Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Ännu ett sysselsättningsmått (och ett uppsatstips) | Main | Höga marginaler på utsläppsrättigheter »
torsdag
feb152007

Om neoklassisk ekonomi, miljöekonomi och ekologisk ekonomi

Numera har jag en ganska kritisk syn på neoklassisk ekonomi, av det skälet att den sätter strålkastarljus vid sidan om några för människans välstånd helt fundamentala faktorer: innovationer, institutioner och transaktionskostnader.

Men när studenter kritiserar den neoklassiska dominansen i ekonomiämnet (via Niklas ser jag att det nu senast är Göteborgarna som får kritik, ironiskt med tanke på den institutionens rykte...) blir jag oftast benägen att försvara den neoklassiska analysen.* Ty kritiken är så konstig.

Den neoklassiska analysen kritiseras för att vara orealistisk och bygga på förenklade modeller. Men likt kartor ska modeller göra det enklare att orientera sig i en krånglig värld. Bra modeller (och kartor) måste därför vara både förenklade och orealistiska.

En annan kritik är den som kan anas i följande beskrivning av miljöekonomi och ekologisk ekonomi:

Miljöekonomi försöker uppskatta värdet av positiva och negativa förändringar i en enda enhet, det vill säga pengar. Om naturkapitalet försämras, kan det kompenseras av kapital som människan åstadkommit. [...] Ekologisk ekonomi anser i stället att vissa värden är ojämförbara.
- Det är moraliskt förkastligt att fråga folk vad de tycker det är värt att bevara blåvalarna.
Korrekt är att miljöekonomer försöker (genom enkäter eller revealed preference) ta reda på hur människors preferenser ser ut. Ekologisk ekonomi verkar enligt beskrivningen ovan vara en preferens för "vissa värden", oklart vilka. Blåvalar, tydligen. Myggor? Ohyra?

Slutraljerat. Säkerligen har ekologiska ekonomer både bra svar och berättigade frågor. Men trenden att kritiker samlas i egna discipliner och lätt obskyra nätverk (post-autistisk ekonomi, någon?) har två olyckliga konsekvenser:
1. Mindre motiverad kritik lever kvar längre än annars, eftersom den inte blir bemött.
2. Klok kritik drunknar i mindre klok kritik, och missar därför målet.

---
* Min kluvna hållning verkar jag dela med Deidre McCloskey, som skriver i post-autisternas tidskrift "Yes, there is something worth keeping in microeconomics".

 

i? Andra bloggar om: , , ,

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (28)

Du råkar inte ha någe bra tipps på miljöekonomi böcker? tagit igenom mig kursen vid Umeå. Men problemet är att jag oftast får mer frågor än svar efter liknande kurser :)

Sen läste jag en intressant sak här om dagen, kan det stämma att enligt räntan man räknar med för avskrivning på framtida värden (diskortering? mins inte på rak arm) runt 3%? är så pass hög att det egentligen inte lönar sig att plantera träd på kalhyggen här uppe så man har lagstiftat om detta?

Det är ett intressant ämne hur som haver...
15 feb | Unregistered CommenterMagnus W
Magnus W, det är väl utmärkt om man lär sig så mycket av en kurs att man kan ställa relevanta frågor - att förvänta sig svar är kanske mycket begärt? ;-)

När det gäller återplantering av skog är det mest kostnadseffektiva förstås "naturlig föryngring" d v s att man lämnar fröträdställningar. Att man måste plantera, när den naturliga föryngringen inte räcker, har mer med skogvårdskrav än ekonomi att göra. För att maximera vinsten idag är det förstås bäst att hugga ner all skog och inte plantera - men det är avgjort dåligt för framtida generationers skogsägare och svenskar.

När det gäller värdering av naturen är det intressant att de flesta contingent valuation analyser startar som ett försök att värdera något, tex värdet av rent vatten, och slutar som en diskussion om metoden. Det kan tyda på vissa svårigheter i att jämföra värden, därmed inte sagt att man inte ska försöka.

Ett förtydligande: jag har ingen aning vad ekologiska ekonomer står för, men jag tror mig veta att ekologi handlar om samspelet mellan olika levande organismer och deras omvärld, i den meningen är jag (och alla andra ekonomer) definitivt ekologisk.
Jag håller helt klart med om att det finns ett problem i att ekonomer som är kritiska mot huvudfåran kategoriskt vill slänga allt som är gjort och börja på ny kula. Där skulle jag helt klart säga att beteendeekonomerna i Göteborg (liksom på många andra ställen) valt en ganska sund väg där man drar sig mot utkanterna i rådande paradigm.

