Varför lönearbetar amerikaner mer än européer?

Beror skillnaden i arbetstid mellan USA och Europa på olika preferenser (dvs att européer värderar fritid högre) eller på att incitamenten skiljer sig åt? I ett nytt wp från NBER, menar Richard Rogerson att preferenser sannolikt inte är förklaringen. Om preferenser är stabila över tiden, är det svårt att förklara den drastiska nedgången i antalet arbetade timmar i Europa:

Rogerson noterar att minskningen inte heller kan förklaras av den europeiska arbetslösheten. Hans huvudmisstänkta är tjänstesektorns storlek:

"the decline in hours worked in Europe is almost entirely accounted for by the fact that Europe develops a much smaller service sector than the US"

Sista ordet är knappast sagt i frågan, men pappret kombinerar åtminstone teori och empiri på ett trevligt sätt.

Källa:
STRUCTURAL TRANSFORMATION AND THE DETERIORATION OF EUROPEAN
LABOR MARKET OUTCOMES
Richard Rogerson
Working Paper 12889

Comments

[Mikke]

Andreas,

It's the general view here in the States that the increase in work hours in the US is related to the business down-sizing that has taken place over the past 10 years (which doesn't explain the entire curve). One person does 2-3 persons jobs compared to 10 years ago. The down-sizing of business are partly helped by automation and IT tools, but it's pretty obvous that the hard competition among companies, forces them to do more work with fewer people, puttting a larger burden upon each employee.

[Erik F]

Ytterligare förslag på orsaker.

Här är ett paper som tittar på kopplingen mellan lönespridning och arbetstimmar:

http://www.res.org.uk/economic/freearticles/nov_05.pdf

[ew]

Om preferenser är stabila över tiden och fritid är en normal vara är väl den mest förvånande observationen att konsumtionen av fritid inte ökat i USA trots en kraftig inkomstökning?

Förklaring: "Veblen effekter" i kombination med en svagare fackföreningsrörelse och starkare incitament till arbete?

[A sugarplum lunker]

ew,

Inte nödvändigtvis (a propå "... den mest förvånande observationen..."). Arbetsutbudet ökar om substitutionseffekten (S.E.) dominerar inkomsteffekten (I.E.).

S.E.: om lönen stiger blir varje timme fritid dyrare (ty alternativkostnaden att vara ledig ökar), vilket gör att man väljer att arbeta mer

I.E.: om lönen stiger kan vi unna oss mer fritid (förutsatt att fritid är en superiör vara, vilket du mycket riktigt skriver)

Som sagt, nettoeffekten kan gå åt båda hållen. Arbetsutbudet kan öka eller minska då lönen stiger beroende på vilken effekt som är starkast.

Vänligen,

A sugarplum lunker

[ew]

Mycket riktigt, men inkomstökningarna har ju dock inte bara skett genom lönen även kapitalinkomsterna torde ju ökat under perioden. (kanske även avkastningen vilket försvårar saken)

[Zibbo]

Jag tror amerikaner är masochister. Men det KAN ju vara något annat med.

[Byggaren]

Mikke: I don't think that Amerika is the only country that has been downsizing it's labour force the last 10 years. This has been the focus especially in countries with in comparison highly regulated labour markets and high labour taxes.