måndag
sep222008
Räntefria lån hos JAK-banken?
22 sep 2008, kl 10:10 | Samhälle och politik
Sveriges Radio rapporterar med jämna mellanrum om JAK-banken, och det finns ingen hejd på dårfinkerierna. Banken beskrivs så här:
SR P4 Örebro: (27 juni)
Billigt? Mja, den stora kostnaden med JAK-banken är inte deras avgifter, utan alternativkostnaden för det kapital du binder i det så kallade "eftersparandet" - pengar du måste spara utan ränta i JAK-banken för att få låna där.
De pengarna skulle du kunna sätta in någon annanstans och få ränta. Enligt Wikipedia bemöter JAK detta argument så här:
Mer för den hugade: Interest-free Lending from JAK in Sweden, Stefan Yard, Forum Financier/Revue Bancaire et Financière, Vol. 5, pp 319-325. 2002 (ej på nätet vad jag kan se)
i? Andra bloggar om: JAK-banken, ränta, räntefritt, skojeri
SR P4 Örebro: (27 juni)
"Hos JAK-banken får man lån utan att behöva betala ränta."SR P4 Dalarna, 19 sept
"Helt gratis är det inte låna pengar. En administrationsavgift tas ut av JAK-banken." [som vore detta enda kostnaden...]Orsa kommun hakar på trenden
Kommunen är eko-kommun och är den första kommunen som sparar pengar i JAK-banken.Men Boden är inte långt efter: I SR P4 Norrbotten, 2 oktober 2007 berättas att kommunen har svårt att övertyga sina företagare om att lån i JAK-banken är en bra idé:
Erbjudandet går ut på att ge räntefria lån i JAK-banken till de företagare som behöver ett likviditetstillskott för att utvecklas. [...] Kommunens ekonomichef Tomas Pellikkä tror att företagarna inte har upptäckt den här möjligheten än.
På slutet ges ekonomichef Pellikkä utrymme att fundera fritt:
Vad är då haken med JAK? Numera måste ju banker ange effektiv ränta, och det gör även JAK-banken. Runt 2,4 procent.Det enda vi förlorar är räntorna på insatta pengar. Och JAK-banken vinner på samarbetet.
- De tar ju en avgift för administrationen. Och förmodligen finns det nån liten förtjänst de måste göra, för de kan ju inte göra nollresultat, säger Tomas Pellikkä.
Billigt? Mja, den stora kostnaden med JAK-banken är inte deras avgifter, utan alternativkostnaden för det kapital du binder i det så kallade "eftersparandet" - pengar du måste spara utan ränta i JAK-banken för att få låna där.
De pengarna skulle du kunna sätta in någon annanstans och få ränta. Enligt Wikipedia bemöter JAK detta argument så här:
JAK:s svar på detta är att lagen inte föreskriver någon sådan redovisning, samt att denna alternativkostnad inte går att entydigt beräknas.Det stämmer bra med vad man får upp om man är djärv nog att söka på "Effektiv ränta" på www.jak.se:
DN hade den 14 oktober en artikel om JAK-lån. I artikeln har man beräknat en ”alternativ sparränta”. Där inkluderar man, som en kostnad, den ränta DN tror att du skulle ha kommit att få under de kommande 10 – 30 åren om du hade lånat och samtidigt sparat i en alternativ bank istället för att ta ett sparlån på JAK. Frågan är - hur de kan veta vilka banker jag kan tänka mig och vilken ränta jag skulle ha kommit att få där?Motfrågan till JAK är uppenbar: Hur kan de veta att de pengar man sparar där annars skulle sparats i madrassen till 0 procents ränta?