Sen måste jag säga att det känns riktigt bra att studenterna på institutionen är vakna och kritiska! Det finns en grym potential hos en del av de studenter som tagit det här initiativet. Stocken av seminarier på nationalekonomen i Göteborg börjar bli riktigt bra!
niklas, jag håller helt med dig, både om behavioral-tendenserna som jag spanat in i Göteborg, och om att kritiska studenter är roliga och nyttiga. Jag kommer upp på något av era seminarier någon gång!
15 feb | Unregistered Commenterbergh
"...de flesta contingent valuation analyser startar som ett försök att värdera något, tex värdet av rent vatten, och slutar som en diskussion om metoden."

Hade du föredragit artiklar som slutar med "metoden är fulländad. Vi kan sluta forska om detta nu". Själv skulle jag tolka det som ett tecken på att frågan är trivial och/eller att författaren är inkompetent.
15 feb | Unregistered CommenterMartin
Det är klart att CV-metoden ska diskuteras. Det jag menar är att man i många fall går från fromma förhoppningar att komma fram till ett resultat genom att använda metoden, till att ifrågasätta om metoden verkligen kan ge användbara resultat. Metoddiskussionen blir ofta huvudnumret, det är iofs inte fel och inte alls ovanligt i inom andra samhällsvetenskaper, och den värdering man är ute kommer i skymundan. Min erfarenhet av att använda CV-metoden var denna och det är ett återkommande fenomen i annan forskning jag sett på området.

Metoddiskussionen finns även när det gäller experiment, metoden verkar bli viktigare inom nationalekonomin - eller i alla fall mer explicit.

Det känns ovant som nationalekonom att diskutera metod, men det är nog nyttigt - för bra forskning är möjligen mer än fina resultat...
15 feb | Unregistered CommenterSarke
Jao vist är det bra om man får frågor, men som naturvetare/tekniker vill jag ju kunna lösa problemen ;)

Mjo de där med att uppskatta kostnaden är ju det svåra (omöjliga)... Får nog påstå att det var en smått frustrerande kännsla att läsa den kursen som nästan ensamen naturvetare.
15 feb | Unregistered CommenterMagnus
Okej, Sarke, då hajar jag. Jag trodde du menade något i stiil med "fixed effects eller random effects" men i det här fallet rör det sig om huruvida metoden överhuvud taget är tillämplig. Fast då snackar vi väl snarare metodologi.

Det är nog inte så klokt att tillämpa CV när det handlar om värden som människor uppfattar som etiska snarare än ekonomiska. Fast jag trodde i min enfald att detta följde av det neoklassiska paradigmet och alltså inte kräver ett obskyrt nätverk.

En bok på temat som bör läsas är Hausman & McPhersons "Economic Analysis, Moral Philosophy and Public Policy".
16 feb | Unregistered CommenterMartin
Ett litet tydliggörande om varför ekologisk ekonomi är kritisk till miljöekonomins fokus på att uppskatta människor preferenser för exempelvis blåvalar, myggor, ohyra... Skönt nog har iallafall Martin redan hajat var skon klämmer i detta fall, fast det bara är en liten aspekt av hur ekologisk ekonomi och miljöekonomi skiljer sig åt.

Om vi bad en miljöekonom att undersöka huruvida blåvalarna ska få simma vidare i världshaven eller ej, så skulle denne bl.a. genomföra en CV studie för att ta reda på hur människor värderar blåvalarnas blotta existens i kronor och ören, vilket sedan kan vägas å det elegantaste mot övriga för- och nackdelar i samma penningenhet.

Det är denna iver att reducera blåvalars vara eller icke vara till individuell betalningsvilja som är moraliskt förkastlig. Liknande beslut borde istället fattas genom debatter där moraliska, ekonomiska och estetiska värden stöts mot varandra, utan att någon tillåts bestämma att det enda språk som får talas är penningens.

Miljöekonomins begrepp "existensvärde" i penningtermer är gravt reduktionistiskt och föraktfullt mot debatt mellan högre tänkande varelser.

Jag har en ganska hög betalningsvilja för ett samhälle där dylika beslut fattas genom öppen argumentation, inte med miniräknare. Skönt nog får jag dock rösta för ett sådant samhälle istället för att betala.

