Kricke,

Heh, heh! Du är bara avis på oss nekare som sitter i smöret och deriverar fram Sanningen! ;)

Tivoli är kul och SPSS är bra för dig! Kom över till den mörka sidan, ännu är det inte för sent...

A sugarplum lunker
Kricke, om vi skall förklara varför amerikaner arbetar mer eller mindre än svenskar (vilket är intressant) så är det RELEVANT att veta om de arbetar mer eller mindre. Det här är verkligen en no-brainer, har ingenting med varken matematiska modeller eller spss att göra. Och det finns ingen nyliberal agenda bakom ett sådant konstaterande.

Din "skitjobbsteori" får nog förövrigt klassas under "skitforskning", eventuellt planlöst fabulerande.
21 feb | Unregistered Commenterpontus
Kricke,

1)Sysselsättning, liksom produktivitet, har ett instrumentellt värde och är därför ett relevant forskningsområde.

2)Finns det nekare som använder SPSS? Du skulle exemplifierat med ngt mer hardcore. Matlab eller C++?
21 feb | Unregistered CommenterAndreas J
Sa jag inte stjärnstop?
21 feb | Unregistered CommenterKricke
Nej jag sa stjärnstopp med två p.

pontus: nu får du skärpa dig. skitjobbsteorin var i "the process of discovery", det är alltså ingen forskning, ergo ingen skitforskning. möjligen en "skitprocess of discovery", men skriv då det istället, drygo.
21 feb | Unregistered CommenterKricke
"Är det något vi sociologer värderar högt är att det man studerar inte bara ska vara "intressant" utan också "relevant"."

Jaså? Vad menar du med relevant? Ska jag tolka det som att sociologer har ett starkt nyttoideal och aldrig ägnar sig ät nyfikenhetsforsknig? Av någon anledning har jag svårt att tro det.Sedan tycker jag att den mesta sociologiska forskningen verkar ointressant men det är ju en smaksak. Som sociolog borde du ju också veta att de flesta natioanalekonomer är långtifrån nyliberala. I USA röstar majoriteten på demokraterna t ex.

Själv tycker jag det vore högst intressant att få veta vad det finns för faktorer som avgör hur mycket folk jobbar. Jag skulle tom beskriva det som relevant för samhällsdebatten. Och det går alldelse utmärkt ihop med åsikten att hög sysselsättning inte har ett egenvärde.
Går det verkligen att hitta ett sysselsättningsmått som är oberoende av teoretiska perspektiv? Jag tycker inte det är en no-brainer att avgöra vilket sysselsättningsmått som är mest adekvat, och gissar att jag själv skulle söka ledning i teorin för att avgöra vilket som är bäst. Precis som man gör när det gäller mått på ojämlikhet, BNP osv.

Så jag förstår faktiskt inte varför Herr Krickes invändningar avfärdas i så hårda ordalag. Fast kanske inser nationalekonomins kritiker till slut att de har fel om man ger dem tillräckligt arrogant svar på tal?
22 feb | Unregistered CommenterMartin
Martin, på engelska pratar man vanligtvist om "hours worked". Det är rätt frikopplat från teori.
22 feb | Unregistered Commenterpontus
Okej, då är det ju bäst att göra som "man" säger annars finns ju stor risk för intressanta metodologiska diskussioner - som kanske också är helt "frikopplade från teori"?
22 feb | Unregistered CommenterMartin
kära ni,

mitt inlägg var - tro det eller ej - just ett inlägg i metoddiskussionen om hyr sysselsättning bäst mätes. en poäng jag ville göra var att det finns goda skäl att ta hänsyn till livslängden, vilket ofta inte görs när man jämför exempelvis genomsnittliga faktiska pensionsåldrar.

en helt annan fråga är naturligtvis den om vad man i snitt får gjort på en timme, dvs produktiviteten.

och visst finns goda skäl till varför den är mer intressant än arbetstiden. Krugman har till och med sagt att 'produktivitet är inte allt, men på lång sikt är den nästan allt'
22 feb | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.