Mer för den hugade: Interest-free Lending from JAK in Sweden, Stefan Yard, Forum Financier/Revue Bancaire et Financière, Vol. 5, pp 319-325. 2002 (ej på nätet vad jag kan se)
i? Andra bloggar om: JAK-banken, ränta, räntefritt, skojeri
Update on 22 sep 2008, kl 15:47 by
bergh
bergh
OBS: PSW hade en bra post om detta i somras, som jag missat - där finns kul räkneexempel
Reader Comments (17)
/Mats
http://inslag.se/journal/2008/7/1/haken-med-jak-medlemsbank.html
Jag räknade på att låna 1 000 000 kr och betala tillbaka det på 30 år. Enligt JAK skulle jag då få en effektiv ränta på 2,34% vilket bankerna inte kunde slå ens under lågränteperioden 2005-2006. Haken är att jag förbinder mig till att räntefritt spara 1 000 000 kr under samma period. Jag måste också sätta in 6% av lånebeloppet (60 000 kr) som en låneinsats som återfås när lånet är betalt.
Per månad ska jag sedan betala 2778 kr i amortering, 2778 kr i sparande samt 1084 kr i låneavgift för att täcka bankens kostnader. Det tillkommer också en medlemsavgift på 300 kr/år för två personer vilket ger en genomsnittlig månadskostnad på 6665 kr.
Efter 30 år är lånet betalt och jag får ut låneinsatsen på 60 000 kr samt de 1 000 000 kr som jag sparat ihop. (Notera att det inte går att lösa lånet efter halva tiden med de 500 000 kr som då finns på sparkontot, man måste betala av hela lånet innan sparpengarna kan tas ut.) På 30 år har jag betalat 390 240 kr i avdragsgilla låneavgifter och har fått tillbaka 30% av dessa (117 072 kr) på skatten. Totalt har jag alltså 1 177 072 kr i handen.
Säg att jag istället lånar 1 000 000 kr i en traditionell bank. Jag väljer att ha samma fasta månadskostnad som hos JAK (6665 kr), och allt som inte går till att betala räntan används för amortering. Nu är det väldigt svårt att sia om ränteläget 30 år framåt i tiden, men säg att utlåningsräntan i genomsnitt kommer att ligga på 5%. Låneinsatsen på 60 000 kr som behövdes för JAK-lånet sätter jag istället in på ett räntebärande konto, säg att inlåningsräntan i snitt kommer att ligga på 3%.
Den första månaden kommer 4167 kr att gå till ränta och 2498 kr till amortering på lånet. Allt eftersom skulden minskar sjunker även räntekostnaden vilket gör att amorteringen ökar och efter 19 år och 8 månader är lånet betalt. Under denna tid har jag betalat 572 869 kr i avdragsgill skuldränta och fått tillbaka 30% av detta (171 861 kr) på skatten. Låneinsatsen har med 3% inlåningsränta minus skatt under denna tid vuxit till 90 648 kr.
Jag kan nu välja att fortsätta avsätta 6665 kr i månaden under resterande tid som jag skulle ha betalat av på JAK-lånet. Efter 10 år och 4 månader, alltså totalt 30 år, har jag efter att skatten dragits fått ihop 1 034 770 kr på mitt sparkonto. Tillsammans med skatteavdraget på lånet har jag alltså 1 206 631 kr i handen. Vinsten på 29 559 kr jämfört med JAK-lånet är inte mycket i sammanhanget, men det finns en stor fördel med det traditionella banklånet: Jag förbinder mig inte att spara något överhuvudtaget. När lånet är betalt kan jag själv välja om, hur och när jag vill spara mina pengar.
Vilket lån som blir billigast beror till stor del på framtidens ränteläge. Faktum är att om den genomsnittliga utlåningsräntan skulle ligga under 4,09% skulle jag kunna spara pengarna i madrassen - jag tjänar ändå på det traditionella lånet. Om räntan däremot skulle ligga kvar över 5,73% förlorar jag på det traditionella lånet även om jag lyckas få samma höga inlåningsränta på mitt sparande.