Förresten, apropå snacket om obskyra nätverk och att kritiker samlas i egna discipliner: jag tror att det är neo-klassiskt revirpinkande som mest bidragit till detta. Ekologisk ekonomi konsoliderades som ett självständingt fält först efter det att det blivit uppenbart att neo-klassikerna, insnöade i sitt eget paradigm, inte kunde öppna sig för de forskningsfält som studerar samhällets förhållande till naturen bortom simpla penningflöden.
Nu studerar ju inte neo-klasssiker "penningflöden" i någon högre utsträckning. Just det är väl reserverat för det lilla området monetär ekonomi.
Nej, jag har tyvärr inte riktigt hajat var skon klämmer. Om människor inte har fullständiga, transitiva och lokalt icke-mättade preferenser kommer en analys baserad på wtp att ge vilseledande resultat. Detta kan vilken neoklassisk lärobok som helst upplysa om, det behövs alltså inga obskyra nätverk för detta.
16 feb | Unregistered CommenterMartin
"Liknande beslut borde istället fattas genom debatter där moraliska, ekonomiska och estetiska värden stöts mot varandra, utan att någon tillåts bestämma att det enda språk som får talas är penningens."

Jag har bara en stilla undran: vilka ska delta i dessa debatter? De folkvalda? De som är engagerade i frågan? Alla? De som har starka incitament att deltaga?

Jag undrar faktiskt en sak till: ska det vara ett beslutande eller rådgivande organ?

I övrigt har jag svårt att tänka mig att någon kommer betala, säg, 150 kr i månaden till Agda för att utrota bålvalarna (det finns ju en viss sannolikhet att det sker ändå, varje dag dör arter ut). Dessutom tror jag inte att Agda skulle gå med på detta även om hon angivit detta i en enkätundersökning - enkätsvar och revealed preference skiljer sig ofta åt speciellt för saker man inte tar ställning till varje dag... Därför tycker jag att man går lite långt när man påstår att det är moraliskt förkastligt att ställa sådana frågor, klart att man får ställa sådana frågor! Vidare, om Agda svarar 100000000000000000 kr i månaden när de gäller bålvalar och 0,1 kr för myggor får man i alla fall en antydan om att hon tycker det oacceptabelt att döda valar och acceptabelt att döda myggor. En inte helt oäven insikt, attityder har potential att förklara beteende...
16 feb | Unregistered CommenterSarke
Jag förstår inte riktigt vad de här jepparna vill. Ekonomi handlar om att optimera användningen av knappa resurser. Detta är det enda som ekonomer och deras insikter har att tillföra samhället. Att förklara att det är omoraliskt att uppskatta ett ekonomiskt värde på blåvalar och att detta därför inte skall göras är att skjuta sönder hela det fundament som nationalekonomins existensberättigande bygger på.

Det är naturligtvis inte så att endast de värden som studeras av nationalekonomer är de som är relevanta för människor. Men genom att pressa in en massa olika variabler som ekonomer av nödvändighet inte KAN uttala sig om så förstör man även deras möjligheter att säga något om de variabler som man faktiskt kan studera utifrån ekonomisk teori. Huruvida det är moraliskt rätt eller fel att sätta ett pris på valar är en fråga som hör hemma inom praktisk filosofi. Diskussionen är intressant och det finns säkert mycket att säga om det, och svaret lär ändras över tid. Men ekonomer har inget att tillföra i den debatten i sin yrkesroll, även om de personligen naturligtvis kan vara intresserade även av moralfilosofi.

Man kan inte både äta kaka och ha den kvar. Dock förvånar det föga att ungdomar uppväxta i Sverige fått för sig att just detta är en mänsklig rättighet och därför kräver ett upphävande av logikens lagar för att få sin vilja igenom.
16 feb | Unregistered CommenterErik
Kristofer>
Jag förstår inte riktigt, i praktiken måste vi alltid till sist göra avvägningar. Det funkar liksom inte att säga att värdet av x är oändligt stort, och därför inte relevant att värdera genom RP eller SP-studier.

Samma diskussion som kring t ex blåvalar kommer ofta upp även när det handlar om insatser som räddar mänskliga liv. Men, även där, hur gärna vi än vill annat, så måste politiker/beslutsfattare (och vi på individnivå) dagligen fatta beslut som implicit gör trade-offs mellan t ex färre dödsfall och något annat lovvärt). Det rimliga är då att man explicit tar upp detta och försöker göra det så logiskt och konsekvent som möjligt.

