Långtidsarbetslöshet i Sverige, USA, Frankrike och Belgien
15 jan 2009, kl 16:03 | Samhälle och politik I den politiska debatten är det väldigt mycket fokus på arbetslösheten.
Säg att Sverige har 8 procents arbetslöshet två år i sträck. Är det bra eller dåligt? Svaret beror rimligen på om det är samma individer som är arbetslösa båda åren!
I ett extremfall får alla jobb under första året och nya personer blir av med jobbet. I det motsatta extremfallet är det samma personer som är arbetslösa hela tiden.
Både ekonomiskt och socialt är skillnaden enorm mellan dessa extremer. Arbetslöshet är nog betydligt lättare att uthärda om man vet att man hittar ett nytt jobb inom ett år. Ekonomiskt innebär en hög omsättning att ekonomin är flexibel och har lätt att anpassa sig till omvärldsförändringar.
Ett mått som skulle kunna användas betydligt mer, är hur många av de arbetslösa som varit arbetslösa mer än 12 månader. Detta varierar kraftigt mellan olika länder (genomsnitt 1997-2005):
- Belgien 54%
- Frankrike 41%
- Sverige 25%
- USA 9%
(Källa: Schmid 2008, Full employment in Europe, Edward Elgar)
För Sveriges del kunde situationen vara betydligt värre - men den kunde vara betydligt bättre också!
Reader Comments (5)
Det kan också vara så att långtidsarbetslösa mår bättre än korttidsarbetslösa eftersom preferenserna anpassar sig till den situation man befinner sig i. Vissa studier (på individnivå) pekar på det, men resultatet är blandat, verkar det som. Ett intressant papper om detta: http://www.pse.ens.fr/document/wp200623.pdf
Varför är det så stora skllnader mellan länderna? Finns det nån enkel förklaring eller är det en massa småfaktorer här och där?
Pavel: En viktig förklaring är graden av arbetsmarknadsregleringar. Ett starkt anställningsskydd leder till färre uppsägningar, men också färre anställningar. Därmed blir arbetslöshetstiderna längre, liksom anställningarna.
Anton: självklart är det så, men jag har alltid varit av uppfattningen att Sverige hör till extremer vad gäller arbetsmarknadsregleringar. Statistiken tyder dock på att Belgien är ganska mycket värre. Är det verkligen så eller finns det andra faktorer(t.ex. en stor grupp som är i princip oanställbara)?
Sverige hör inte längre till extremen av arbetsmarknadsregleringar, Frankrike är mer reglerat, Norge likaså. Belgien ligger på ungefär samma nivå (enl. OECD-index, sid 112 i DKV)