Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Akademisk skandal? | Main | Visst kommer statsskatten att sänkas. Men hur? »
fredag
maj302008

Två exempel på "unintended consequences" (oavsiktliga konsekvenser)

Vlachos noterar att regeringen verkar svänga om etanolbilssubventioner - genom att börja sunventionera elbilar ännu mer:
En explosionsartad ökning av bilparkens storlek var inte riktigt vadman väntade sig av miljöpolitiken, men det är ju alltid festligt attbli överraskad.
Gissur noterar att belöningssystemen på universiteten leder till att vi får sämre lektorer:
(1) när du ger en ny kurs för allra första gången räknas inteuppstartskostnaderna in - du arronderas på samma sätt som när du gerkursen för öpmftonde gången (här finns lokala variationer); (2) om du,säg, underkänner 35 procent av studenterna på en tentamen, ja, då fårdu inga nya timmar för konstruerandet av den nya tentan eller tiden dettar att rätta dessa 35 procent på omtentan; (3) samma gäller givetvisom du skulle underkänna en uppsats, inga nya timmar för nästaexamination… [...] Baksidan på det är att vi
  • riskerar att få utarbetade lektorer,
  • får lektorer som med tiden inte orkar/vill upprätthålla högstandard på sina kurser, och helt enkelt av nöden blir sämre lärare samt
  • lektorer som inte bara blir allt sämre lärare, utan fullkomligt struntar i att forska, för att de inte har tid med det…

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (5)

Länken till Gissur stämmer inte. Men jag kan lika gärna lägga varianter på de negativa följderna här: Föreläsare ger generiska föreläsningar eftersom de inte får betalt för att förbereda nya, specialiserade föreläsningar (variant på punkt 2). Man kör sina gamla käpphästar oavsett kurs, oavsett nivå, och man pinkar revir kring sina inrepade timmar och kurser.

Min egen favoritanekdot på temat: Jag läste delkursen utländska politiska system, A-kursen i statsvetenskap vid GU 1997 och hittade av en slump exakt samma maskinskrivna stenciler som jag fått i en pärm som tillhörde en släkting som läst ettbetygskursen i statsvetenskap 1967. Nog för att vissa utländska politiska system inte utvecklades nämnvärt under de tre årtiondena, men statsvetenskapen förändrades ju i alla fall något.
30 maj | Unregistered CommenterJohan
Problemet skulle val delvis losas om man gav upp pa det absurda systemet med omtentor. Kor man tentan eller uppsatsen far man helt enkelt ta om kursen (som det fungerar pa dom flesta andra stallen...).
30 maj | Unregistered Commentervarnson
Skulle också gärna se en fungerande länk till Gissur...
31 maj | Unregistered CommenterPO
JFGI! här är länken, http://remissinstansen.wordpress.com/

Vill även lyfta fram punkt fyra i inlägget,

"incitamenten att ställa krav på studenterna försämras dessutom något av att institutionernas ekonomi delvis avgörs av hur många studenter det är som tar sig igenom utbildningen."

Detta märks tyvärr ack så väl...
31 maj | Unregistered CommenterPO
Länk fixad. tack för påpekandet!
1 jun | Registered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.