Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Snabba förändringar, ständig utveckling... | Main | Flera permanenta åtgärder i regeringens krispaket »
torsdag
dec112008

Nära att varvsstödet upphörde 1978 - Åsling i Fokus.

I förra numret skrev Fokus om varvskrisen på 70-talet, och det kostsamma varvsstödet. I senaste numret gör Nils G. Åsling ett intressant påpekande: Det var mycket nära att de borgerliga regeringarna 76-82 lät varvsindustrin gå i graven:
En proposition om nedläggning av varven var framförhandlad i fälldin-regeringen 1978, men den hann aldrig föreläggas riksdagen innan regeringen avgick på grund av delade meningar i kärnkraftsfrågan.

Regeringen Ullsten som tillträdde var beroende av socialdemokraternas välvilja och valde att inte lägga fram propositionen.

När regeringen Fälldin II kunde återvända efter valet 1979 hade dess majoritet i riksdagen reducerats till en röst. När propositionen då på nytt framlades hoppade ett par folkpartistiska ledamöter av uppgörelsen och gjorde gemensam sak med s och vpk.  Förslaget föll och det dyra varvsstödet behölls.
Intressant. Det var ju också en avhoppad fp-ledamot som banade vägen för ATP-systemet. Kan man ana ett mönster? Någon som vet vilka fp-ledamöter som ska äras för skattebetalarna fick finansiera en olönsam varvsindustri till långt in på 80-talet?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (13)

Satt Gunnar Andrén i riksdagen på den tiden?
12 dec | Unregistered CommenterMartin
Nej du Martin. Det gjorde han inte. Tror inte ens att han fanns på NU då, eftersom jag har för mig att blaskan startade efter krisvalet 82.

Hörde f ö av en säker källa att den gode Gunnar är en av de allra aktivaste riksdagsledamöterna när det gäller att gå på interna mingelpartyn och liknande. Men det är väl mest ett tecken på att han har för lite att göra.
12 dec | Unregistered CommenterJFE
Hm... jag trodde Gunnar Andrén var oerhört upptagen, han går ju rentav till jobbet när han är sjuk!

Men jag kom på att det var en ganska usel gissning. Gunnar Andrén skulle väl inte gå emot partilinjen ens om den stipulerade att man ska bygga koncentrationsläger i hans hemkommun.
12 dec | Unregistered CommenterMartin
Gunnar Andrén (som mig veterligen har oerhört lite att göra med varvsstödet) röstade väl, apropå partilinjesolidaritet, som enda folkpartist mot totalt rökförbud på krogen.

En festlig liknelse med koncentrationsläger livar ju för övrigt alltid upp debatten för alla debattörer som strävar efter att bli tagna på allvar
12 dec | Unregistered CommenterAA
Förlåt. Jag kan mejla över en topphemlig skolrapport som plåster på såren till alla som tog illa vid sig av kommentaren om GA. I övrigt önskar jag Gunnar och alla andra folkpartister en trevlig helg.
12 dec | Unregistered CommenterMartin
Hej!
Tack för den intressanta diskussionen om min person. Mycket informativ - om författarna. Dock nödgas jag medge att jag inte kan deltaga i diskussionen på den nivå den förs. Visst skall det vara högt i tak i en diskussion men jag anser också - och där får de ärade diskussionsdeltagarna finna sig i att jag avviker från dem - det måste finnas någon botten också.
För övrigt: När gick jag på mingelparty senast utöver NU:s julglögg och NU:s 25-årsjubileum?
Minns C H Hermansson: Någon dj-vl- ordning måste det trots allt vara i ett parti.

I sakfrågor om man skall demonstrera mot sitt parti eller ej har jag sedan många år den för varje opportunist obekväma åsikten att om man inte lyckas övertyga sin egen partigrupp om den ståndpunkt man har i en fråga, har man misslyckats - och får finna sig i att rösta med majoriteten. Det har jag konsekvent gjort. Alternativet är att visa att man är en minoritet inom sitt parti och att man misslyckats med att ens övertyga sina egna om bärigheten i de egna argumenten. Det finns många sådana politiker - de får ofta häftig uppbackning av medierna som gillar folk som biter sina hundar.
I övrigt måste jag till slut få hänvisa till min vän Hans Backman - fast jag själv hade glömt det - som på ett riksdagsgruppssammanträde våren 2008 utbrast (det handlade ju om FRA-lagen):
- Men Gunnar Andrén gick ju förra året till frontalangrepp här i riksdagsgruppen mot hela lagen och bristen på integritetsskydd.
Men det var ju på den tiden bloggvärlden - och stora delar av riksdagen, dock inte folkpartiets riksdagsgrupp - sov.
Jag var vaken och skäms inte för det.
Men framgångsrik var jag inte. Det stämmer.
Dock har jag samma åsikt då som nu. Även om jag inte skickar pressmeddelanden varje dag om den saken.

