Varning för Richard Florida-sjukan i Svenska kommuner

Richard Floridas idéer om hur man får städer att växa tycks sprida sig oroväckande fort i svenska kommuner. Vad sägs om följande citat, ur Malmö Stads "Vision Norra Sorgenfri"

Richard  Florida, professor och författare, menar att kreativa människor föredrar spännande, mångsidiga städer där alla människor kan känna sig hemma. De vill ha tillgång till ett myllrande nattliv, teatrar och konstgallerier men också till forskningscenter, invandrarbutiker och annorlunda affärer.

Den nya ekonomin trivs bäst i städer med liv och rörelse 24 timmar om dygnet. Richard Florida kallar dessa kreativa förmågor för The Creative Class. Som ekonomisk grupp består den av konstnärer, musiker, kläddesigners, men även av forskare, entreprenörer och skickliga konsulter. Detta avantgarde föredrar städer med de tre T:na; Teknologi, Talang och Tolerans.

Det verkar påkallat att påminna om ekonomen Ed Glaesers recension av Floridas bok. Han visar att när man inkluderar ett enkelt mått på utbildningsnivå i analysen, blir Floridas egenkonstruerade index insignifikanta och får ofta "fel" tecken.

Glaeser är artig gentemot Florida:

I have felt compelled to engage in this critical dialogue only because these ideas have
entered into the policy arena, not because I see this as a flaw in the book.

Men naturligtvis är det en miss av enorma proportioner att inte ha med utbildning i regressionerna. Risken är nu uppenbar att Malmös politiker kommer att försöka få liv i Norra Sorgenfri med konstgallerier, forskningscenter och "annorlunda affärer" - men vad de borde göra är förmodligen att rusta upp och förbättra Malmös skolor.

Slutligen: Googla "Richard Florida" + kommun, och det visar sig att det inte bara är i Malmö dessa tokerier slagit rot. Underlaget för profilering av Ronneby (Ronneby Creative City Initiative, förkortat Ronneby 3T, naturligtvis) går inte av för hackor.

i? Andra bloggar om: Richard Florida, 3T, kommunpolitik, tillväxt, kluster, ekonomi

Update on 2 jun 2007, kl 22:48 by bergh

Se även Dennis

Comments

[Bobby]

Även om det finns svagt empiriskt stöd i nuläget för att Floridas recept ger ekonomisk dynamik och utveckling innebär väl inte det med nödvändighet att det är fel att uppmuntra t.ex. tolerans? Det kan ju ge andra positiva effekter.

[Johan Richter]

Att uppmuntra tolerans är väl trevligt, även om man kan undra ifall kommunpolitiker verkligen kan göra så mycket för att uppmuntra tolerans.

Vad som är mindre trevligt är om kommunpolitiker får ytterligare en ursäkt att slösa pengar på annat än kärnverksamheten.

[Tom]

Eller ännu bättre, varför inte gå till roten av problemet och öka utbildningspremien?

[Erik]

Tom slår huvudet på spiken. Jag tror inte ett dugg på den tolkning av Florida som görs i Sverige, dvs. att man kan skapa ekonomisk tillväxt genom att genom ökade skatter skapa "flexibel kultur", etc via klassiska sovjetkommittemetoder. Platser med hög ekonomisk tillväxt drar till sig intelligenta och kreativa människor eftersom det är där de kan få bäst betalt för sin förmåga. Runt dem växer sedan ytterligare ekonomiska möjligheter och ett kultur/nöjes-utbud som speglar det nya klientelet, understött av mer pengar att spendera.

Sveriges kommuner beter sig som en läkare som använder smink för att dölja smittkoppornas blodiga blemmor, med argumentet att de som blivit friska inte längre har några synliga sår på huden. Allt för att dölja sin egen inkompetens och upprätthålla skenet och fortsätta att kunna leva på de desperata sjuklingarna. Men medan läkaren i min anekdot döljer sin oförmåga att bota sjuka döljer de svenska kommunerna socialismens och centraliseringsfetischisternas oförmåga att skapa ekonomiskt nyskapande. Man kan, på sin höjd, som i Sverige förvalta det som den fria marknaden har byggt upp. Men för att skapa nytt krävs mer än ytterligare en kommitte och dussinet nya småsinta politiker som likt parasiter äter upp de friska och vitala delarna av samhället.