För att göra en egen beräkning kan du ladda hem kalkylbladet från http://anlo.net/jak.xls. Fyll i de gula rutorna med lånebelopp, avbetalningstid och räntesatser så beräknas resultatet. Allt tyder på att ju mindre lånebelopp och kortare avbetalningstid man väljer, desto mer lönsamt blir det med ett traditionellt lån.
/Andreas
Nu invänder en del att man kan förhandla till sig bättre räntevillkor på sitt sparande i vanlig bank som uppväger räntebetalningarna på lånet. Det förhåller sig emellertid så att kostnaden för att låna i bank alltid är mycket högre än för motsvarande belopp som banken lånar av dig. Skillnaden mellan utlåningsränta och inlåningsränta är betydande för 95 procent av befolkningen. Är du däremot en stor företagskund så kan du förhandla dig till betydligt bättre villkor än om du försörjer dig som reparatör inom processindustrin tex. Det är för alla dem som inte längre vill betala dyra räntor till bankerna, som gratis utnyttjar våra innestående medel på våra lönekonton. Som inte vill finansiera bankerna vinster om 94 miljarder kronor och som kanske heller inte vill att deras sparpengar ska användas inom ett ekonomiskt system som kräver ständig tillväxt och ständig förräntning på satsat kapital som för länge sedan förlorat all förankring med de tillgängliga naturresurserna.
Det ingår ju i räkneexemplen Bergh länkar till att man har kvar de pengarna efteråt. Och det räcker helt enkelt inte för att man ska göra en vinst, man förlorar så mycket på den uteblivna räntan från pengarna. Man har kvar mer pengar i slutet om man tar ett vanligt banklån, betalar av det och sedan sparar pengar på ett sådant sätt att man betalar samma summa varje månad till banken som man hade gjort till JAK, enligt de räkneexempel vi till slut fått fram.
"De pengarna och långt mer därtill hade man vid ett vanligt banklån varit tvungen att betala i ränta."
Det är ju helt enkelt fel att man hade varit tvungen att betala dem i ränta på ett banklån. Ingen bank har en ränta på 100% vilket det skulle krävas om man ska betala lika mycket i ränta som själva lånet.
"Som inte vill finansiera bankerna vinster om 94 miljarder kronor och som kanske heller inte vill att deras sparpengar ska användas inom ett ekonomiskt system som kräver ständig tillväxt och ständig förräntning på satsat kapital som för länge sedan förlorat all förankring med de tillgängliga naturresurserna."
Har man något moraliskt emot vanliga banker så är det en sak. Jag respekterar att människor får tycka konstiga saker så länge det inte skadar andra. Men det är en annan sak att sälja sin vara med felaktiga påståenden om hur bra den är. Sådant bedrägeri blir inte mer acceptabelt för att det har politiska övertoner.
För närvarande överutnyttjas världens samlade naturresurser med 20 procent. Vi skulle behöva två jordklot för att upprätthålla vår nuvarande ekonomiska nivå. Om alla 6,5 miljarder människor på planeten ska kunna leva på en västerländsk konsumtionsnivå så måste ytterligare fyra planeter med jordlika betingelser koloniseras.
”Jag respekterar att människor får tycka konstiga saker så länge det inte skadar andra.”
Det är knappast uppfattningen hos JAK medlemsbank om att pengar bör användas som ett räntefritt bytesmedel för en mer rättvis ekonomi eller målsättningen att ekonomin ska underordnas ekologiskt hänsynstagande som skadar andra. Snarare är det de traditionella bankerna som lånar ut pengar som överskrider det egna kapital tio gånger. Något som jag uppfattar som inflationspengar. Den vårdslösa kreditgivningen utlöser finanskriser som staten och skattebetalarna tvingas gå i borgen för. Till detta kommer ränteutgifterna som fördyrar all ekonomisk verksamhet och som enligt min mening är ytterligare en inflationsdrivande effekt förutom att ränteprincipen överför pengar från dem som har begränsade förvärvsinkomster till dem som äger kapital.
