Samhällsvetenskapens fundamentala krafter

Inom naturvetenskapen brukar man tala om 4 fundamentala krafter som allt i någon bemärkelse kan reduceras till: Gravitation, elektromagnetism samt (de för mig inte glasklara) stark och svag växelverkan.

Nu (eller egentligen sedan i tisdags) är frågan vilka som är de fundamentala krafterna inom samhällsvetenskapen. Jag är ganska reduktionistisk av mig och hävdar att det bara finns två:

• Muskelstyrka
• Retorik

Med större muskelstyrka ökar möjligheterna att med fysiskt våld tvinga andra att bete sig på ett visst sätt. Retoriken sönderfaller i sådan som är vetenskaplig och sådan som är nonsens. I båda fallen påverkar den vad människor tror blir utfallet av att handla på ett visst sätt, och därmed är den också ett viktigt medel för att få folk att bete sig på ett visst sätt.

(Japp, jag anser att både handel/marknad samt demokrati/politik kan reduceras till muskelstyrka och retorik. Äganderätter finns inte om ingen är bered att straffa eventuella tjuvar. Rösträtt är fint men någon måste se till att den som röstas bort faktiskt också blir av med sin makt.

Religion, vetenskap och ideologi är olika varianter på retorik. Hot om våld är en snillrik kombination av båda krafterna)

Comments

[pontus]

Skall muskelstyrka tolkas som en metafor, för något mer sofistikerat (som vapen etc.)?

[Marcus]

Men hallå. Möjligen kan en ärkereduktionist hänvisa fenomenet 'instrumentell makt' till dessa två krafter, om man tolkar dem tillräckligt brett. Men hela vetenskapen om samhället? - Bättre kan du! Det här var mest småsten, Bergh...

[bergh]

pja, från någon vars blogg heter holist.wordpress.com kanske jag inte hade väntat mig jublande bifall :-)

pontus fråga är värre för mig. muskelstyrka och vapen är ju inte riktigt samma sak...

[Jörgen]

Jag skulle säga så här istället:

- Tvång
- Auktoritet

Det är lite mindre reduktionistiskt, och besvarar Pontus invändning. Samtidigt fångar det Berghs grundläggande tankegång, som är, tror jag, helt riktig.

[Sanjay]

Piska och Morot, skulle jag säga. Lockelse är väl ett lika starkt incitament som hot, men jag undrar hur många gånger jag blivit övrtalad till något.

[Kricke]

Sanjay: det kanske säger liiite mer om dig än om Berghs tes.

[Marcus]

Om man nu också i god reduktionistisk anda ska rangordna dessa "krafter", så påstås det att pennan mäktigare än svärdet..

[Sanjay]

Kricke

Det må vara hänt, men det finns forskning på det där. Att vi först och främst anpassar vår argument efter vad vi vill eller vad som redan har hänt, men lurar oss att tro att vi har tagit ett logiskt och moraliskt riktigt beslut. En del kallar vänstrahjärnhalvan för vår Spin Doctor.

[John Bubber]

Först vill jag säga att det är en utsökt handske du nedlägger här.

Därefter vill jag säga att du har fel. Det finns tre grundläggande sociala relationer, inte två. Dessa tre är: (1) byten, (2) övertalning, och (3) tvång. Det vill säga: (1) transaktioner som vilar på konvergerande preferenser, (2) försök att forma andras preferenser för att uppnå byten, samt (3) tilltvingade transaktioner oavsett motpartens preferenser.

Vilka slags byten skulle inte kunna förklaras i termer av hot om tvång (straff)? Låt mig nämna två exempel som jag tror att du får svårt med.

1. Först en mer sociologisk invändning: Många sociala fenomen får sin innebörd och värde just av att båda inblandade samtycker.Vad är skillnaden mellan en våldtäkt och ett amoröst samlag som ej krävt förförelse (dvs. "retorik")? Det är inte så att blott hot om straff och risk för klösmärken gör att män avstår från att tilltvinga sig sex. Själva innebörden av akten, det som gör den tilltalande, handlar om konvergerande preferenser.

2. Därefter en mer ekonomisk: Hur modellerar du samarbete i upprepat tit-for-tat-spel, där det enda "hot" som finns är att motparten efter en defect inte längre skulle vara intresserad av fortsatt samarbete (och att det saknas medel att framtvinga sådant)? Inget tvång i någon riktning, utan enbart en serie frivilliga transaktioner.

[Anonym]

Vilken av de uppräknade samhällskrafterna skulle t ex välgörenhet räknas som?

Byten? Nej, för man får ju inget tillbaka av välgörenheten.

Övertalning/Retorik? Ja, om man genomförde välgörenheten för att man blev övertalad att göra det. Men säg att man på eget bevåg kom på idén att vilja hjälpa andra.

Tvång/Muskelstyrka? Nej, för i så fall är det inte välgörenhet.