[Ertigo]

Hypade amerikanska forskare som först hyllats och sedan dissats har det funnits gott om genom åren. R Putnam är ett annat exempel. Händelseförloppet är det samma i detta fall:

Först uppmärksammas hela teorikomplexet som mycket intressant. Det skapas debatt och skrivs politik. Sedan dyker ett antal avundsjuka forskare med för mycket till annat än arbete, ned i detaljerna och gräver efter fel istället för att titta till det väsentliga.

Det viktiga skiftet som Florida står för i lokalpolitiken är just att om man skapar attraktiva städer och miljöer som kreativa människor vill flytta till, så kommer företagen att flytta efter.

En bra skola i en tråkig förort kommera att vara utmärkt för dem som bor där. Men den goda utbildningen kommer dem som bor där möjligheten att flytta därifrån, till en attraktiv och spännande stadsdel eller kommun någon annan stans.

Inget ont med människors beteende, men det är inte konstigt att Sveriges kommuner hellre vill ge kreativa människor anledning till inflyttning än till utflyttning.

[bergh]

"Sedan dyker ett antal avundsjuka forskare med för mycket [tid] till annat än arbete, ned i detaljerna och gräver efter fel istället för att titta till det väsentliga"

Ertigo, det här stämmer ganska dåligt på Glaesers kommentar till Florida. Det är Florida som missar "det väsentliga" när han bortser från utbildning i sin analys.

[Martin]

Jag skulle föreslå att vi inte baserar vår uppfattning om Floridas teorier på några regressioner som Glaeser kört i en bokrecension, vilka enligt uppgift förklarar mellan 4 och 5 procent av variationen i städers befolkningstillväxt.

Personligen tror jag det ligger mycket i Floridas teorier. Vad var det som hände när Malmös befolkning i början av 90-talet plöstligt började öka kraftigt? Det kan ju knappast ha rört sig om att utbildningsnivån plötsligt rakade i höjden. Mitt intryck var att staden plötsligt blev ett populärt tillhåll för kreativa bohemer. Fast denna iakttagelse är givetvis inte baserad på någon regressionsanalys.

Problemet är dock att svenska kommunpolitiker inte tycks förstå behovet av en kritisk massa. Ronneby kommer alltid att vara en efterbliven håla, och kommunpolitikerna där borde utforma sina visioner på den premissen, annars blir det bara löjligt. Men storslagna visioner ger naturligtvis fler möjligheter till spännande studieresor och andra skojiga bonusar för politikerna ifråga. Jag tycker Ronnebys politiker borde ta en tur till det före detta DDR för att lära sig hur man håller humöret uppe trots sviktande befolkningsunderlag. Detta skulle förmodligen ge betydligt mer än deras 3T-projekt.

Dessutom tycks svenska kommunpolitiker ofta - och kanske individuellt rationellt - bortse från att konkurrensen om inflyttare är ett nollsummespel. Det vore därför troligen kollektivt mer rationellt att försöka investera i de invånare man redan har, istället för att försöka locka till sig nya. Så kan man överlåta åt de tre storstäderna att vara magneter i Floridas anda.

[bergh]

Martin, Glaesers regressioner innehåller ju även Floridas olika index, och förklarar ändå bara 4-5 procent av variationen!

Naturligtvis blev Malmö mer bohemiskt under 90-talet. Men vad var orsak och vad var konsekvens? Personligen tror jag att högskolan var en bidragande orsak till bohemerna i större utsträckning än tvärtom.

när det gäller att kommunal profilering är ett nollsummespel håller jag med. Men stockholmaren i mig undrar varför du talar om tre storstäder i Sverige...

[Martin]

Okej, jag menade faktiskt att Glaesers respektive Floridas regressioner inte skulle tolkas till stöd för endera ståndpunkten - de är alldeles för simpla för att kunna ge ett tillfredsställande svar på frågan. För övrigt tycker jag det är allmänt suspekt att köra regressioner på godtyckligt sammansatta index ;-)

Malmö högskola startade sin verksamhet 1998 i ytterst blygsam skala. Den kan alltså ha varit en bidragande faktor, men tillströmningen av bohemer kom tidigare. Men jag ska å andra sidan tillstå att Malmö var ett exempel valt med omsorg.