Vi är inte beredda att satsa oändliga resurser på att rädda liv, blåvalar, myggor, eller vad som helst. Detta visar vi på individnivå dagligen, och beslutsfattare och politiker likaså (miljöpartiets strävan att hellre satsa mängder av miljarder på tågräls istället för till vägverket, som skulle innebära att man skulle kunna rädda många fler liv, innebär givetvis implicit att man värdera mänskliga liv på ett visst sätt). Det skulle de säkert rygga tillbaka för själva, men så är det...

Sedan är det ju en annan sak hur det ska gå till i praktiken. Revealed preference är svårt (folk är inte medvetna om risker, miljösituation m m i deras faktiska marknadsbeslut), stated preference likaså (vi är inte vana att handla risker, miljö &vi underskattar som regel vår priskänslighet i enkäter m m )...men det är en annan fråga.

* Sedan finns det ju även en ganska omfattande diskussion även i "modern economics" mainstream (neoklassisk ekonomi, vad betyder det idag?) angående om non-use values och allt sånt där är relevant att värdera ("tvättade preferenser" m m, se Adler, Posner m fl).
16 feb | Unregistered CommenterMikael
"Att förklara att det är omoraliskt att uppskatta ett ekonomiskt värde på blåvalar och att detta därför inte skall göras är att skjuta sönder hela det fundament som nationalekonomins existensberättigande bygger på."

Ajajaj, vad ska vi göra nu? Någon som har förslag på nytt fundament?

För egen del intalar jag mig att mitt existensberättigande inte kommer att påverkas särskilt mycket av prissättningen på blåvalar. Utveckla gärna detta.

"Men genom att pressa in en massa olika variabler som ekonomer av nödvändighet inte KAN uttala sig om så förstör man även deras möjligheter att säga något om de variabler som man faktiskt kan studera utifrån ekonomisk teori."

Er... mot vem riktar sig denna kritik? Mot miljöekonomerna eller de ekologiska dito? Hänger nog inte med riktigt nu.
16 feb | Unregistered CommenterMartin
Mikael, din jämförelse med att rädda mänskliga liv haltar betänkligt så länge det rör sig om trafiksäkerhet och andra risker som slår godtyckligt. Men jag gissar att du skulle ha moraliska betänkligheter att genomföra en undersökning av människors willingness to pay för att undvika holocaust. Tänk om invasionen i Normandie inte var nyttomaximerande?

Gissningsvis tycker de som oroar sig över utrotningshotade blåvalar att värden av samma slag står på spel - d v s frågor som till sin natur inte är besläktade med hur mycket man är beredd att betala för högre säkerhet på E4:an.

Och givetvis måste nationalekonomer hitta ett förhållningssätt till dessa frågor, d v s veta under vilka förutsättningar analysinstrumenten kan tillämpas.
16 feb | Unregistered CommenterMartin
Martin: Allting kan göras till moraliska frågor. Jag kan gå in i en diskussion om effekten av hyresreglering med inställningen att det i grunden är omoraliskt att staten bestämmer vilka avtal fria individer får träffa. Således ger jag sjutton i vad empirin säger är det bästa sättet att uppnå de politiska mål som satts upp. Men vad skulle en nationalekonomisk disciplin byggd på den grunden ha för värde? Noll och intet. Du uttalar dig föraktfullt om min kommentar om effekterna för fundamentet för nationalekonomins berättigande som disciplin, men du visar bara att du inte alls förstår min poäng.
16 feb | Unregistered CommenterErik
Martin>
Jag tycker Posner & Adler och liknandes arbeten är relevanta på det området, kalla det "weak welfarism" eller vad man nu vill.

Men du förstod mig då uppenbarligen inte. Poängen med det är ju just då att det finns idag en omfattande diskussion om just detta inom "mainstream"-fåran. D v s "laundered preferences" och vad som i sådana fall bör tvättas. Där kan man då även placera diskussionen om blåvalar eller annat valfritt. D v s att ta upp just det som argument mot miljöekonomi och CBA, och för t ex ekologisk ekonomi är irrelevant. Man kan föra samma diskussion utan att börja virra in sig i ekologisk ekonomi (olyckligt namnval också, ekologiska studier finns ju som ett etablerat begrepp inom andra vetenskaper, och har en helt annan innebörd). Och de som håller på med CBA gör det redan.

