Hur CAP påverkar exportflöden i hela världen

EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) påverkar inte bara jordbruksproduktionen i och utanför EU. När jordbrukspriserna ändras har detta följdeffekter på andra marknader.

När mer resurser inom EU läggs på jordbruk, betyder det att mindre resurser läggs på något annat. När EU exporterar sitt jordbruksöverskott, gör andra länder mer av något annat. Och så vidare.

Någon fullständig och detaljerad analys är naturligtvis omöjlig. Men man kan komma en bra bit på vägen med hjälp av numeriska allmän-jämviktsmodeller.

Följande diagram beskriver procentuella förändringar av exporten för olika varor och regioner i världen under det hypotetiska antagandet att CAP fullständigt avskaffas:

De sju regionerna är: EU, USA & CAN, Australien och nya New Zeeland; "the high income East Asian economies of Japan, Republic of Korea, Singapore, Hong Kong and Taiwan (HIEA)"; Latinamerika, Östeuropa och fd Sovjet (EEFSU), samt den inte helt oväsentliga regionen (nåja) "the rest of the world (ROW)".

Utan CAP skulle alltså EU-länderna exportera mer av en massa annat, vilket betyder fler jobb i både tjänstesektorn och tillverkningsindustrin. Och exporten av mejeriprodukter i hela världen utom EU skulle mångdubblas.

Procentuella förändringar var det alltså. Visst ska dylika siffor tas med enorma mängder salt, men om artikeln bara kommit rätt vad gäller storleksordningen kan likväl konstateras att det finns fog att påstå följande: 

CAP snedvrider hela jämrans världsekonomin.

Källa: Hubbard, L. J. 'General equilibrium analysis of the CAP using the GTAP model', Oxford Development Studies, 23: 2, 163 — 176

Comments

[Marcus]

Samtidigt finns det fler saker att väga in i analysen. Jag tänker nu inte försvara CAP som det ser ut - att dumpa ett bidragsudnerstött överskott på tredje världens känsliga marknader är temjfan upprörande och det gör mig så jävla förbannad, rent ut sagt, att det får fortgår år efter år, och att så få verkar bry sig om att det gör det.

Men...

Jordbruksprodukter kan inte rakt av jämföras med andra produkter, menar jag. På policy-nivå spelar de inte samma spel som andra produkter och det är värt att beakta i den här typen av analyser.

Exempelvis handlar pandemi-oron mycket om djurhållning och köttindustri, även om det sällan framställs så i den offentliga debatten. Det är just i stora djurbesättningar på (för) trånga utrymmen som virus har de perfekta förutsättningarna att växa till och mutera till former som är reella hot för människan. I det fria förekommer sällan tillräckligt koncentrerade viruspopulationer och det är än mer sällan sådana hittar en smittväg till människor. Handel med levande och döda djur är också en betydande smittväg för den här typen av sjukdomar.

Jordbruk är också odling av biologiska organismer, en direkt och oundviklig påverkan på olika ekosystem. Jordbrukspolitik är med nödvändighet också miljöpolitik. Metangas och co2-utsläpp i produktion och transporter, avskogning, besprutning, övergödning... listan kan göra hur lång som helst.

Jag tror att vi främst bör satsa på det fria utbytet av kunskap om effektiva jordbruksmetoder - allt från dränering till GMO - med målet att regioner i världen (inte nödvändigtvis samma uppdelning som nämns i inlägget) blir självförsörjande på livsmedel. Att globalisera jordbruksmarknaden är inte alldeles säkert en bra idé.

[rosie]

@ bergh: försvarar inte på något sätt EU:s jorbrukssubventioner, men kan det inte på ett sätt ha varit bra för den fattiga världen att den, översvämmad med europeiska och amerikanska subventionerade jordbruksprodukter, tvingats inrikta sig på annat än jordbruk? kan det ha bidragit till något gott kanske?

[rosie]

@ bergh: försvarar inte på något sätt EU:s jorbrukssubventioner, men kan det inte på ett sätt ha varit bra för den fattiga världen att den, översvämmad med europeiska och amerikanska subventionerade jordbruksprodukter, tvingats inrikta sig på annat än jordbruk och mer på typ teknologi etc? ingen aning om så är fallet, bara en fråga.

[bergh]

rosie, jag har svårt att tänka mig det, eftersom jordbruk är just vad de behöver utveckla, sannolikt innan det blir dags att satsa mer på teknologi. När ett fattigt land blir rikt är det ofta genom ett effektiva jordbruk som de första stegen tas.

[fatihin]

http://fatihin24.com/wp/manfaatkan-ip-camera-pantau-arus-mudik/
<a href="http://fatihin24.com/wp/manfaatkan-ip-camera-pantau-arus-mudik/">fatihin24.com<a/>

[fatihin]

saya sauka artikelnya
http://www.fabrikasikonstruksi.com/