Om EUs inverkan på storleken på svensk offentlig sektor

Senaste LNB-krönikan (bl a Trelleborgs Allehanda, Västerbottenskuriren) ägnas påståendet att ett EU-medlemskap skulle medföra en EU-anpassning av storleken på den offentliga sektorn i Sverige.

Det var en farhåga (eller förhoppning) som kom på skam:

1995 var Sverige, Finland och Danmark de tre EU-länder som hade högstskatter. I Sverige och Danmark var skatteintäkternas andel av helaekonomin ganska exakt 50 procent. Finland låg några procentenheterlägre.

Grekland, Portugal och Spanien hade då lägst skatter inomEU: I dessa tre var skattetrycket lägre än 35 procent. Genomsnittet för EU:s 15 medlemsländer 1995: 42 procent.

10 år senare var skatterna i Sverige och Danmark faktiskt högre än de var 1995. ÄvenGrekland, Portugal och Spanien hade högre skatter 2005 än 10 årtidigare. Finland har dock sänkt sina skatter en smula, ochgenomsnittet i EU är oförändrat.

Den enda trend som verkar någorlundasäker är alltså att lågskatteländerna har höjt sina skatter och närmatsig EU-genomsnittet.

Comments

[Nils]

Det är ju en variant av den spridda inställningen, länge gemensam för högern och vänstern i Sverige, att EU skulle vara ett otvetydigt marknads-/nyliberalt projekt, och att Sverige bara hade att vakna upp och känna doften av produktdiversifierat kaffe.

De krafter som styr politisk konvergens fungerar ju inte riktigt så. Att EU-länderna blir mer lika varandra är tydligt, särskilt på vissa områden, men vilken norm som blir förhärskande kan vara svårt att förutse.

Vad gäller folkhälsopolitiken håller den svensk-norska linjen på att segra fullständigt, exempelvis - se bara på tobaks- eller alkoholpolitikens utveckling.