Ännu ett sysselsättningsmått (och ett uppsatstips)
19 feb 2007, kl 23:17 | Samhälle och politik Jobbar svenskar mycket eller lite jämfört med andra länder? Frågan ger ständigt upphov till förvirring eftersom det går att mäta på så många olika sätt.
Enligt OECD lönearbetar en anställd svensk 1585 timmar om året, att jämföra med 1824 för en amerikan. Å andra sidan är andelen anställda högre i Sverige, 73.5% jämfört med 71.2% av den vuxna befolkningen. En tredje faktor som ofta glöms bort är pensionstiden: Efter 65, har en svensk i snitt 18.65 år kvar att leva, medan en amerikan har 18.05 år kvar.
[detta är alltså förväntad återstående livslängd betingad på att man blivit 65, annars skulle skillnaden varit ännu större]
Det hela kokar ner till att svensken i snitt arbetar 7.8% av sitt liv, amerikanen 8.7%. Låter det lite, betänk att vi sover bort en tredjedel. Och en liten skillnad i procentenheter innebär i detta fall att amerikanen jobbar drygt 10 procent mer.
Data är från SourceOECD, från 2004. Felkällor i min metod är folk som jobbar före 15 och efter 65 års ålder (16-64 är vuxen i den vanligaste OECD-statistiken). Skottår har ej heller beaktats. Fler felkällor finns säkert, och fler länder borde tas med. Med lämplig teoretisk inramning torde detta kunna bli en anständig uppsats i arbetsmarknadsekonomi.
Reader Comments (26)
Att bara räkna timmar på jobbet är inget bra mått enligt mitt sätt att se på det.
Detta är ett kvantitetsmått och inte ett kvalitetsmått.
Så ja, du har missat något grundläggande.
7,8 % och tänk att så många definierar sig själv och sin framgång, och ibland även lycka utifrån sitt arbete. Något man alltså ägnar 7,8 % av sin tid här på jorden åt, det tycker jag är lite skrämmande.
Jag antar att nationalekonomer är så amoraliska att de inte bryr sig om vad som utförs, bara det blir betalt ;-)
kul att du blir road, "skrattar skogstokigt" är en lustig reaktion må jag säga...
a
"Det kallas forskning"... Nej, det kallas jävligt ointressant navelskådande med matematiska modeller för "oh vad duktig jag är som kan matte och hanterar SPSS som om det vore mitt privata lilla tivoli".
Punkt slut. Stjärnstopp.
Heh, heh! Du är bara avis på oss nekare som sitter i smöret och deriverar fram Sanningen! ;)
Tivoli är kul och SPSS är bra för dig! Kom över till den mörka sidan, ännu är det inte för sent...
A sugarplum lunker
Din "skitjobbsteori" får nog förövrigt klassas under "skitforskning", eventuellt planlöst fabulerande.
1)Sysselsättning, liksom produktivitet, har ett instrumentellt värde och är därför ett relevant forskningsområde.
2)Finns det nekare som använder SPSS? Du skulle exemplifierat med ngt mer hardcore. Matlab eller C++?
pontus: nu får du skärpa dig. skitjobbsteorin var i "the process of discovery", det är alltså ingen forskning, ergo ingen skitforskning. möjligen en "skitprocess of discovery", men skriv då det istället, drygo.
Jaså? Vad menar du med relevant? Ska jag tolka det som att sociologer har ett starkt nyttoideal och aldrig ägnar sig ät nyfikenhetsforsknig? Av någon anledning har jag svårt att tro det.Sedan tycker jag att den mesta sociologiska forskningen verkar ointressant men det är ju en smaksak. Som sociolog borde du ju också veta att de flesta natioanalekonomer är långtifrån nyliberala. I USA röstar majoriteten på demokraterna t ex.
Själv tycker jag det vore högst intressant att få veta vad det finns för faktorer som avgör hur mycket folk jobbar. Jag skulle tom beskriva det som relevant för samhällsdebatten. Och det går alldelse utmärkt ihop med åsikten att hög sysselsättning inte har ett egenvärde.
Så jag förstår faktiskt inte varför Herr Krickes invändningar avfärdas i så hårda ordalag. Fast kanske inser nationalekonomins kritiker till slut att de har fel om man ger dem tillräckligt arrogant svar på tal?
mitt inlägg var - tro det eller ej - just ett inlägg i metoddiskussionen om hyr sysselsättning bäst mätes. en poäng jag ville göra var att det finns goda skäl att ta hänsyn till livslängden, vilket ofta inte görs när man jämför exempelvis genomsnittliga faktiska pensionsåldrar.
en helt annan fråga är naturligtvis den om vad man i snitt får gjort på en timme, dvs produktiviteten.
och visst finns goda skäl till varför den är mer intressant än arbetstiden. Krugman har till och med sagt att 'produktivitet är inte allt, men på lång sikt är den nästan allt'