fredag
aug032007
Var det finanspolitik eller strukturella reformer som räddade Sverige?
3 aug 2007, kl 11:40 | Lite väl akademiskt, Samhälle och politik
Jens Henriksson, var på finansdepartementet 1994 - 2006, och har nu skrivit en småtrevlig rapport om den svenska budgetsaneringen. Jens är socialdemokrat, men rapporten är förvånansvärt fri från partipolitik. New Economist nämner fler exempel på den framgångsrika svenska budgetsaneringen.
Vi kommer aldrig att få svaret, men det är berättigat att fråga hur mycket av det förbättrade budgetsaldot som faktiskt beror på de besparingsåtgärder som vidtogs av Wibble och Persson. Perssons temporära sänkning av akassan från 80% till 75%, eller införandet av den så kallade värnskatten, är ganska marginella åtgärder mot ett budgetunderskott på 200 Gkr.
Förvisso gäller att 'många bäckar små...', men jag misstänker att finanspolitiken till stor del mest spelade en symbolisk roll (både gentemot väljare och finansmarknader).
Förklaringen till det förbättrade budgetsaldot är nog samma som förklaringen till underskottet: Automatiska stabilisatorer. När ett land med Sveriges transfereringssystem hamnar i kris, går det snabbt och brant utför med de offentliga finanserna. Men när hjulen börjar snurra igen och skattetrycket alltjämt ligger runt 50%, fylls det snabbt på i statens kassa igen.
Så varför började hjulen åter snurra? pja, konjunkturer går ju alltid upp och ner. Men de kraftiga strukturella reformer som genomfördes framför allt 1985-1997 hjälpte sannolikt till ganska bra, från kreditavreglering, skattereform, telemarknadsavreglering osv.
i? Andra bloggar om: ekonomi, budgetsanering, strukturreformer, finanspolitik, Jens Henriksson
Vi kommer aldrig att få svaret, men det är berättigat att fråga hur mycket av det förbättrade budgetsaldot som faktiskt beror på de besparingsåtgärder som vidtogs av Wibble och Persson. Perssons temporära sänkning av akassan från 80% till 75%, eller införandet av den så kallade värnskatten, är ganska marginella åtgärder mot ett budgetunderskott på 200 Gkr.
Förvisso gäller att 'många bäckar små...', men jag misstänker att finanspolitiken till stor del mest spelade en symbolisk roll (både gentemot väljare och finansmarknader).
Förklaringen till det förbättrade budgetsaldot är nog samma som förklaringen till underskottet: Automatiska stabilisatorer. När ett land med Sveriges transfereringssystem hamnar i kris, går det snabbt och brant utför med de offentliga finanserna. Men när hjulen börjar snurra igen och skattetrycket alltjämt ligger runt 50%, fylls det snabbt på i statens kassa igen.
Så varför började hjulen åter snurra? pja, konjunkturer går ju alltid upp och ner. Men de kraftiga strukturella reformer som genomfördes framför allt 1985-1997 hjälpte sannolikt till ganska bra, från kreditavreglering, skattereform, telemarknadsavreglering osv.
i? Andra bloggar om: ekonomi, budgetsanering, strukturreformer, finanspolitik, Jens Henriksson
Reader Comments