onsdag
okt082008
Kan svenskarnas preferens för autonomi och naturen förklara höga skatter och kort arbetstid?
8 okt 2008, kl 11:33 | Samhälle och politik
Årsarbetstid per sysselsatt år 2006 enligt OECD:
Många menar dock att skillnaden snarare beror på att skatter i Sverige gör arbete olönsamt. Hur ska vi utröna vilken förklaring som håller? Det är inte helt enkelt.
Många skulle nog peka på det faktum att arbetstiden generellt sett verkar vara längre i länder med låga skatter, men inte ens detta är en säker förklaring: Det kan ju vara så att folk med preferenser för fritid också föredrar större offentlig sektor.
En preferens för frihet, fritid och oberoende.
I Sverige har arbetstiden kortats genom allt längre semester successivt under 1900-talet, oftast på krav från arbetarrörelsen. Samtidigt har skatterna höjts.
Utvecklingen av svensk lagstadgad ledighet:
I boken "Är svensken människa?" (Berggren & Trägårdh, 2006) antyds en sådan preferensbaserad förklaring till både höga skatter och kort arbetstid:
Svensken tycker om att vara oberoende och att vara vid havet eller skogen.
Med tanke på att vi har ganska gott om bådadera behöver man inte arbeta särskilt mycket för att ha råd till ett litet hus någonstans i naturen. Där kan man sitta på en sten, lyssna på Radio och dricka kaffe.
Den offentliga sektorn gör oss mindre beroende av andra människor, och priset i form av höga skatter verkar de flesta trots allt vara villiga att betala.
- Sverige:1562 timmar
- USA: 1794 timmar
Många menar dock att skillnaden snarare beror på att skatter i Sverige gör arbete olönsamt. Hur ska vi utröna vilken förklaring som håller? Det är inte helt enkelt.
Många skulle nog peka på det faktum att arbetstiden generellt sett verkar vara längre i länder med låga skatter, men inte ens detta är en säker förklaring: Det kan ju vara så att folk med preferenser för fritid också föredrar större offentlig sektor.
En preferens för frihet, fritid och oberoende.
I Sverige har arbetstiden kortats genom allt längre semester successivt under 1900-talet, oftast på krav från arbetarrörelsen. Samtidigt har skatterna höjts.
Utvecklingen av svensk lagstadgad ledighet:
- 1938: Två veckors semester
- 1946: Tre veckor för ungdomar under 18
- 1951: Tre veckor för alla
- 1963: Fyra veckors semester
- 1978: Fem veckors semester
I boken "Är svensken människa?" (Berggren & Trägårdh, 2006) antyds en sådan preferensbaserad förklaring till både höga skatter och kort arbetstid: Svensken tycker om att vara oberoende och att vara vid havet eller skogen.
Med tanke på att vi har ganska gott om bådadera behöver man inte arbeta särskilt mycket för att ha råd till ett litet hus någonstans i naturen. Där kan man sitta på en sten, lyssna på Radio och dricka kaffe.
Den offentliga sektorn gör oss mindre beroende av andra människor, och priset i form av höga skatter verkar de flesta trots allt vara villiga att betala.
Reader Comments (17)
Om man sätter välfärdsstat och familj (eller beroende av andra specifika individer) i motsatsställning i ett autonomiperspektiv kan man också, som James Buchanan gör, sätta deltagande i <i>the market nexus</i> och privat ägande i viss motsatsställning till varandra i ett autonomiperspektiv. På marknaden är du alltid beroende av hur andra beter sig och ser på dig och det du gör; om man istället har egen egendom kan man helt oberoende av andra leva sitt liv som man vill. Lyssna på radio och sådant du talar om. Se hans utmärkta <i>Property as a Guarantor of Liberty</i>. En lite juvel för autonomister.
Men måste detta vara en effekt av skattekilarna? Fördelen med hemarbete är ju att man är sin egen när man går där och påtar och plockar! (ja, jag är något av djävulens advokat nu!)
http://berghsbetraktelser.squarespace.com/att-lsa/