Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Två exempel på "unintended consequences" (oavsiktliga konsekvenser) | Main | Hur beräknas det fördelningspolitiska utrymmet? »
måndag
maj262008

Visst kommer statsskatten att sänkas. Men hur?

I vår-propositionen, under rubriken "Inriktniningen inför budgetpropositionen för 2009" är det bara att läsa innantill (s. 52):
Inriktningen är dels att sänka genomsnittsskatten så att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks, dels att sänka marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare så att det lönar sig att arbeta mer, dvs. att gå från deltid- till heltidsarbete. Regeringen avser också att begränsa uttaget av statlig inkomstskatt. Det ökar drivkrafterna för sysselsatta att arbeta mer och att höja sin produktivitet, samt stärker lönsamheten i att satsa på utbildning (den s.k. utbildningspremien). [ja, det är jag som fetat i citatet]
Formuleringen är intressant: Regeringen talar inte om sänkt marginalskatt för höginkomsttagare, utan om att "begränsa uttaget".

Tolkas detta bokstavligt innebär det (såvitt jag förstår) en övre gräns för hur mycket man behöver betala i statlig inkomstskatt. En annan variant är att värnskatten får en övre skiktgräns, så att marginalskatten högt upp faller från 55 till 50 procent - eller kanske ännu lägre.

Raffinerat och Mirrlees-inspirerat. Men är inte en sådan lösning krånglig och i strid mot skattereformens principer om enkelhet och transparens? Med tanke på hur krångligt förvärvsavdraget är, kan vi nog dra slutsatsen att nuvarande regering inte känner sig nämnvärt hämmad av dylika invändningar.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (13)

Jag förstår logiken i att "Det ökar drivkrafterna för sysselsatta att arbeta mer" (även om jag inte nödvändigtvis tror att mer jobb är det svenskarna behöver).

Men hur får sänkt skatt folk "att höja sin produktivitet"? Menar de att folk sitter och slappar på jobbet för att skatten är för hög?
26 maj | Unregistered CommenterPelle
Javisst Pelle. Folk kanske jobbar med fel saker eller stannar på fel jobb; undviker att utbilda sig; stannar hemma och gör enkla sysslor när de kan rädda liv på sjukhuset ... med mera, med mera.

Med tanke på att värnskatten t.o.m. verkar leda till sammantaget lägre skatteintäkter så är det nog en milt sagt klok åtgärd vare sig man är socialist eller borgerlig. En principfast åtgärd i den gamla skattereformens anda kunde vara att höja brytpunkten tills dess att endast 10% stackars satar betalar statsskatt. Och kanske inflationsindexera samma brytpunkt? Man kan ju drömma.
26 maj | Unregistered CommenterTom
Gör du inte lite väl krångliga tolkningar nu? Se det ur finansministernsperspektiv istället:

Då blir "att begränsa uttaget av statlig skatt" helt enkelt att jämfört med dagens situation minska hur mycket som tas in den vägen till statskassan, med andra ord en höjd skiktgräns (vilket vore mycket rimligare än att plocka bort den 5 % värnskatten).

F ö så är redan skiktgränserna indexerade mot inflationen. Men eftersom löneökningstakten det senaste decenniet har varit kraftigt större än inflationen har alltfler drabbats av både statsskatt och värnskatt.
26 maj | Unregistered CommenterJFE
Själv har jag slutat att jobba mycket övertid, det blir numera "bara" 45-50 timmar i veckan, tidigare blev det allt mellan 50 till 80 timmar i veckan. Mina kollegor tar ut sin övertid i semester istället för pengar och motiverar detta dels med att det ändå knappt blir något kvar efter att skatten har dragits. Så självklart kommer antalet arbetade timmar att stiga om statsskatten sänks.

Marginalskatterna är helt groteska. Alla arbetade timmar över 40 timmar i veckan borde istället vara helt skattebefriade, även från arbetsgivaravgiften.
Tom - Du menar att det finns människor som inte utbildar sig för att skatten är för hög? Känner man så hade man förmodligen inget på universitetet att göra ändå. Jag tror att det är en försvinnande liten del av mänskligheten som inte utbildar sig för för höga skatter.

