Vart går socialdemokratin: Dimman skingras?

Ur aktuellt i politiken: Astudillo och Östros inleder socialdemokraternas återtåg till arbetslinjen (eller önsketänker jag?)

Arbetarrörelsen har genom hela sin historia strävat efter att människor ska arbeta. En självklar utgångspunkt är att alla som kan ska arbeta. [...]Solidariteten är inte kravlös utan bygger på tanken: Gör din plikt, kräv din rätt.

Jonas M tycker de är okonkreta. Självklart är de det. Först ska socialdemokratins väljare och medlemmar vänja sig vid att det  åter talas om arbetslinjen, plikter och incitament. De konkreta förslagen lär dröja.

Men Per Wirtén på Dagens Arena är bekymrad: Varför antas alltid att socialdemokratins förnyare måste vara liberala?

Socialdemokratin överlevde den nyliberala branden och globaliseringensförsta stormiga år. Partiet förändrades - på gott och ont. Det gamlamotståndet mot kooperativa daghem och fria skolval är för länge sedanbortsopat. Förnyelse var strid på 1980- och 90-talen. Dags förjournalistkåren att uppdatera? [...] Nu handlar det om att våga sätta ner foten med modern stadspolitik somgynnar både egenmakt, blandning och välfärdsboende, idéer om hur desuperrika ska beskattas smart, hur tryggheten ska återbli offentlig ochinte bara privat, hur en social Europapolitik med gränsöverskridandesamarbeten kan realiseras.

Wirténs slutkläm verkar väl inte helt lovande. Men det är inte han som bestämmer. Kombinationen Astudillo/Östros säger nog betydligt mer om framtidens s-linje.

Comments

[Erik]

Som nyliberal måste jag säga att jag förundras över den höjdpunkt min politiska livåskådning alltid tillskrivs. Socialdemokratin har överlevt den "nyliberala branden"? Var det när parabolantenner godkändes då eller? För skattetrycket har då fasen inte förändrats och statens omfång fortsätter att växa.

Wirten är en betald penna åt etablissemanget.

[bergh]

Jag tror det var när akassan sänktes från 90% till 80% som den nyliberala branden härjade som värst.