Ännu mer briljant public service-journalistik

Det har uppstått debatt om plånboksröstning i Sverige: Elinder, Jordahl och Poutvara på IFN har hittat stöd för att socialdemokraternas löfte om maxtaxa påverkade hur småbarnsföräldrar röstade. Men statsvetaren Henrik Oscarsson gillar inte resultatet:

– Väljarnas bedömning av den nationella ekonominspelar mycket större roll än den egna plånboken.

Som tur är, har Sveriges Radio P3 bestämt sig för att i ett djuplodande reportage reda ut begreppen:

När vi kollar på stan, så finns det de som håller med om att plånboken är viktig, men långt ifrån alla.

–Det handlar ju om mer än pengar. Barn och miljö, till exempel, säger Anna Lööf

Briljant! Tänk att varken statsvetare eller ekonomer tänkt på metoden "att kolla på stan". Enda frågan som nu återstår: Vem tusan är Anna Lööf?

Comments

[Niclas Berggren]

En intressant sak är att statsvetare och nationalekonomer verkar använda olika metoder för att analysera frågan om vad som påverkar väljare. De förra förefaller förtjusta i enkäter - vad väljarna själva (likt Anna Lööf) säger - medan de senare företrädesvis analyserar samband mellan "hårda" data. Som Elinder et al. påpekar: "... it is typically not fruitful to ask people whether their vote choice is based on selfish motives ..." - och jag undrar i vilken grad Oscarsson förlitar sig på svaren på sådana frågor i sitt avvisande av plånboksröstning.

[Lennart Regebro]

"Väljarnas bedömning av den nationella ekonominspelar mycket större roll än den egna plånboken."

Är inte det en plånboksfråga?

[Mikael S]

Och jag undrar lite hur man kan kolla detta? Är inte klassiska resultat i ekonomisk psykologi att många gärna översätter "bra för mig" till "bra för landets ekonomi", och på så sätt rationaliserar sina egna val på ett smidigt sätt. Hur kan man komma runt detta på ett bra sätt genom att fråga folk? Även om man konstruerar fiffiga choice modelling-enkäter (men gör statsvetare det?), så ställer jag mig frågande hur man sorterar ut den psykologiska bias som finns här?

[Burra]

Jag känner en Anna Lööf. Hon är jättesöt, så hon har nog rätt.

[Kalle]

Du skulle bli bedrövad över läsar/lyssnar/tittarstatistik över enkäter av typen "fråga fem" jämfört med artikeltypen: "experten kommenterar". ;-)

[Henrik Oscarsson]

Hej! Kul att debatten om ekonomisk röstning och plånboksröstning fortsätter. Det vore bra om fler verkligen tog del av allt som skrivits både i Sverige och internationellt.

På förekommen anledning: Jag varken gillar eller ogillar resultat: mitt jobb är att efter bästa förmåga ge det internationella forskningslägets hittills bästa svar på frågan om effekter av plånboksröstning (pocket book voting). I vilken "handbook of political science" ni vill under "economic voting" kan du läsa samma grundresultat som jag nämner för ekot. Statsvetare och ekonomer brukar närma sig problemet från samma håll och med ungefär samma instrument.

Huvudskälet till varför plånboksröstning har förvånansvärt små effekter är rätt enkelt, egentligen: det är nämligen utomordentligt svårt att utforma valfläsk så att det får kortsiktiga, riktade, direkta effekter på något så vanestyrt, hårt strukturerat av ideologiska predispositioner och insocialiserat som politiskt beteende (partival).

Den intressantaste frågan är under vilka omständigheter vi kan räkna med att kunna isolera direkta effekter av partiers vallöften (som har med omedelbar pekunjär ersättning att göra, vilket är en förutsättning för pocket voting-teorier). Ingen ifrågasätter att plånboksröstning är ett inslag i moderna valrörelser. I många flerpartisystem som det svenska är partivalet så hårt strukturerat efter partiideologi och stabila värderingar (gruppintresse, grupplojalitet) att det är svårt att finna några stora effekter av enskilda förslag. Villaskattsvalet 1979 är ett exempel, maxtaxan 1998 är ett ytterligare. Fastighetsskatten 2006 bidrog till att dra s-väljare över till Alliansen (se vår bok "Regeringsskifte")

Ett litet tankeexperiment: 2010 kanske s+mp går till val på att lova att höja skatterna och återinföra värnskatten. Låt oss säga att det skulle vara effektiva vallöften som resulterar i form av röster på valdagen, hur skulle vi i så fall tolka det resultatet i ljuset av pocket voting teorier?