GA
2008-12-13

Och det korrekta svaret på frågan är: Ta-Da... Hans Pettersson i Röstånga och Åke Persson i Landskrona.

Varför är informationen om deras respektive adresser viktig? Jo min källa, någorlunda samtida, hävdar att Industriminister Åsling minns lite selektivt. Den nya trepartiregeringens varvsproposition gick faktiskt igenom riksdagen med en rösts övervikt och innebar att varvsstödet bantades och skulle fasas ut till 1985. Dock fällde nämnda folkpartister regeringen och röstade med SAP för att behålla fartygstillverkningen i - hör och häpna - Landskrona

30 jan | Unregistered CommenterHenrik L

Gediget Henrik!

Anekdot: Åke har jag träffat, då jag på 90-talet var aktiv i EU-kampanjen. Han var mycket upprörd över att det skulle kosta Sverige åtskilliga miljarder netto att gå med i EU.

30 jan | Unregistered Commenterbergh

Upprörande! Kostnaderna för EU-medlemsskapet tränger ju då ut andra nödvändiga utgifter till angelägna ändamål - som varvsstöd till Landskrona.

Folkpartisterna som tog ställning mot EU var annars en tämligen illuster skara. Minns Ingela Mårtensson...

30 jan | Unregistered CommenterHenrik L

Någon av folkpartisterna som röstade mot partilinjen lär för övrigt ha varit varvsarbetare.

Hej
Nej, någon ordning måste det vara på historieskrivningen. De dödas talan kan jag föra: Hans Pettersson i Röstånga röstade inte mot regeringen som sägs. Däremot var Åke Persson, som inte var varvsarbetare men väl fackligt aktiv på tjänstemannasidan på Öresundsvarvet, i beråd hur han skulle rösta: Med de opportunistiska socialdemokraterna och kommunisterna eller de återhållsamma liberala partierna.
Till slut röstade Åke med regeringen och bidrog därmed till nedläggningen av Öresundsvarvet.
För det fick han - vilket alla som inte var med kan minnas - betala ett högt personligt pris. Han betecknades som förrädare och flyttade, mindre frivilligt än något annat, från Landskrona där hans personliga mod gjorde honom hatad. Först efter många år återvände Åke till Landskrona och var då sina liberala ideal trogen som folkpartist.

De som nu på sina höga hästar beskriver Åke på ett raljant sätt kan ju själva sätta sig in i situationen: Röstar jag ja räddar jag för stunden 3000 grannars jobb, röstar jag nej kommer de att få gå omedelbart.

Jag högaktar Åke. Trots den enorma pressen röstade han för den nationalekonomiskt riktiga politiken, om det också var företagsekonomiskt riktigt har jag - men säkert många andra som sitter med facit i hand (ja, inte Atvidabertsversionen alltså) - ingen bestämd åsikt.

Men visst blir man imponerad av alla som har så rätt, så rätt och har fått rätt - så här 30 år senare.

Vad är det man brukar säga: Det finns inga duktigare patologer än dagens nationalekonomer.

GA
graduerad i Lund
2009-02-12

Visst är det lätt att 30 år senare veta vad som borde gjorts, och visst är det svårt att som folkvald hantera det sociala trycket från grannar och vänner, det hajar även en nationalekonom som jag.

Intressant är dock också att de som faktiskt var med för 30 år sedan, inte har någon gemensam bild av vad som hände: Åsling i Fokus, Henriks källa och Gunnar A har alla olika versioner. Senaste uppgiften är alltså att både Åke och Hans röstade med de borgerliga för varvsnedläggning.

Min kommentar ang Åke och EU behöver f ö inte alls tolkas raljant: EU är ju till stora delöar en subventionshärva av gigantisk omfattning, så lite skepsis kan nog vara befogad!

16 feb | Unregistered Commenterbergh

Min källa i den här frågan är årsboken När, Var och Hur från det aktuella året. Jag antar att man får gå till läggen (dvs riksdagsprotokollen) för att få klarhet i vem som röstade vad.

Henrik

18 feb | Unregistered CommenterHenrik L

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.