När den avreglerade kapitalismen har havererat så köper den amerikanska regeringen den privata finansmarknadens värdelösa krediter medan EU:s statschefer har uttalat sig villiga att borga för finanssektorns samtliga förluster, såväl nuvarande som kommande. Priset betalas med nedskärningar inom vitala samhällsfunktioner. Så frågan är vem som skadar vem?
JAK banken erbjuder billiga lån till sina medlemmar utan att åsamka samhället kostnader för kreditförluster eller för inflation från en ökad mängd finansiellt kapital enligt principen om utlåning 10:1 som räntebankerna bedriver. JAK Medlemsbank hanterar bara de pengar som medlemmarna faktiskt sparar i banken och lånar enbart ut mot goda säkerheter till medlemmarna och verksamheter i den reala och lokala ekonomin. Det bundna eftersparandet är nödvändigt för att andra ska kunna få del av de räntefria lånen. Lika mycket som man lånar ut ur banken ska man spara tillbaka.
Det nuvarande globala ekonomiska systemet är dessvärre dödsdömt och om vi fortsätter som förut så ser framtidsutsikterna mycket dystra ut. Vi kan helt enkelt inte fortsätta att förbruka mer resurser än vad naturen hinner återskapa, ju fler som inser det desto bättre. Inför denna framtidsutsikt är JAK: s syn på ekonomi ett exempel på ett ekologiskt hållbart alternativ.
Lennart
Lennart m fl, kolla här:
http://inslag.se/journal/2008/7/1/haken-med-jak-medlemsbank.html
”Det är ju helt enkelt fel att man hade varit tvungen att betala dem i ränta på ett banklån. Ingen bank har en ränta på 100% vilket det skulle krävas om man ska betala lika mycket i ränta som själva lånet.”
SEB tar ut en Individuell ränta på 7,34 14,45 % för ett privatlån beroende på hur kreditvärdig banken bedömer att låntagaren är. För medlemslån är räntan 8,44 % vilket ger en effektiv ränta på ungefär 9 procent. Då blir räntekostnaden större än lånet [500 000 kr] efter 19 år med annuitetslån och efter 23 år vid rak amortering. Medlemslånet är dock begränsat till 350 000 kr. men resultatet blir ändå detsamma för lånekostnadens storlek i förhållande till lånet. Men man kan få betala så mycket som 14,45 % när man lånar av SEB vilket innebär att lånekostnaden överstiger lånets storlek efter 11 år med ett annuitetslån och efter 14 år med rak amortering.
Om man vill betala av lånet på 12 år så måste den effektiva räntan sättas till 17,5 procent för att räntekostnaden ska överstiga lånebeloppet på 500 000 kr. För ett annuitetslån överstiger räntan lånebeloppet vid 13,95 procents effektiv ränta. Johan Richter kalkylerar tydligen med att kunna betala av lånet inom 12 månader vilket skulle kunna förklara varför han hävdar att den effektiva räntan måste sättas till 100 procent för att räntan ska bli större än lånet. Den som har råd med en månadskostnad på 45 000 kr är knappast representativ i detta sammanhang eftersom den svenska medianlönen är cirka 20 000 kr per månad.
