Ekonomer och fångarnas dilemma

I Varians bok "Intermediate microeconomics" dyker fångarnas dilemma upp på sid 509, avsnitt 28.4. Efter att ha beskrivit spelet noterar Varian:

The prisoner's dilemma applies to a wide range of economic and political phenomena

Onekligen. Omedelbart efteråt följer:

Consider, for example, the problem of arms control. [ja, det ligger ju nära till hands för ekonomer]

nästa exempel (som för övrigt är det sista ur denna "wide range of economic and political phenomena") följer några rader längre ner:

Another good [verkligen?] example is the problem [sic!] of cheating in a cartel

Problem? Efter att ha spenderat uppemot 500 sidor på att med gängse mikroekonomisk teori förklara varför konkurrens är samhällsnyttigt, antas det plötsligt vara ett problem att företag som ingår i en kartell har incitament att bryta kartellen genom att sänka priset?

För säkerhets skull ägnas ett helt eget stycke åt detta "problem", under rubriken "28.6 Enforcing a Cartel".

När får vi se mikroböcker med rubriker som "Enforcing competition" eller "Enforcing property rights"?

Den riktiga godbiten finns dock mellan dessa avsnitt: "28.5 Repeated games" med Robert Axelrods "The evolution of cooperation" som enda (!) referens och inspirationskälla.

För som alla vet, är ju Axelrod (1984) fortfarande state of the art inom spelteori (går ironin fram?)

Notera slutligen att boken jag citerat är 7e upplagan som kom 2006. Första upplagan kom 1987, och avsnitten om fångarnas dilemma skulle mycket väl kunna vara exakt detsamma.

Comments

[pontus]

Haha, rolig och träffande kritik. Det är nog Shellings arv att just dessa exempel alltid kommer upp!

Men när det kommer till upprepade spel, så är jag mer kluven. Det är svårt att diskutera Abreu, Pearce & Stacchetti för undergrads, och Axelrods experiment fångar idén på ett ganska intuitivt sätt. Tillochmed i boken "the logic of life", av Tim Harford, så används Axelrods experiment som ett intressant expempel på upprepade spel.

[bergh]

...och Tim Harford kan ju inte vara snett ute :-)

Binmore har skrivit en del, även fullt begripligt, om spelteori på senare tid. Ett av de bästa avsnitten i hans Game theory and the social contract, har rubriken "The tit-for-tat-bubble"

[bergh]

tro det eller ej - det funkar utmärkt att googla "The tit-for-tat-bubble". Men jag har gjort det åt er:

http://www.google.se/search?q=The+tit-for-tat-bubble&ie=utf-8&oe=utf-8&aq=t&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a

[Anders Gustafsson]

Bortsett från denna del om spelteori skall man dock inte klanka ner på Varians bok, jag tyckte den var lysande i Mikro B. Avsnittet om kinky-preferences är klockrent

[Johan Richter]

Det är väl bra att han väljer ett exempel som illustrerar att man inte simplistiskt kan sätta likhetstecken mellan samarbete och vad som är bra utan att analysera vad spelet egentligen ska modellera.

[Mats Landström]

Tyvärr är ju grundböcker inom mikroekonomi 40 år efter den teoretiska forskningsfronten. Asymmetrisk information och spelteori, som ju är helt centrala på forskarutbildningen idag, finns oftast bara med som ett par korta kapitel i slutet av böckerna på a- och b-nivån. Pindyck/Rubinfeldts a-nivåbok, som jag annars gillar, är rätt usel på spelteori.

Är det förresten bara jag som reagerat på hur hopplöst förvirrad spelteorin brukar vara i filosofiböcker?

/Mats

[bergh]

Nej Mats, det är verkligen inte bara du... Å andra sidan är ekonomiböcker som heter Economics inget vidare på politisk filosofi när de beskriver utilitarism, Rawls mm...

[Mats Landström]

Å tredje sidan är ekonomiböcker som heter Economics ofta inget vidare på nationalekonomi heller. ;-)

Kul att du läser Ken Binmore.

/Mats

[gummo]

Å tredje sidan: ekonomer ska inte vara bra på politisk filosofi, det är helt riktigt.

Däremot kan man väl kräva att politiska teoretiker, som skriver läroböcker, borde kunna begripliggöra fångarnas dilemma på ett bättre sätt, då det trots allt ligger till grund för extremt mycket politiskt teoretiskt funderande i frågorna "Vad bör stater ta hand om, och vad bör marknader ta hand om".