Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Läs! | Main | Varför lönearbetar amerikaner mer än européer? »
torsdag
feb222007

HSB 1952: Bostadsbristen snart bortbyggd!

Jag har gjort ett fynd i bokhyllan på mitt arbetsrum i Lund (som hyser en hel del arvegods från förr). I Morgon-Tidningen 16 dec 1952 (ej på nätet) skrider arkitekt Sven Wallander för HSB:s räkning till hyresregleringens försvar.
Bristen på marknadsmekanismer i Wallanders resonemang är slående.  Hyresregleringen har förvisso skapat bostadsbrist, men om det skulle byggts mer hade vi fått styra över resurser från industrin och militären menar Wallander. Dessutom är han övertygad om att bristen är temporär:
På minussidan [med hyresregleringen] har vi en svår och besvärande bostadsbrist, som dock beträffande landets alla halvstora och mindre orter, såvitt jag förstår, relativt snart, kanske om ett par år, kommer att vara övervunnen, under förutsättning att vi kan fortsätta bygga i den takt vi nu börjar göra.
Stockholm, Göteborg och Malmö får förmodligen dras betydligt längre med bostadsbrist, men även den kan - särskilt om konjunkturerna blir kärvare - byggas ikapp på en inte alltför lång tid, t. o. m. snabbare än vad man idag föreställer sig.
På sätt och vis, fick ju Wallander rätt: tomma lägenheter på sina ställen, långa köer i storstäderna.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (15)

Häckla inte Centralkommittens planerare, de vet nog vad de sysslar med. Raka led, sänkt blick. You know the drill.
22 feb | Unregistered CommenterErik
On a more serious note, är det ingen annan än jag som förvånas över att man i den allmänna svenska debatten nästan aldrig hör eller ser någon ens antyda att det kan finnas en koppling mellan den socialistiska bostadspolitik som förts och den situation som nu råder? I den akademiska diskursen förekommer det naturligtvis, men det verkar antingen som att det är oerhört politiskt kontroversiellt att säga något om det i mainstream media eller att de journalister som jobbar inom sagda sektor är mycket dåligt utbildade.

Jag tror dessutom inte att fenomenet inskränker sig till denna fråga. Om jag jämför svensk press med exempelvis amerikansk eller brittisk (de länders tidningar jag främst kan läsa pga språkliga begränsningar) så framstår det som att nivån på ekonomisk kunskap och insikten om grundläggande samband är mycket högre där än här. Med det menar jag att man använder sig av simpla men ändock kraftfulla ekonomiska insikter i sin analys av vad som pågår i samhället.
23 feb | Unregistered CommenterErik
Hej! Nu skriver jag kanske på fel ställe på din blogg. Trevlig blogg! Jag fick tipset om den här sidan av din flickvän. Vill du hälsa henne och säga att jag haft mycket nöje av läsningen?
Hälsningar Anders
23 feb | Unregistered CommenterAnders
Nu blev det *väldigt* off-topic, och dessutom har jag ingen aning om vem du syftar på...
23 feb | Unregistered Commenterbergh
Jag är inte så övertygad om att den amerikanska debatten ger uttryck för en högre nivå av ekonomiskt kunnande. Trots allt lägger politkerna ner en hel del tid på att diskutera hur mycket USA skadas av billig import.
Richter: Du har helt rätt att kunskapen säkerligen är för låg även där. Vad jag menar är dock att det är lätt att hitta artiklar och ledare i amerikanska tidningar som förklarar varför det är ekonomiskt vansinne att diskutera problem med billig import. I Sverige finns inte ens de motinläggen, utan idiotin dominerar arenan fullständigt.
23 feb | Unregistered CommenterErik
Inte fullt så off-topic men ändå mest av anekdotiskt värde: 4:a 110 kvm i centrala Storuman, såldes härförleden för den facila priset 20 000 kr och det mer centralt belägna Lycksele är priset ca 60 000. Om man sedan flyttar ytterligare 13 mil söderut till Umeå får man betala ca 1,3 miljoner. Marknadsmekanismerna ska inte underskattas (inte ens 1952). Notabelt är att man för ca 5 år sedan kunde flytta in i en bostadsrätt i Lycksele gratis - snacka om prisutveckling.
23 feb | Unregistered CommenterSarke
Är det verkligen ingen annan som tycker att det är ett problem att nationalekonomiska insikter inte ges något utrymme i den allmänna diskursen? Många saker som stöts och blöts i evigheter skulle ju förklaras busenkelt av basala ekonomiska resonemang. Jag får lite känslan av att många forksare inom nationalekonomi är rädd för att uttala sig därför att deras insikter inte skulle matcha de som den politiska makten vill höra, vilket i ett land där universiteten organiserats som lydstater till de centrala politiska organisationerna skulle kunna medföra sämre anslag och försämrad möjlighet att få fortsätta sin verksamhet.
23 feb | Unregistered CommenterErik
Jag tror nog de flesta här gåller med dig om att det vore bra med nationalekonomiska insikter in den allmänna debatten.
På tal om senaste inlägget får ni gärna ge mig eldunderstöd på Vetenskap och Folkbildnings forum där en av de periodiskt uppblossande debatterna om nationalekonomins vetenskapliga status just nu avhölles. Det skulle behövas en riktig nationalekonom som debatterar där, inte bara en som spelar en på nätet:-) Se www.vof.se/forum