För övrigt frågar sig londonbon i mig varför jag överhuvud taget använder ordet storstad i sammanhanget.

[bergh]

...och när en bohem som du flyttat till oxford, antar jag att där snart kommer att finnas ett riktigt bra universitet...

[Charlotta Mellander]

Kul att följa den här diskussionen. Att Richard och hans arbete är kontroversiellt vet jag väl eftersom jag jobbar som en del av hans creative class team. Känner bara att jag vill klargöra vissa delar som kommit fram här i diskussionen ovan, eftersom jag är väl införstådd med både Richards och Eds diskussion.

Richard har långt ifrån sagt att utbildning inte är viktigt. Vad han har fokuserat på är dock att detta inte är ett bra mått på humankapital, eftersom man då bortser från människors kreativa förmåga vid sidan av att skaffa sig en utbildning. Han har dock till och med själv använt sig av utbildningsmått i t ex The Economic Geography of Talent från 2001.

I Eds recension av The Rise så använder han förändring i population som beroende variabel i regressionen (vilket också förklarar de låga R2-värdena), något som går tvärtemot Richards arbete. Enligt den senare så är det av större vikt att se vilken typ av arbeten som regionen genererar än att se huruvida populationen växer. Dessutom menar han att tolerans är en faktor som avgör distributionen av talanger som i nästa steg påverkar utvecklingen. Detta finns i ett par gemensamma publikationer som vi skrivit tillsammans på www.creativeclass.com.

[Ragnar]

Florida blandar vad som är roligt på fritiden med vad som ger utveckling. Och det som Florida ser som roligt är sådant som främst attraherar en ganska ung publik. Andra nöjen som natur, familjeliv, goda grannkontakter etc verkar inte finnas med. Det som ger ekonomisk utveckling är nog ändå det som någorlunda nära är kopplat till en varuproduktion. Därför är förmodligen t ex Klippan, Perstorp, Höganäs, Helsingborg och Lund de mest utvecklingsorienterade orterna i Skåne.

Förutsättningarna för konstnärlig verksamhet av olika slag är nog i hög grad kopplad till dels att det finns (unga) som är beredda att lägga tid på detta trots lågt ekonomiskt utbyte och på att det är billigt med bostäder och lokaler. Dvs raka motsatsen till orter med stark ekonomisk utveckling.Därför är t ex Berlin en stad med mycket kultur av allehanda slag. Där är det billigt att bo. Men ur ekonomisk utvecklingssynvinkel är Berlin en ekonomisk katastrof med kontinuerlig befolkningsminskning pga folk flyttar därifrån.

[Thomas Scott]

"Den Nya ekonomin" som utgår från en "Kreativ Klass" är mycket intressant och något som inte har ett dugg med kommunism att göra. Vad som kommer fram är något som redan existerar och som helt enkelt både kommunister och kapitalister försökt gömma i många decennier.
Kulturen bidrar idag med en större ekonomisk tillväxt än vad t.ex. bilindustrin gör och de satsningar som görs på kultur idag är alltför futtiga och saknar dessutom de insikter om vad kulturen bidrar till.

Exempel: Malmö Operan ståtar redan idag med ett index om vinst på investerat kapital på förmodligen ca 100 miljoner eller mer om man räknar med ett antal olika faktorer såsom inkomster från skatter, minskade sjukvårdskostnader, positiv inflyttning av privatpersoner och företagsetableringar och mervärde av teaterbesök och ÄNDÅ!
Allt politiker och andra talar om är den utgift som operan står för i budgeten.

Vad produkten är? Jo, en upplevelse som bidrar till kreativitet och som skapar ett incitament till något som lockar andra till staden. Man tillverkar inte bilar, som ju är en tydlig produkt och uppriktigt, vem vill flytta till Södertälje för att Volvo har tillverkning där? Industri är oattraktivt.

Om det dör upp en massa bohemer i Malmö så kan man kanske fråga sig "varför? och vad har dessa bidragit med för att sedan få andra grupper att leta sig till Malmö?"