För övrigt är JAK bankens ambition att visa på att ett hållbart monetärt system är möjligt att konstruera och att ekonomin måste ställas i relation till de begränsade naturresurser som finns att tillgå. JAK Medlemsbank är en kooperativ verksamhet vilket betyder att alla medlemmar i sin egen bank ska ha samma möjlighet att öppna konton och låna på lika villkor. JAK lånar tillskillnad från traditionella banker bara ut pengar som medlemmarna sparar i banken. Det betyder att JAK inte skapar pengar ur intet, vilket sker i räntebankerna. JAK ger lån mot en säkerhet och det är denna säkerhet som är det fysiska värdet som ska motsvara den penningmängd som kommer i omlopp. Pengarna till lånet kommer alltid från bankens sparkonton. En begränsad mängd blancolån, utan krav på säkerhet, utbetalas endast när det hela tiden finns en motsvarande mängd pengar på någon annans sparkonto. Samtidigt som banken skapar detta utflöde av pengar så knyter den under amorteringstiden upp samma mängd pengar så att sparande dras in från cirkulationen. Hela tiden är in och utlåning balanserad. JAK lånar inte ut mer än vad som samtidigt sparas. Det är när kopplingen mellan det som skapas i monetär form och det som finns i fysisk form förloras som problemen uppstår. Kvittot på det är den s.k. finanskrisen.
De traditionella bankerna skapar pengarna de lånar ut ur intet och skriver bara in summan på låntagarens konto, som i sin tur förbinder sig att återbetala banken med riktiga pengar. Och som tack för ”lånet” tvingas låntagaren att betala ränta på skulden. Banken kan i sin tur låna ut mer pengar för varje ny kredit. Enligt gällande regler har bankerna rätt att låna ut 12:1 på tillgängliga pengar. Det är svaret på hur finanssektorn kan skapa sig enorma förmögenheter på bekostnad av dem som arbetar för sitt uppehälle. Därför anser jag att det nuvarande monetära systemet är förkastligt ur rättvisesynpunkt.
Räntan ökar skulderna som måste betalas med pengar som inte finns, vilket kräver fler krediter vilket i sin tur kräver ekonomisk tillväxt för att undvika hyperinflation. Kapitalägarnas förmögenheter växer enligt en exponentiell tillväxtkurva samtidigt som skulderna växer lika mycket och eftersom pengarna i det nuvarande systemet baseras på skulder istället för på tillgångar så kollapsar systemet när ekonomin slår i skuldtaket, vilket tycks ha skett nu. Det enda som stoppar sammanbrottet är de statliga garantierna till finanssektorn. Men när staternas resurser är uttömda och ingen mer tillväxt är möjlig, drabbas världsekonomin av fullständigt sammanbrott.
Att kritisera JAK, som med sin verksamhet visat att det går att skapa en ekonomi som inte undergräver samhällets existensunderlag, framstår som desperation över att den dogmatiska doktrinen om laissez-faire kapitalismen har havererat. Ju längre en monetär reform förhindras, desto sämre blir förutsättningarna för att åtgärda skadeverkningarna på samhällen och miljö. En monetär reform sker förvisso inte utan strid från de privata kapitalägare som gagnas av att det nuvarande systemet hålls intakt. Från deras kadrer av politiker, nationalekonomer, styrelseproffs och PR personal har inte den räntefria idérörelsen några sympatier att hämta. Men det förändrar inte det faktum att Neo klassikerna baserar hela sin ideologi på en felaktig övertygelse om att ekonomin är överordnad ekologin. Det leder till att de verkliga värdena minskar när världens produktiva arealer och råvarutillgångar krymper. Att kräva ökad tillväxt i en värld med begränsade naturresurser är en fullständigt verklighetsfrånvänd uppfattning. Men det är det enda sätt på vilket kapitalismen kan överleva en stund till. Ekosystemen överlever emellertid inte detta system och när ekosystemen bryter samman så störtar också ekonomin samman.
”Bankirer äger världen. Ta ifrån dem det, men lämna dem makten att skapa pengar och med ett penndrag skapar de nog med pengar för att köpa tillbaka den igen. Ta denna makt ifrån dem och alla stora rikedomar som min skulle försvinna. Och de borde få försvinna för då skulle detta vara en bättre och lyckligare värld. Men om ni vill fortsätta att vara slavar under bankerna och betala för ert eget slaveri, låt då bankirerna fortsätta att skapa pengar och kontrollera krediten.”
Josiah Stamp
Director, Bank of England
1928 1941
Ansedd som Englands näst rikaste man vid den tiden.