Så jämförelsen med liv är inte alls irrelevant (och WTP och CBA utförs också dagligen för andra typer av risker som slår mycket mer systematiska mot vissa grupper), det är samma problem i botten. Knappa resurser. Tycker man blåvalar är värt oändligt mycket, och det innebär ett investeringsprojekt för 500 miljarder (som istället hade kunnat investeras i att rädda mänskliga liv) har man gjort väldigt klara implicita värderingar. Bara för att man blundar för frågan betyder inte att man kan undvika dess innebörd. Man kan tycka vad man vill, att de inte är besläktade bla bla, allt har givetvis ändå en alternativkostnad.

Men du verkar inte försvara det ekologiska synsättet heller (så mycket har jag förstått av dina inlägg, kanske inte så mycket mer).
16 feb | Unregistered CommenterMikael
Jag har nu läst 5 artiklar på http://www.paecon.net/, en sida som rekomenderades ovan. Jag måste säga att jag inte är ett dugg klokare avseende vad heller denna inriktning står för, mer än att dess förträdare helst skulle vilja slippa lära sig matematik.

Jag är öpen för att diskutera hur ekonomer bör se på samhälleliga samband och dynamiken i ekonomin. Men jag påstår, med emfas, att oavsett vilken syn man anlägger så kommer dessa samband att kunna uttryckas klarast och tydligast med hjälp av matematik. Detta ter sig uppenbart för mig. Visste jag inte bättre skulle jag tro att den är gruppen bestod av ekonomer bittra över att de har svårt för matematik och därför har svårt att hävda sig inom sitt ämne.

17 feb | Unregistered CommenterErik
Ang hemsidan ovan, jag tolkar det inte som att dom vill slippa lära sig matte utan att matten kanske inte har så mycket att tillföra... alltid. Det (lilla) jag sett av matte och ekonomi så är det mycket statestik och kurvanpassning och inga "naturlagar" vilket får mig att tveka. Jag personligen förstår inte heller hur man ska kunna finna "naturlagar" för mänskligt beteénde när det är så varierande som det är... Vi har trots allt utveklats radikalt de senaste 500 åren.

Prissättning på miljö är alltid svårt, men vist kan man diskutera detta jag ser dock personligen ingen poäng i att som beslutsfattare veta hur många kronor agda är villig att lägga på att inte utrota blåvalar.

Man kan ju alltid skapa konstiga motsättningar också, hur mycket är agda beredd att betala för rent vatten i Uganda? Eller varför inte fred på jorden? Eller borde frågan då snarare vara hur mycket är du bered att betala för att kanske få lite mer fred på jorden... Ekonomin har ju sina begränsningar något som jag i och för sig tror alla håller med om.
17 feb | Unregistered CommenterMagnus
Alltså, nu verkar det finnas en stor förvirring om vad som är den neoklassiska skolan. Jag vet inte om det finns någon formell definition, men ser mig som neoklassiker enligt följande:

Lucaskritiken gjorde gällande att man inte kan utnyttja empiriska lagbundenheter för att införa optimala policybeslut (optimal monetary policy, optimala skatter etc). Detta står i skarp kontrast med Keynes teori (fromaliserad som IS-LM). Detta eftersom individernas beteende kommer att förändras då policyn förändras. Som en konsekvens av detta började man titta djupare på individens optimeringsproblem (så istället för att rakt upp o ner specificera att money demand går upp om räntan går ner, så lät man detta ges som lösningen på agentens optimeringsproblem). Med rational expectations osv så kunde man på nytt arbeta med optimal policies utan att bli störd av Lucaskritienk. Att på detta sett, gå ifrån reduced form, och till indiviens unika optimeringsproblem, det är för mig den neoklassiska skolan.

SKulle inte den neoklassiska skolan ta i betraktande innovation? institutioner eller friktioner? Det är helt fel. Se på Hopenhayn's mycket neoklassiska modeller om firm dynamics and innovation (economtrica, huh!), sargent och ljungwqvist om institutionernas påverkan på arbetslöshet, eller Mankiw's sticky prices. Innovationer, institutioner och friktioner är vad den neoklassiska skolan is all about.

Kritiken totalt felriktad och bygger, som alltid, på missförstånd.