Om det stämmer att "värnskatten t.o.m. verkar leda till sammantaget lägre skatteintäkter" kan ju faktiskt Borgs ide "att begränsa uttaget av statlig skatt" vara en höjning av värnskatten. Vad får man för odds på det?
27 maj | Unregistered CommenterPelle
Hej Andreas,

Håller med om att det är viktigt att hålla kvar tydligheten i systemet och principen om hälften kvar. Avskaffa därför värnskatten.
En sak hänger jag inte med på. På vilket sätt är förvärvsavdraget "krångligt"? Givet ambitionen att ha en andelsmässigt högre skattesänkning för låg och medelinkomsttagare är det svårt att tänka sig en annan konstruktion som får denna effekt.

Mvh
Mats Persson


27 maj | Unregistered Commentermats
Mats, har du läst lagtexten som beskriver förvärsavdraget? Ganska krånligt.

Bortsett från rent lagtekniska komplikationer är det också ganska svårt att räkna ut hur stort det blir med tanke på kopplingen till grundavdraget som vi ju vet varierar på ett ganska intressant sätt.
Företrädare för finansen har förklarat att statsskatten kommer att "sänkas nedifrån", vilket betyder att ett "begränsat uttag" kommer att ske genom att den nedre skiktgränsen höjs, så att färre behöver betala statsskatt.
28 maj | Unregistered Commenterhupp
Vi tackar hupp för detta, vilket nog i efterhand känns som det rimliga (som ju även JFE påpekade).
28 maj | Unregistered Commenterbergh
En helt annan sak är att komplexiteten kanske var nödvändig för att uppnå målet.Så kan det så klart vara.

Men jag är inte övertygad. Varför inte tänka sig ett system i stil med det följande: Första X kronorna i förvärsinkomst ska inte räknas in i den taxerade inkomsten. De nästa Y kronorna ska bara räknas till hälften.

Utforma det som ett verkligt avdrag alltså, inte som en skattereduktion.
Jävlar vilken bra blogg!!
Inte lika ensidig som alla andra, snarast religiösa ekonomibloggar.
Men gud va ful den är, alltså rent estetiskt.
28 maj | Unregistered CommenterDavid
Tack David!

Ful säger du? Du skulle sett hur det såg ut när jag inte använde de inbyggda mallarna :-)
30 maj | Unregistered Commenterbergh
"Du menar att det finns människor som inte utbildar sig för att skatten är för hög? Känner man så hade man förmodligen inget på universitetet att göra ändå."

Ack, sådana principer kommer från en svunnen tid, eller från en högre samhällsklass. Sedan kan jag, även om jag själv finner ett stort nöje i vetenskapen, inte alls hålla med dem. Naturligtvis gör folk ekonomiska avvägningar när de utbildar sig.

"Om det stämmer att "värnskatten t.o.m. verkar leda till sammantaget lägre skatteintäkter" kan ju faktiskt Borgs ide "att begränsa uttaget av statlig skatt" vara en höjning av värnskatten. Vad får man för odds på det?"

Inte så mystiskt med en "höjning" (med vilket jag antar du menar större intäkter) när detta ger incitament att ta ut mer kompensation som lön, och skattebasen därmed vidgas. Intäktsmaximering (i detta fall av skatter) är inte samma sak som att sätta ett högt pris.

Här har vi en sammanfattning: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_944127.svd

http://www.skattebetalarna.se/BinaryLoader.aspx?OwnerID=a6545496-e5d0-4580-a750-0a41db30c34b&OwnerType=2&ModuleID=a8429cd5-a9d9-4e2b-a1d8-4a7cf26cd7a3&PropertyCollectionName=Content&PropertyName=File1&ValueIndex=0

Se också Captus, ex.
http://www.captus.nu/rapportvarnskatt.doc
31 maj | Unregistered CommenterTom

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.