"Den som har råd med en månadskostnad på 45 000 kr är knappast representativ i detta sammanhang eftersom den svenska medianlönen är cirka 20 000 kr per månad."
Klantigt antagande av mig det medger jag, det gick lite hastigt där.
"Räntan ökar skulderna som måste betalas med pengar som inte finns,"
Varför?
"Att kräva ökad tillväxt i en värld med begränsade naturresurser är en fullständigt verklighetsfrånvänd uppfattning."
Varför? Naturresurserna har varit begränsade sedan människans uppkomst. Ändå har vi lyckats uppnå en fantastisk tillväxt de senaste hundra åren tack vare att vi blivit effektivare på att använda dem. Varför skulle det vara annorlunda nu, jag ser gott om möjligheter för framtida teknikutveckling? Eller tycker ni all tillväxt varit ett misstag?
"Att kritisera JAK, som med sin verksamhet visat att det går att skapa en ekonomi som inte undergräver samhällets existensunderlag, framstår som desperation över att den dogmatiska doktrinen om laissez-faire kapitalismen har havererat"
Visst är det intressant att den reaktionen får man höra vid varje kris? "Den här gången är det annorlunda, nu kommer kapitalismen verkligen gå under". Ändå så har det inte inträffat hittills och jag känner mig trygg att kapitalismen kommer överleva denna krisen också.
Det ekonomiska ssystemet kräver inte tillväxt för att existera. Det gör det ändå, däremot kan det fungera sämre utan tillväxt, som man kan se i diverse socialistiska länder. Tillväxt kan dessutom vara trevligt ur många olika aspekter, som du kan se i någon av Andreas tidiagre postningar här på webben, en sådan kan vara att vi behöver arbeta mindre för att få fram samma varor.
JAK är en medlemsbank där eftersparet tillförsäkrar att banken håller sig likvid (precis som sparandet fungerar i en vanlig bank) skillnaden är att JAK inte stödjer vapenhandel och annat med mina pengar utan istället stöttar hjälpprojekt och stödjer företagande i tredje världen mm. Mina sparpengar ser också till att andra kan få låna pengar i banken.
Innan man rackar ned på systemet tycker jag att man skall ställa det i ett större perspektiv, är man bara intresserad av vilken profit man själv kan göra är kanske man skall välja en vanlig bank då...
Det är väl synnerligen rimligt att diskutera om de räntefria lånen är lika bra som det påstås. T ex så är det väl synnerligen relevant att deras angivna effektiva ränta är missvisande.
Självklart kan man också diskutera andra aspekter på JAK men det har sitt sammanhang. Om Bergh hade fördömt hela idén med räntefria lån bara för att dess privaatekonomiska fördelar överdrivs hade din invändning varit relevant. Nu gjorde han inte det.
Sedan är det knappast någon hemlighet att många läsare av den här bloggen inte är övertygade om att JAK bidrar till ett bättre samhälle, men det är som sagt en annan fråga.
Andra sätter det i ett större perspektiv där man verkar ha mer insikt om hur man som individ påverkar ekonomin och våra ekosystem. Varför tar folk illa vid sig av detta? För vems skull tror man att detta görs? Jag tror de flesta skulle bara vilja skita i allt och välja det alternativ som ger mest egennytta här och nu men det fungerar ju uppenbarligen inte så länge till (eller det kanske är det som många lyckas övertyga sig om; att kapitalet är evigt och inte bara ca 400 år gammalt). Det kanske är just det här med att det inte kommer fungera så länge till som många inte haft möjlighet, vilja eller ork att lära sig att förstå.
In before "off topic"-gnäll vill jag säga att man måste nog ta med det större perspektivet eftersom man antagligen bryr sig just om sin egen framtid, även fast man är så sugen på att förenkla sin omvärld och bara hantera hårda ekonomiska faktorer.