Om vi nu hopper från bostadsmarknaden till en annan marknad med insider/outsider-problem, nämligen arbetsmarknaden, har jag en fråga till er nationalekonomer. Varför gillar LO LAS, arbetsmiljölagen, m.m. men ogillar minimilönslagstiftning?

Jag har frågat både sossarna och LO för att höra vad de säger men (s) hänvisade mig till LO och LO gav ett svar som bara var en omformulering av att de gillar LAS och ogillar minimilönslagstiftning. Själv har jag grubblat på frågan ett tag men inte riktigt kunnat förklara det. Ur både ett cyniskt public-choice-perspektiv och ett perspektiv där fackföreningar ädelt kämpar för de svaga verkar det svårförklarligt att regleringar av en viss del av anställningsförhållandet är så bra och en annan del så dåligt.
"På tal om senaste inlägget får ni gärna ge mig eldunderstöd på Vetenskap och Folkbildnings forum där en av de periodiskt uppblossande debatterna om nationalekonomins vetenskapliga status just nu avhölles. Det skulle behövas en riktig nationalekonom som debatterar där, inte bara en som spelar en på nätet:-) Se www.vof.se/forum"

Av det jag läste så var det stora problemet att det inte talades om vad man ansåg skiljde vetenskap från pseudo-vetenskap eller icke-vetenskap. Det verkar vara mest naturvetare som diskuterar där, som är väldigt förtjusta i exaktheten i sin vetenskap. Men just exaktheten är inte mycket till demarkationskriterium eftersom man kommer att få fullt upp med att göra godtyckliga uppdelningar mellan vissa ämnesområden. Och dessutom hindras man av vad som är praktiskt omöjligt. Dessutom verkar det som att de fastnat i naturvetenskapens hypotesprövning och tror att det är den enda möjliga. Det var något resonemang kring historiämnet som var mycket besynnerligt.
25 feb | Unregistered CommenterDennis
Kollektivavtalen ger de facto minimilöner inom en bransch, så facken behöver inte driva frågan om minimilön?! Vidare är det väl så att en minimilön, åtminstone teorin, kan sättas politiskt utan fackens inblandning och de därmed känner sin maktposition hotad..
25 feb | Unregistered CommenterSarke
Jo, det är ju ungefär vad de säger själva Sarke. Men om nu facket inte behöver driva frågan om minimilöner varför behöver de då driva frågan om semesterlagen m.m.? Och varför hotar inte den deras ställning. Trots allt kan man ju tänka sig onda borgare/företagare som hävdar att semesterlagen eller LAS minskar behovet av ett fack likaväl som de skulle kunna hävda det om minimilönslagstiftning. Och semesterlagens regler kan väl lika gärna sättas politiskt som minimilönerna.

Fackets ledare måste ju inse att de inte kan driva upp arbetskraftskostnaderna hur högt som helst utan att det blir en avvägning mellan vilka förbättringar arbetarna ska få. Varför vill de att staten ska påverka den avvägningen?
Man kan ju säga att vi har en minimilön eftersom vi har en försörjningsstödsnorm. Vill man ha någon som jobbar får man betala några kronor mer än vad man kan få från socialen.

Fast det kanske inte är så enkelt?
28 feb | Unregistered CommenterKalle
Visst har försörjningsnormen den effekten du nämnar. Fast det hindrar ju inte t ex utländsk konkurrens för lägre lön.

Det förekommer även en riktigs sorts minimilön i Sverige. (Eller kanske snarare allmänförklaring av kollektivavtal.) Enligt en gummiparagraf i avtalslagen kan domstolar jämka avtal om de tycker att vilkoren är oskäliga. För anställningsavtal innebär det att domstolarna kräver att lönen uppgår till lägsta nivån i kollektivavatalet. (Som jag förstått det.)

Sanningen är kanske att det gamla påståendet att Sverige inte har någon lagstadgad minimilön är överdrivet.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.