Tennis vs fotboll, del 2

Poängsystemet i tennis gör spelet överlägset många andra sporter.

I fotboll vinner det lag som gör flest mål på 90 minuter. I tennis är det bara en boll som måste vinnas: Den sista.

Ett gem är lika mycket värt oavsett om det varit jämnt och pågått i en kvart, eller vanns blankt på någon minut. Ett set är ett set, oavsett om det vinns 6-0 eller 7-6.

Detta har några konsekvenser:

• Det är mycket enklare att hämta in ett stort underläge i tennis än i fotboll.
• Tidsåtgången för en tennismatch är oförutsägbar.
• Vissa bollar kommer att vara enormt mycket viktigare än andra, vilket är mycket krävande mentalt för spelarna.
• En match kan förloras av den spelare som vunnit flest bollar - ty det gäller att vinna rätt bollar.

En sista notering är följande: Publiken lämnar ofta fotbollsmatcher med en känsla av frustration då resultatet inte var rättvisande. Givet att tennis handlar om att spela bra på de viktiga poängen, händer det mycket sällan att resultaten är orättvisa i den bemärkelsen att den sämre spelaren vinner.

Skälet till denna skillnad torde vara att i fotboll ligger ribban för när spelövertag omvandlas till poäng ganska högt: Det ska mycket till för att göra mål. Effekten blir exempelvis att matcher ofta slutar oavgjort trots att det ena laget var uppenbart bättre.

Comments

[San]

Fast just det dar med att matcher slutar oavgjort ar en av storheterna, det racker inte med att vara battre, man maste vara tillrackligt bra.

[Tomas]

Men den stora frågan är ju ännu obesvarad. Varför räknar man poängen så knasigt? 15, 30, 40 eller hur det nu är? Innan det är besvarat tillfredsställande ställer jag mig tveksam till tennisens överlägsenhet över någonting :-)

[Fredrik I]

Fast Andreas, du gör samma misstag som de flesta fotbollsfans (och spelare och reportrar med, för den delen) när du pratar om orättvisa resultat.

Ni glömmer att momentet ”göra mål när man har läge” är ett av de viktigaste i fotboll, fullt jämförbart med att ”vinna de viktiga bollarna” i tennis. Det lag som gör flest mål har varit mätbart bättre på ett avgörande moment i matchen, och därför är alla resultat rättvisa, oavsett vilka som stått för grannlåten på mittfältet. Häpp!

Möjligen kan det vara orättvist om det handlar om uppenbara domartabbar, men jag anser att sådant oftast brukar jämna ut sig (också det påstår jag i strid med världens fotbollsfans, vilka i stort set alltid anser sig förfördelade).

Jag tycker f ö att pauserna är för många och långa i tennis. Jag är nyfiken på vad som skulle hända om man bytte ut 90-sekunderspauserna mot, säg, fyra minuter efter avslutat set.

[Fredrik I]

Och en sak till. Ett mål är ett mål, oavsett om Zlatan stänker in en sträckt vrist eller om Petter Hansson snubblar in bollen med skenbenet, ungefär som att tiebreak är lika mycket värt som 6-0.

/Fredrik som förstås gillar både tennis och fotboll (men squashspelare är trots allt coolast)

[pontus]

Nä, nu får du lägga ner med det här tramset. Fotboll är överlägset tennis i alla mått. Slutdiskuterat!

[Fotbollare]

Det man behöver se av en tennismatch är således sista bollen. Bara den. Det som föregår den är ju mest en sömnig transportsträcka, som grundspelet i NHL.

[Ulf L]

Jag roade mig med att på dator simulera varje boll i ett set med olika sannolikheter för att se vad setsiffror egentligen betydde i spelöverlägsenhet. Det är först vid sannolikhet att vinna bollen på under 0,55 som siffrorna säger att det är jämt. Dvs även om du vinner 9 bollar av 20 så kommer du inte att vara i närheten att vinna. Intressant är också att första bollen i varje game är lika viktig som den vid 40 lika. Så för att vinna sista bollen så ska du vinna första bollen i varje game.