Är den neoklassiska skolan teknisk? Ja, den är mycket matematisk. Är matte svårt och jobbigt? Ja. Är jag förvånade över att några lata fransoser tycker att det är för jobbigt att lära sig lite matte och istället startar en hemlig klubb i syfte att bli mer post-modernistisk? Nej inte ett dugg. Eller som de brukar kalla saker de inte gillar: "Ultra liberal, anglo-saxon".
17 feb | Unregistered Commenterpontus
Visst kunde det vara bra med en definiton av vad man menar med neo-klassisk.Ibland verkar neoklassismen definieras som ekvivalent med mainstreamen i nationalekonomi. I så fall är det ju inte konstigt att det råder en neoklassisk dominans inom forskningen och undervisningen.

Enligt andra definitioner jag har stött på är varken betendeekonomi, keynesism, imperfekt konkurrens eller spelteori neoklassiska idéer. Om man tillämpar den definitionen framstår den neoklassiska dominansen som betydligt mindre överväldigande.
Pontus, just när du nästan övertygat mig, kommer den här:

"Innovationer, institutioner och friktioner är vad den neoklassiska skolan is all about."

och det är väl att tänja definitionerna en smula?

Fast definitionen verkar förvisso vid och omtvistad:

http://www.google.se/search?hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla:sv-SE:official&hs=bdB&defl=en&q=define:Neoclassical+economics&sa=X&oi=glossary_definition&ct=title
17 feb | Unregistered Commenterbergh
Ok, det kanske tänjer lite på gränserna, men jag ser det såhär:

Den neoklassiska iden var mycket svår att formalisera och matematiken blev mycket komplicerad. Att inkludera friktioner etc. var omöjligt; prescott et al hade fullt upp med att bara lyckas lösa de friktionsfria modellerna. Medan tekniken har utvecklats har också modellernas komlicerats. Vad många tycker är det mest intressanta just nu inom neoklassisk makro är just friktioner, institutioner och innovation. Det är där fokus ligger idag (och det är därför jag skriver meningen du citerar). Inte på att försvara sjuka teser som att "men men, med constant returns to scale och free entry är vinsten alltid noll" eller "money is neutral" (vilket det iofs kan vara, men det är en empirisk fråga).
18 feb | Unregistered Commenterpontus
När det gäller definitionssnacket är väl jag lite av uppfattningen att de nya innovationer vi ser inom nationalekonomin idag kanske inte ska klassas som nekolassiska, snarare modern nationalekonomi eller så...

När det gäller värden och vad nationalekonomer "ska" göra tycker jag att det är jättebra att diskutera värden och prissättning och hur priser sätts. Det är en värdering i det pris man tillskriver en vara. Att skilja ekonomin från filosofin är kommer aldrig riktigt att fungera. Att tro att man kan hitta det optimala svaret på vad vi ska göra med ett problem är nog att hoppas på för mycket men vi kan alltid försöka närma oss svaret.

Det är bra att forskare försöker närma sig ett problem ur olika perspektiv. Det ökar möjligheten att fatta välinformerade beslut. "Bara" för att vi ser i vår CB att slutresultatet av en reform är minus kanske det finns goda skäl att ändå införa den? (Det är ju faktiskt inte så att all CB kommer fram till samma sak så någonstans måste det väl finnas värderingar!?) Viktning är tex en viktig fråga som bla vidrörts av Johansson-Stenman. Men som Mikael säger; mycket görs av "vanliga" ekonomer redan idag!
18 feb | Unregistered CommenterNiklas
"'Bara' för att vi ser i vår CB att slutresultatet av en reform är minus kanske det finns goda skäl att ändå införa den?"

Absolut. Men finns knappast någonting som talar för att ekonomer är lämpade för att göra den avvägningen.

18 feb | Unregistered CommenterErik
Jag var i samma bana som Niklas. De (ytterst, ytterst fa iofs) doktrinartiklar jag bläddrat i verkar de mena att "neoklassisk teori" försvann nagon gang pa 70/80-talet, och idag är det mer rimligt att tala om "modern macro" o s v. Det som idag är "modern macro" är sa annorlunda mot det som en gang definierades som "neoklassisk" makro att det inte är rimligt att sammanblanda dessa.
19 feb | Unregistered CommenterMikael
tjaa! mina basta

ville se om ni
har ni spanat in


http://youtube.com/watch?v=GfjCYH0J6Sw

har nagan av er testat den?


skriv till mig om ni vet mer om den??

Eivor
15 sep | Unregistered CommenterAgneta S

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.