[John Bubber]

Visst är välgörenhet ett byte. Person A överlämnar frivilligt något till person B som frivilligt tar emot det. Exakt person A anser sig "få tillbaka" får vi fråga person A om, men någonting gör i varje fall att A föredrar läget efter överlämnandet framför läget före överlämnandet, annars skulle ju inte överlämnandet ägt rum, och denna nyttoskillnad för A är A:s behållning.

Alla transaktioner mellan samtyckande parter är byten (kanske är termen olycklig, men begreppet är det inget fel på).

[bergh]

Bäste herr Bubber,

jag har övervägt dina invändningar men är inte övertygad. Byte kan ses som en kombination av övertalning och tvång.

Det fina med människorna är att vi insett att tvång är oerhört ineffektivt (alla inblandade blir trötta och riskerar skador).

Folk *skulle kunna* stjäla till sig varor och tvinga till sig sex, men väldigt mycket energi skulle då gå till spillo i bråk.

Genom omsesidig frivillighet sparas energin. Besparingen kommer i längden båda parter till del, dock inte nödvändigtvis inte i lika stora proportioner, utan mer troligt proportionellt mot vad en våldsam konflikt skulle utmynna i.

Annorlunda uttryckt: Antag att jag köper en cykel av dig. Varför ska jag betala den om du inte kan tvinga mig att betala den eller övertala någon annan att bete sig så att jag finner att det är i mitt intresse att betala den? (motsvarande gäller ditt val att ge mig cykeln eller ej)

[John Bubber]

Du framhärdar med att ta upp simpla exempel av modell 'varför betalar jag i butiken istället för att stjäla', men dessa gör inte rättvisa åt vidden av relationer som finns.

Jag tycker inte att du ger något bra svar på min våldtäktsfråga. Man kan tilltvinga sig sex, men inte ett hett knull. Många män vill inte ha sex oavsett form utan just ett amoröst samlag (dvs en samtyckande transaktion), men den preferensen är inte ens teoretiskt /möjlig/ med din reduktion. Lite knepigt tycker jag.

Ett annat exempel: man slängs ut från Elit-listan om man inte bidrar med skvaller (dvs ingår ett byte, skulle jag säga). Hur analyserar du det styrsystemet med dina begrepp? Det kan väl inte gärna klassas som våld/tvång att sluta vidarebefordra epost till någon?

[bergh]

Inte utan att göra våld på språket som vi känner det. Jag får nog sänka ribban en smula.

[Marcus]

Tänk en värld där ingen använder sin fysiska styrka eller sin retoriska förmåga. Skulle inga varaktiga mönster i mänsklig interaktivitet finnas där? För mig är det självklart att det skulle, och därmed skulle ett samhälle och en vetenskap om samhället kunna beskrivas utan "fundamentala krafter" som muskelstyrka och retorik.

Viljan att överleva exempelvis, som ju av andra reduktionister brukar beskrivas som en fundamental kraft, resulterar inte per automatik i en kamp om resurser där tvång eller övertalning används som medel, däremot kommer den med största sannolikhet att skapa självreproducerande handlingsmönster, och i förlängningen ett samhällskomplex där tvång och övertalning är två av _flera_ faktorer.

Vi är av allt att döma dessutom biologiskt betingade att reproducera sociala mönster i viss utsträckning, vilket har ett genomgripande inflytande över samhällets strukturer.

Och naturligtvis är Bubbers invändningar väldigt starka. Det finns fler. Dina fundamentala krafter kan kopplas till instrumentell makt, men samhället kan inte reduceras till enbart en funktion av sådan.

[bergh]

De flesta reduktionistiska projekt av den här kalibern går i stöpet. Jag vet, ty jag har bränt av ett ganska stort antal. Icke desto mindre är det skoj att försöka.

[Kricke]

Bla bla bla. Jag orkar inte ta ställning. Min position ligger mitt emellan berghs och bubbers. Det är alltid enklast att anpassa sig till människor som är smartare än man själv. Min vänstra hjärnhalva är världens bästa spin doctor.

[John Bubber]

Bergh: Som sagt, ett mycket intressant ämne och ett lovande försök. Frågan är om det ens räcker med tre kategorier eller om det finns principiellt annorlunda relationer som vi helt bortsett ifrån. Är det exempelvis ett problem att vi inte skiljer på kommunikation som dataöverföring och kommunikation som övertalning/preferensmanupulation?

Sedan blev jag lite osäker på i vilken bemärkelse du egentligen menade att allt kunde reduceras till dessa kategorier. Ser du på det som en empirisk fråga: alla relationer som Homo Sapiens har med varandra visar sig i grunden vila på våld och övertalning? Eller ser du det som en rent principiell fråga: alla sociala relationer mellan autonoma subjekt med kommunikativ förmåga måste med nödvändighet kunna reduceras till våld och övertalning? Föga förvånande är det den sistnämnda typen av frågor som jag tycker är extra intressanta - pure social theory, osv.