Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Vem har rätt om anställningstryggheten? | Main | Vad hände med Sverige-dissarna? »
tisdag
mar252008

Bör barnbidraget behovsprövas?

Nya centern i all ära, men då och då verkar Maud vara ute och snurra när det gäller ekonomiska frågor. Idén om behovsprövat barnbidrag dyker upp med jämna mellanrum i debatten, och nu är det dags igen.

Visst innebär det generella barnbidraget att även miljonärer får barnbidrag (dock ganska få, eftersom det går till modern, och det dräller inte av kvinnliga miljonärer i Sverige). Men miljonärer får grundskola, universitet, sjukvård och pension också. När förmåner prövas mot inkomsten, måste det dras en gräns någonstans i inkomstskalan. Det betyder att det skapas marginaleffekter så att det lönar sig sämre att öka sin inkomst.

En trolig förklaring till att den svenska välfärdsstaten trots höga skatter tycks vara förenlig med god tillväxt är dess generella utformning. På senare tid har skattereformen, ändringar i bostadsbidraget med mera gjort att de flesta får behålla merparten av en inkomstökning själva. Behovsprövat barnbidrag vore att plötsligt göra helt om i denna reformprocess.

Jag är tämligen säker på att finansdepartementet redan förpassat centerns testballong till papperskorgen.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (2)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.
  • Response
    Response: linked web-site
    Bör barnbidraget behovsprövas? - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Bör barnbidraget behovsprövas? - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser

Reader Comments (7)

En fråga: blir inte marginaleffekterna försumbara om gränsen i inkomstskalan dras tillräckligt högt? Någon som tjänar 70 000 i månaden kanske inte jobbar mindre bara för att barnbidraget dras in om personen går upp en tusenlapp i lön. På så sätt skulle en cost benefit-analys kunna ge vid handen att det vore rätt att inkomstpröva såna bidrag.

Jag inser att marginaleffekterna skulle bli betydligt mer kännbara om ALLA bidrag och förmåner skulle inkomstprövas. Men som ett tankeexperiment - skulle det inte kunna vara rimligt att inkomstpröva vissa typer av bidrag?
25 mar | Unregistered CommenterJocke
Det är ett bra förslag om bara marginalskatterna i övre inkomstklasser sänks. Kanske på gång?
25 mar | Unregistered CommenterPetter
Är det inte klokast att avskaffa barnbidraget helt och så sköta det hela över försörjningsstödet i socialtjänstlagen istället?

Samma sak borde man ju kunna göra med alla "generella" stödsystem som t.ex. a-kassa, sjukersättning, förtidspension, etc. Varför ha flera olika ersättningssystem - det är väl ungefär lika korkat som att ha flera olika skattesystem. Just ja, det har vi ju också... (t.ex. moms på bensinskatten).
25 mar | Unregistered CommenterLeffe
Alltså jag förstår inte den här diskussionen. Det tycks som om alla debattörer,t ex Jocke här ovan, har glömt att det redan finns ett selektivt stöd till barnfamiljerna: bostadsbidrag. Det skapar en marginaleffekt, för en 2-barnsfamilj som har det, om 20 % i inkomstintervallet 117 000-300 000 (det sistnämnda lite beroende på boendekostnad).

För att inte effekten ska bli fullkomligt absurd -- med marginaleffekter (genom kommunalskatter och bortfallande bidrag) på långt över 50 % -- måste alltså barnbidragets behovsprövning börja ovanför den övre av dessa inkomstgränser. Med andra ord över 25 000 per månad i sammanlagd inkomst.

Om vi fortfarande tycker att 20 % i extra marginaleffekt då vore rimlig, skulle det för en tvåbarnsfamilj innebära att en ökad inkomst om 11 000 kr skulle leda till 0 kronor i barnbidrag, sammanlagt alltså en inkomst om 36 000. Då får vi dock det spännande att inkomster för barnfamiljer skulle möta 50 % marginaleffekter ganska långt upp, för att ganska snart möta den nivå där statskatten tas ut.

Och för ett enförsörjarhushåll skulle det intressanta uppstå att statskatten skulle inträda vid ca 28 000 kronor i lön, samtidigt som barnbidraget fortfarande minskades. Dessa skulle alltså åka på dryga 70 % i marginaleffekt av förslaget fram till en inkomst om 36 000 per månad.

Ska det inte bli fullständigt absurt måste alltså beloppsgränserna flyttas uppåt rejält, samtidigt som avtrappningen måste vara mycket långsammare. Och då lär ju för det första inte besparingen bli särdeles stor och för det andra i huvudsak beröra folk som ändå tjänar över brytpunkten och som redan har över 50 % marginaleffekt.

Därtill kostar det ofantligt mycket mer i adminstration med ett behovsprövat system än dagens det står en dator och spottar ut pengar.

Slutligen är det väl bara att konstatera att barnbidrag utgår för att täcka en del av de extra levnadsomkostnader som uppstår när man har barn -- och dessa uppstår oavsett om man är socialbidragstagare eller miljonär.

Så 2006 var sista gången det blev centerpopulisterna för mig. Går det att bara rösta på Anders Borg och slippa den populistiska smörja som han tvingas besulda sina händer med?
25 mar | Unregistered CommenterJFE
Jag var från början väldigt positiv till det här förslaget, eftersom jag vill se en generell övergång till en behovsprövad välfärdsstat (jag är medveten om nackdelarna men tycker att fördelarna överväger). Men JFE:s näst sista stycke får mig att svänga. Man kan se det såhär: det finns vissa behov som alla människor måste kunna uppfylla för att leva ett gott liv. Min vision är att staten ska gå in och täcka dessa behov när människor inte kan göra det själva. Barn kan per definition inte täcka sina grundläggande behov genom eget arbete. Alltså är de berättigade till stöd från det offentliga, som de sedan får betala igen via skattsedeln i form av att betala för andras barnbidrag längre fram. Men det offentligas stöd måste naturligtvis betalas ut till barnens vårdnadshavare, eftersom barnen själva inte är kapabla att använda det. Så alltså hamnar vi hos generella barnbidrag. (Samma argumentation kan användas för att försvara en offentligt, generellt finansierad skola och subventionerad sjuk- och tandvård för barn.) Däremot finns det goda filosofiska (inte nödvändigtvis nationalekonomiska) argument för att ifrågasätta många andra delar av den generella välfärdsstaten, som ju till ganska stor del tar ifrån människor pengar och ger tillbaka dem till samma människor men i former och för syften som dessa människor inte har fått besluta om.
26 mar | Unregistered CommenterDavid
Som väntat svaga argument mot förslaget. Att jämföra barnbidraget med skola och skjukvård, då har man problem med argumenteringen.

Se inlägg på min blogg.
Som väntat svaga argument mot förslaget. Att jämföra barnbidraget med skola och skjukvård, då har man problem med argumenteringen.

Se inlägg på min blogg.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.